2015-07-02 06:00

2015-07-02 06:00

Vi vill minska partipolitiken i KU

Debatt: Riksdagen

Socialdemokraternas utgångspunkt har varit att skapa enighet i KU med breda gemensamma bedömningar som skapar trovärdighet för granskningen, skriver Björn von Sydow, Berit Högman och Jonas Gunnarsson.

Konstitutionsutskottet (KU) har nyligen avslutat sin granskning och riksdagen har lagt den till handlingarna. Men vad var det som hände i år som förvånat många? Här ger vi vår bild av vårens KU-arbete.

Socialdemokraternas utgångspunkt har varit att skapa enighet i KU med breda gemensamma bedömningar som skapar trovärdighet för granskningen. Detta är en viktig skillnad mot hur det har varit under åren 2006 till 2014. I diskussionerna i KU under våren har en sådan samsyn varit utgångspunkten för oss och det är därför anmärkningsvärt att Andreas Norlén (M) valde att frångå denna samsyn vid presentationen och vid presskonferensen i början av juni.

KU har sannolikt aldrig lämnat ett betänkande utan att kritik lämnats på några punkter. Denna gång finns det enighet om kritik mot två statsråd, inte tio som Norlén hävdat. Norlén menar också att kritiken mot KU som politiserat skulle vara överdriven. Vi delar inte den uppfattningen. Under den förra mandatperioden reserverade sig regeringspartierna från kritik i Saudi- och Nuon-ärendena, de två tyngsta KU-ärendena under senare år.

En genomgång av reservationerna, det vill säga minoritetsståndpunkterna, i KU: s ärenden under den förra regeringens två mandatperioder visar att de är tydligt blockbundna. Fram till 2010 är det S, V, MP-reservationer och från 2010 oftast reservationer från M, C, FP och KD. Fram till regeringsskiftet 2006 var reservationerna mer spridda och inte så blockbundna. I några fall fanns det borgerliga fyrpartireservationer samt i något fall reservation från S när alla andra partier gick ihop. S, V och MP reserverade sig när Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten avvecklades hastigt 2006.

Den svåra parlamentariska situationen, som valresultatet 2014 skapade, bör om möjligt inte sprida sig till granskningen och andra grundlagsnära frågor som KU ansvarar för. Ansvaret att vårda grundlagarna måste gälla, även när den politiska konfliktnivån ökar. Det är i ljuset av dessa konstitutionspolitiska överväganden som vi har arbetat i år. Det finns kritiska bedömningar av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. De bärande dragen i våra grundlagar ska betonas. Det har vi i år uppnått, till skillnad från under den förra regeringens tid vid makten.

När KU:s betänkande debatterades den 15 juni visades större samsyn mellan partierna än vid presskonferensen 2 juni. Det är ett steg framåt som vi hoppas kommer att prägla KU:s arbete framöver.

Björn von Sydow (S)

Berit Högman (S)

Jonas Gunnarsson (S)

Ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott

Konstitutionsutskottet (KU) har nyligen avslutat sin granskning och riksdagen har lagt den till handlingarna. Men vad var det som hände i år som förvånat många? Här ger vi vår bild av vårens KU-arbete.

Socialdemokraternas utgångspunkt har varit att skapa enighet i KU med breda gemensamma bedömningar som skapar trovärdighet för granskningen. Detta är en viktig skillnad mot hur det har varit under åren 2006 till 2014. I diskussionerna i KU under våren har en sådan samsyn varit utgångspunkten för oss och det är därför anmärkningsvärt att Andreas Norlén (M) valde att frångå denna samsyn vid presentationen och vid presskonferensen i början av juni.

KU har sannolikt aldrig lämnat ett betänkande utan att kritik lämnats på några punkter. Denna gång finns det enighet om kritik mot två statsråd, inte tio som Norlén hävdat. Norlén menar också att kritiken mot KU som politiserat skulle vara överdriven. Vi delar inte den uppfattningen. Under den förra mandatperioden reserverade sig regeringspartierna från kritik i Saudi- och Nuon-ärendena, de två tyngsta KU-ärendena under senare år.

En genomgång av reservationerna, det vill säga minoritetsståndpunkterna, i KU: s ärenden under den förra regeringens två mandatperioder visar att de är tydligt blockbundna. Fram till 2010 är det S, V, MP-reservationer och från 2010 oftast reservationer från M, C, FP och KD. Fram till regeringsskiftet 2006 var reservationerna mer spridda och inte så blockbundna. I några fall fanns det borgerliga fyrpartireservationer samt i något fall reservation från S när alla andra partier gick ihop. S, V och MP reserverade sig när Arbetslivsinstitutet och Djurskyddsmyndigheten avvecklades hastigt 2006.

Den svåra parlamentariska situationen, som valresultatet 2014 skapade, bör om möjligt inte sprida sig till granskningen och andra grundlagsnära frågor som KU ansvarar för. Ansvaret att vårda grundlagarna måste gälla, även när den politiska konfliktnivån ökar. Det är i ljuset av dessa konstitutionspolitiska överväganden som vi har arbetat i år. Det finns kritiska bedömningar av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning. De bärande dragen i våra grundlagar ska betonas. Det har vi i år uppnått, till skillnad från under den förra regeringens tid vid makten.

När KU:s betänkande debatterades den 15 juni visades större samsyn mellan partierna än vid presskonferensen 2 juni. Det är ett steg framåt som vi hoppas kommer att prägla KU:s arbete framöver.

Björn von Sydow (S)

Berit Högman (S)

Jonas Gunnarsson (S)

Ledamöter i riksdagens konstitutionsutskott

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.