2015-06-30 06:00

2015-06-30 06:00

Brotten mot åldringar ökar

Debatt: Sommartider

Brott mot äldre är ofta organiserad och utförs av ligor som arbetar utstuderat och metodiskt, skriver Jöran Rubensson och Monica Bäckman.

Sommarmånaderna ökar antalet åldringsbrott. De vanligaste brottsplatserna är den egna bostaden och på platser där människor rör sig mest. Bara i Stockholms innerstad blev över 300 äldre drabbade förra året. Äldre måste därför vara försiktiga i samband med bankomatuttag eller när de öppnar dörren till hemmet. Tredubbla lås hjälper inte om man ändå öppnar dörren för falska blomsterbud eller tårtleverantörer.

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, möter en genomsnittlig hemtjänsttagare fjorton olika personer från hemtjänsten under en vanlig tvåveckorsperiod. Fjorton personer! Med denna höga omsättning på personal släpps en främling in i hemmet varje dag. Inte underligt då om det ibland visar sig att den som presenterar sig som ny hemtjänstpersonal råkar vara en brottsling. Självklart har detta ett samband med att till skillnad från barnomsorgen finns inget krav på att anställda inom hemtjänsten ska visa utdrag ur belastningsregistret för att få anställning. Inte heller finns nationella regler om att hemtjänstpersonal ska kunna legitimera sig vid hembesök.

Brott mot äldre är ofta organiserad och utförs av ligor som arbetar utstuderat och metodiskt. Äldre ses som försvarslösa och svaga där det är lätt att lura offret och lätt att komma undan. Men det handlar mer sällan och våldsbrott än om stölder, skadegörelse och bedrägerier. Dessa är förhållandevis svåra att klara upp varför mörkertalet är stort och måste uppmärksammas.

Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, SKPF kräver bland annat att inte bara brottstyp utan också ålder ska redovisas i kriminalstatistiken. Och vid Brottsförebyggande rådets årliga undersökningar ska även personer över 79 år tillfrågas om sin upplevda utsatthet för brott. Så sker inte idag.

I civiliserade samhällen finns starka tabun i fråga om våld och övergrepp mot äldre. Det finns därför anledning vara orolig när det dyker upp ligor som saknar dessa gränser. Äldre är en sårbar grupp där både den psykiska och fysiska sårbarheten ökar med stigande ålder. Vi vet att många äldres rädsla för brott påverkar livsstilen och gör dem till fångar i sitt eget hem.

Brott mot äldre är ett allvarligt samhällsproblem som måste tas på största allvar. Men så sker långtifrån alltid. Majoriteten av landets kommuner saknar rutiner för hur man ska förebygga, identifiera och hantera äldres utsatthet för brott. Det är hög tid att dessa problem diskuteras i landets alla kommunala pensionärsråd.

Jöran Rubensson

Ordförande i SPRF

Monica Bäckman

Ordförande i SKPF

Sommarmånaderna ökar antalet åldringsbrott. De vanligaste brottsplatserna är den egna bostaden och på platser där människor rör sig mest. Bara i Stockholms innerstad blev över 300 äldre drabbade förra året. Äldre måste därför vara försiktiga i samband med bankomatuttag eller när de öppnar dörren till hemmet. Tredubbla lås hjälper inte om man ändå öppnar dörren för falska blomsterbud eller tårtleverantörer.

Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, möter en genomsnittlig hemtjänsttagare fjorton olika personer från hemtjänsten under en vanlig tvåveckorsperiod. Fjorton personer! Med denna höga omsättning på personal släpps en främling in i hemmet varje dag. Inte underligt då om det ibland visar sig att den som presenterar sig som ny hemtjänstpersonal råkar vara en brottsling. Självklart har detta ett samband med att till skillnad från barnomsorgen finns inget krav på att anställda inom hemtjänsten ska visa utdrag ur belastningsregistret för att få anställning. Inte heller finns nationella regler om att hemtjänstpersonal ska kunna legitimera sig vid hembesök.

Brott mot äldre är ofta organiserad och utförs av ligor som arbetar utstuderat och metodiskt. Äldre ses som försvarslösa och svaga där det är lätt att lura offret och lätt att komma undan. Men det handlar mer sällan och våldsbrott än om stölder, skadegörelse och bedrägerier. Dessa är förhållandevis svåra att klara upp varför mörkertalet är stort och måste uppmärksammas.

Sveriges Pensionärers Riksförbund, SPRF och Svenska Kommunalpensionärernas Förbund, SKPF kräver bland annat att inte bara brottstyp utan också ålder ska redovisas i kriminalstatistiken. Och vid Brottsförebyggande rådets årliga undersökningar ska även personer över 79 år tillfrågas om sin upplevda utsatthet för brott. Så sker inte idag.

I civiliserade samhällen finns starka tabun i fråga om våld och övergrepp mot äldre. Det finns därför anledning vara orolig när det dyker upp ligor som saknar dessa gränser. Äldre är en sårbar grupp där både den psykiska och fysiska sårbarheten ökar med stigande ålder. Vi vet att många äldres rädsla för brott påverkar livsstilen och gör dem till fångar i sitt eget hem.

Brott mot äldre är ett allvarligt samhällsproblem som måste tas på största allvar. Men så sker långtifrån alltid. Majoriteten av landets kommuner saknar rutiner för hur man ska förebygga, identifiera och hantera äldres utsatthet för brott. Det är hög tid att dessa problem diskuteras i landets alla kommunala pensionärsråd.

Jöran Rubensson

Ordförande i SPRF

Monica Bäckman

Ordförande i SKPF

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.