2015-06-25 06:01

2015-06-25 06:01

Ungdomar i utsatta anställningar

Debatt: Sommarjobb

I de branscher där ungdomar ofta får sitt första jobb så kan man se en tydlig trend, allt färre unga går med i facket och som en konsekvens av det så försämras villkoren drastiskt, skriver Anton Levein och Lars Mejern Larsson.

Här i veckan så startade LO sin nationella kampanj ”Facket på sommarjobbet” för att informera landets sommarjobbare om deras rättigheter som nya på arbetsmarknaden och om medlemskapet i facket.

Med runt 20 procent arbetslöshet bland unga så i Värmland så är det allt för många som i dag inte får möjlighet att ta steget in i sitt vuxenliv. Vi står inför stora ekonomiska och demokratiska utmaningar efter åtta år av borgerligt styre med en arbetslöshet som har bitit sig fast på historiskt höga nivåer under en så lång tid att många nästan ser det som en självklarhet att 400 000 personer går arbetslösa.

De som oftast får bära den största bördan på arbetsmarknaden är ungdomarna. Ungdomar utnyttjas idag flitigt med visstidsanställningar och ”sms-anställningar”. I de branscher där ungdomar ofta får sitt första jobb så kan man se en tydlig trend, allt färre unga går med i facket och som en konsekvens av det så försämras villkoren drastiskt. Ungdomar tvingas konkurrera om vem som tar de sämsta arbetstiderna för att få ihop pengar, förutsätts vara ”flexibla” och inte kräva massa rättigheter. Att ungdomar i dag ofta arbetar som daglönare är ett faktum.

Det är ingen lätt nöt att knäcka, men vi är övertygade att framtidens arbetsmarknad och ungdomar inte kan lämnas till sitt öde. Först och främst måste vi se till att arbetsförmedlingen gör vad den är till för, att stötta. Att ungdomar inom 90 dagar blir erbjudna utbildning, jobb eller praktik för att kunna utvecklas och stärka sin position på arbetsmarknaden. Riktade satsningar på utbildningar i bristyrken är också en viktig prioritering.

Under åren som gått, och än i dag så hävdar högern att medicinen mot arbetslösheten är att sänka ingångslönerna. Något som och gör det ännu svårare för unga att försörja sig själva, köpa sin första bil eller skaffa lägenhet. En gammaldags teori som dessutom är ack så felaktig, den har testats och enbart gett marginell effekt. Allt fler ekonomer uttalar sig kritiskt mot dessa gamla dammiga idéer. Samtidigt så hör man röster om att dagens ungdom är slapp, ”om de bara kunde ta sig i kragen”. Ett påstående som har kunnat dateras tillbaka till antikens Grekland. Det är inte de unga det är fel på. Det är ett samhälle som inte erbjudit dem framtidstro.

Arbetsgivare som i Sverige vill garantera sina anställda försäkringar, semester och löneförhöjningar tecknar kollektivavtal med ett fackförbund. Det bästa sättet att få rätt till schyssta villkor och ett tryggt arbetsliv är genom kollektivavtal – ett verktyg och skydd för både företagare och anställd.

Genom att gå med i facket så garanterar man att löftet om de villkor och rättigheter som ingår i kollektivavtalet – t ex minimilön, OB, övertid och semester, samtidigt som man säkrar att fackförbundet i framtiden kan kämpa för förbättrade villkor. På samma sätt ansluter arbetsgivaren sig till en arbetsgivarförening för att skydda sina intressen. Som medlem kan man också välja att engagera sig för att se till att reglerna efterlevs.

Den svenska kollektivavtalsmodellen tjänar arbetsmarknaden väl när arbetsgivare och anställda är jämlika. Den kräver också stor omsorg av båda parter, där båda måste engagera sig för att kämpa för bästa möjliga villkor.

Anton Levein

Facklig ledare, SSU Värmland

Lars Mejern Larsson

Facklig ledare, Socialdemokraterna Värmland

Här i veckan så startade LO sin nationella kampanj ”Facket på sommarjobbet” för att informera landets sommarjobbare om deras rättigheter som nya på arbetsmarknaden och om medlemskapet i facket.

Med runt 20 procent arbetslöshet bland unga så i Värmland så är det allt för många som i dag inte får möjlighet att ta steget in i sitt vuxenliv. Vi står inför stora ekonomiska och demokratiska utmaningar efter åtta år av borgerligt styre med en arbetslöshet som har bitit sig fast på historiskt höga nivåer under en så lång tid att många nästan ser det som en självklarhet att 400 000 personer går arbetslösa.

De som oftast får bära den största bördan på arbetsmarknaden är ungdomarna. Ungdomar utnyttjas idag flitigt med visstidsanställningar och ”sms-anställningar”. I de branscher där ungdomar ofta får sitt första jobb så kan man se en tydlig trend, allt färre unga går med i facket och som en konsekvens av det så försämras villkoren drastiskt. Ungdomar tvingas konkurrera om vem som tar de sämsta arbetstiderna för att få ihop pengar, förutsätts vara ”flexibla” och inte kräva massa rättigheter. Att ungdomar i dag ofta arbetar som daglönare är ett faktum.

Det är ingen lätt nöt att knäcka, men vi är övertygade att framtidens arbetsmarknad och ungdomar inte kan lämnas till sitt öde. Först och främst måste vi se till att arbetsförmedlingen gör vad den är till för, att stötta. Att ungdomar inom 90 dagar blir erbjudna utbildning, jobb eller praktik för att kunna utvecklas och stärka sin position på arbetsmarknaden. Riktade satsningar på utbildningar i bristyrken är också en viktig prioritering.

Under åren som gått, och än i dag så hävdar högern att medicinen mot arbetslösheten är att sänka ingångslönerna. Något som och gör det ännu svårare för unga att försörja sig själva, köpa sin första bil eller skaffa lägenhet. En gammaldags teori som dessutom är ack så felaktig, den har testats och enbart gett marginell effekt. Allt fler ekonomer uttalar sig kritiskt mot dessa gamla dammiga idéer. Samtidigt så hör man röster om att dagens ungdom är slapp, ”om de bara kunde ta sig i kragen”. Ett påstående som har kunnat dateras tillbaka till antikens Grekland. Det är inte de unga det är fel på. Det är ett samhälle som inte erbjudit dem framtidstro.

Arbetsgivare som i Sverige vill garantera sina anställda försäkringar, semester och löneförhöjningar tecknar kollektivavtal med ett fackförbund. Det bästa sättet att få rätt till schyssta villkor och ett tryggt arbetsliv är genom kollektivavtal – ett verktyg och skydd för både företagare och anställd.

Genom att gå med i facket så garanterar man att löftet om de villkor och rättigheter som ingår i kollektivavtalet – t ex minimilön, OB, övertid och semester, samtidigt som man säkrar att fackförbundet i framtiden kan kämpa för förbättrade villkor. På samma sätt ansluter arbetsgivaren sig till en arbetsgivarförening för att skydda sina intressen. Som medlem kan man också välja att engagera sig för att se till att reglerna efterlevs.

Den svenska kollektivavtalsmodellen tjänar arbetsmarknaden väl när arbetsgivare och anställda är jämlika. Den kräver också stor omsorg av båda parter, där båda måste engagera sig för att kämpa för bästa möjliga villkor.

Anton Levein

Facklig ledare, SSU Värmland

Lars Mejern Larsson

Facklig ledare, Socialdemokraterna Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.