2015-06-18 06:01

2015-06-18 06:01

Ett seriöst arbete mot korruption behövs

Debatt: EU

Tre av fyra medborgare i EU anser att korruption är frekvent i deras land. Det har beräknats att korruptionen kostar ekonomin runt 120 miljarder euro årligen, skriver Ali Qadiri.

Självaste definitionen av ordet korruption avslöjar dess vidrighet (fördärvat tillstånd). Ändå har detta fördärvade tillstånd gäckat vårt samhälle sedan den första civiliserade bosättningen längs Eufrat och Tigris deltat. Denna omoraliska sed bromsar upp ekonomisk och social utveckling för att det minskar förtroende för stat och demokrati, sätter en just konkurrens ur spel samt cementerar kriminaliteten. Även om korruptionen har kontrollerats i viss mån, så sipprar det fortfarande genom samhället, även inom EU:s egen maktapparat, samma organ som ska stävja korruptionen i respektive EU-land samt den fattigare delen av världen.

Tre av fyra medborgare i EU anser att korruption är frekvent i deras land. Det har beräknats att korruptionen kostar ekonomin runt 120 miljarder euro årligen, lika mycket som hela EU:s årsbudget. Pengar som behövs för att stärka en alltmer urholkande välfärd, ett svagare polisiärt väsende samt ett effektivare biståndsarbete.

Antikorruptionsorganisationen Transparency International har i en rapport under 2014 skållat EU med kritik för dess bristande antikorruptionsarbete. Man är särskilt orolig för de blinda fläckarna inom EU:s institutioner. Dessa är de trialogmöten där företrädare från EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet gör upp om legislativa frågor. Dessa heliga trekanter saknar insyn, under förra mandatperioden ägde 1 500 sådana slutna möten rum, utan offentlig dokumentation, där det bl a togs vägande beslut om regleringen av finansmarknaden.

Ett annat bryderi är det okända antalet lobbyister och intressegrupper som omgärdar de 751 EU-parlamentarikerna och 28 kommissionärerna. Antalet är föga känt eftersom EU saknar ett obligatoriskt lobbyregister. Man uppskattar dessa löpare i maktens korridorer till 15 000, de har även fri spelplan då varken de eller EU-parlamentarikerna är tvingade att offentliggöra kontakter sinsemellan.

I rapporten granskades även de lama reglerna för hur EU-myndigheterna ska säkerställa transparens och ansvarsfrihet. EU är inkapabel till att hantera de oundvikliga intressekonflikterna vid beslut och upphandling, skyddet för visselblåsare är skralt och straffen för korrupta företag är tama. EU-parlamentet, som ska företräda folket, måste städa framför egen dörr innan dessa kan på ett seriöst sätt pressa de andra EU-institutionerna. EU-parlamentet vägrar tillkännage de enskilda traktamenten och förmåner som parlamentarikerna har fördel av utöver lönen.

Sverige har länge varit förskonad från mutbrott även om vissa incidenter poppar nesligt upp i kommunal verksamhet, vapenindustrin eller som senast i Azerbajdzjan. För att t ex kunna straffa ett mutbrott utfört i utlandet fordrar svensk lag att gärningen även ses som ett brott i landet i fråga, detta måste vår riksdag se över.

Att EU:s slappa antikorruptionsarbete beror på byråkrati, bristfällig uppföljning samt en utbredd acceptans av korruption i politiken för dessa problem är inget nytt. För att EU ska stärka sin position i kampen mot korruption och visa vägen för övriga EU-länder och korruptionsdrabbade biståndsmottagare måste organisationen föredömligt kratta sin egen manege först.

Ali Qadiri

EU-medborgare

Självaste definitionen av ordet korruption avslöjar dess vidrighet (fördärvat tillstånd). Ändå har detta fördärvade tillstånd gäckat vårt samhälle sedan den första civiliserade bosättningen längs Eufrat och Tigris deltat. Denna omoraliska sed bromsar upp ekonomisk och social utveckling för att det minskar förtroende för stat och demokrati, sätter en just konkurrens ur spel samt cementerar kriminaliteten. Även om korruptionen har kontrollerats i viss mån, så sipprar det fortfarande genom samhället, även inom EU:s egen maktapparat, samma organ som ska stävja korruptionen i respektive EU-land samt den fattigare delen av världen.

Tre av fyra medborgare i EU anser att korruption är frekvent i deras land. Det har beräknats att korruptionen kostar ekonomin runt 120 miljarder euro årligen, lika mycket som hela EU:s årsbudget. Pengar som behövs för att stärka en alltmer urholkande välfärd, ett svagare polisiärt väsende samt ett effektivare biståndsarbete.

Antikorruptionsorganisationen Transparency International har i en rapport under 2014 skållat EU med kritik för dess bristande antikorruptionsarbete. Man är särskilt orolig för de blinda fläckarna inom EU:s institutioner. Dessa är de trialogmöten där företrädare från EU-kommissionen, EU-parlamentet och ministerrådet gör upp om legislativa frågor. Dessa heliga trekanter saknar insyn, under förra mandatperioden ägde 1 500 sådana slutna möten rum, utan offentlig dokumentation, där det bl a togs vägande beslut om regleringen av finansmarknaden.

Ett annat bryderi är det okända antalet lobbyister och intressegrupper som omgärdar de 751 EU-parlamentarikerna och 28 kommissionärerna. Antalet är föga känt eftersom EU saknar ett obligatoriskt lobbyregister. Man uppskattar dessa löpare i maktens korridorer till 15 000, de har även fri spelplan då varken de eller EU-parlamentarikerna är tvingade att offentliggöra kontakter sinsemellan.

I rapporten granskades även de lama reglerna för hur EU-myndigheterna ska säkerställa transparens och ansvarsfrihet. EU är inkapabel till att hantera de oundvikliga intressekonflikterna vid beslut och upphandling, skyddet för visselblåsare är skralt och straffen för korrupta företag är tama. EU-parlamentet, som ska företräda folket, måste städa framför egen dörr innan dessa kan på ett seriöst sätt pressa de andra EU-institutionerna. EU-parlamentet vägrar tillkännage de enskilda traktamenten och förmåner som parlamentarikerna har fördel av utöver lönen.

Sverige har länge varit förskonad från mutbrott även om vissa incidenter poppar nesligt upp i kommunal verksamhet, vapenindustrin eller som senast i Azerbajdzjan. För att t ex kunna straffa ett mutbrott utfört i utlandet fordrar svensk lag att gärningen även ses som ett brott i landet i fråga, detta måste vår riksdag se över.

Att EU:s slappa antikorruptionsarbete beror på byråkrati, bristfällig uppföljning samt en utbredd acceptans av korruption i politiken för dessa problem är inget nytt. För att EU ska stärka sin position i kampen mot korruption och visa vägen för övriga EU-länder och korruptionsdrabbade biståndsmottagare måste organisationen föredömligt kratta sin egen manege först.

Ali Qadiri

EU-medborgare

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.