2015-06-15 17:35

2015-06-15 17:35

Viktiga steg för ökad jämställdhet

debatt:

I dag är endast cirka 25 procent av professorerna kvinnor, det är alldeles för dåligt, skriver Gunilla Svantorp (S), riksdagsledamot, Årjäng.

Ända sedan statsministern läste upp regeringsförklaringen har jämställdhetsutmaningarna varit ständigt närvarande i regeringens arbete. Och man är självklart en feministisk regering, bra eftersom det betyder att jämställdhet mellan könen ständigt är prioriterade frågor!

Det första klivet den nya regeringen tog handlade om viljan att föra en feministisk utrikespolitik.

Hur skiljer sig då en feministisk utrikespolitik från den traditionella fredsagendan kan man undra? Jo, genom att man gör en maktanalys och beskriver hur män och kvinnor drabbas olika i konflikter. Generalsekreteraren för Kvinna till Kvinna, Lena Ag, tog i en debattartikel för ett tag sedan ett konkret exempel: Sexuellt våld i krig är inte bara en personlig tragedi för de kvinnor som drabbas. En feministisk analys visar att det också slår sönder samhällen eftersom det kränker männen som förväntas skydda sina kvinnor, och den väpnade konflikten eskalerar.

Ytterligare exempel i regeringens vilja att göra något åt ojämställdheten handlar om det faktum att andelen kvinnor som blir professorer går alldeles för långsamt.. Idag är endast cirka 25 % av professorerna kvinnor, det är alldeles för dåligt.

Därför tillsatte ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, en expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan, en grupp som består av personer från olika delar av samhället med den gemensamma nämnaren att de kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter i jämställdhetsfrågor. Deras uppdrag är att komma med idéer och förslag inför nästa stora forskningsproposition som ska komma under hösten 2016. Det är en viktig rättvisefråga för enskilda personer men också en viktiga fråga för högskolans ställning som samhällsbärande institution att jämställdheten ökar.

Och det tredje exemplet handlar om det faktum att andelen kvinnliga fattigpensionärer ökar, något som kan vara ett resultat av att det tidigt etableras en uppdelning av hem – och omsorgsarbetet som innebär att kvinnor får ett större ansvar för det arbetet och samtidigt en längre frånvaro från arbetsmarknaden. Vi vet att kvinnor i mycket, mycket större utsträckning än män tar ut föräldrapenningsdagar, vi vet att de jobbar deltid i större utsträckning och vi vet att de har ett högre uttag av tillfällig föräldrapenning. Men det handlar också om att män ibland upplever hinder att ta ut fler föräldrapenningsdagar eller att jobba deltid. Därför finns det behov av att förändra föräldraförsäkringen och ett viktigt steg tas nu av regeringen i samarbete med vänsterpartiet och folkpartiet, nämligen att knyta ytterligare en månad till vardera föräldern.

Några viktiga exempel på att regeringen tar sin roll som en feministisk regering på största allvar, något som gläder många av oss som kämpat för ökad jämställdhet länge.

Gunilla Svantorp (S)

Riksdagsledamot, Årjäng

Ända sedan statsministern läste upp regeringsförklaringen har jämställdhetsutmaningarna varit ständigt närvarande i regeringens arbete. Och man är självklart en feministisk regering, bra eftersom det betyder att jämställdhet mellan könen ständigt är prioriterade frågor!

Det första klivet den nya regeringen tog handlade om viljan att föra en feministisk utrikespolitik.

Hur skiljer sig då en feministisk utrikespolitik från den traditionella fredsagendan kan man undra? Jo, genom att man gör en maktanalys och beskriver hur män och kvinnor drabbas olika i konflikter. Generalsekreteraren för Kvinna till Kvinna, Lena Ag, tog i en debattartikel för ett tag sedan ett konkret exempel: Sexuellt våld i krig är inte bara en personlig tragedi för de kvinnor som drabbas. En feministisk analys visar att det också slår sönder samhällen eftersom det kränker männen som förväntas skydda sina kvinnor, och den väpnade konflikten eskalerar.

Ytterligare exempel i regeringens vilja att göra något åt ojämställdheten handlar om det faktum att andelen kvinnor som blir professorer går alldeles för långsamt.. Idag är endast cirka 25 % av professorerna kvinnor, det är alldeles för dåligt.

Därför tillsatte ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson, en expertgrupp för ökad jämställdhet i högskolan, en grupp som består av personer från olika delar av samhället med den gemensamma nämnaren att de kan bidra med viktiga kunskaper och erfarenheter i jämställdhetsfrågor. Deras uppdrag är att komma med idéer och förslag inför nästa stora forskningsproposition som ska komma under hösten 2016. Det är en viktig rättvisefråga för enskilda personer men också en viktiga fråga för högskolans ställning som samhällsbärande institution att jämställdheten ökar.

Och det tredje exemplet handlar om det faktum att andelen kvinnliga fattigpensionärer ökar, något som kan vara ett resultat av att det tidigt etableras en uppdelning av hem – och omsorgsarbetet som innebär att kvinnor får ett större ansvar för det arbetet och samtidigt en längre frånvaro från arbetsmarknaden. Vi vet att kvinnor i mycket, mycket större utsträckning än män tar ut föräldrapenningsdagar, vi vet att de jobbar deltid i större utsträckning och vi vet att de har ett högre uttag av tillfällig föräldrapenning. Men det handlar också om att män ibland upplever hinder att ta ut fler föräldrapenningsdagar eller att jobba deltid. Därför finns det behov av att förändra föräldraförsäkringen och ett viktigt steg tas nu av regeringen i samarbete med vänsterpartiet och folkpartiet, nämligen att knyta ytterligare en månad till vardera föräldern.

Några viktiga exempel på att regeringen tar sin roll som en feministisk regering på största allvar, något som gläder många av oss som kämpat för ökad jämställdhet länge.

Gunilla Svantorp (S)

Riksdagsledamot, Årjäng

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.