2015-04-11 06:01

2015-04-11 06:01

Trygga tillgången på svenska råvaror

Debatt: Livsmedelsstrategin

En genomtänkt och samordnad satsning på svenska råvaror inom ramen för en nationell livsmedelsstrategi måste utgå från alla fördelar som Sverige har, skriver Helena Jonsson och Anders Svensson.

I mars påbörjades regeringens arbete med att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. En strategi som det råder stor politisk enighet kring, ett tecken på att mat engagerar. Det gäller nu att strategin som tas fram gynnar en hållbar tillväxt av svenska livsmedel och tar tillvara på den ökande efterfrågan på svenska livsmedel som konsumenterna ger uttryck för.

Sverige är ett land med bra förutsättningar för livsmedelsproduktion. Tillgången på mark och rent vatten är god, och vårt klimat gör att grödor och djur blir mindre utsatta för sjukdomar och skadegörare. Vi har dessutom kommit långt när det gäller djuromsorg och miljöhänsyn och har enligt FN världens lägsta klimatpåverkan. Tack vare salmonellafrihet och en sedan länge restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen är våra livsmedel säkra för konsumenter.

En genomtänkt och samordnad satsning på svenska råvaror inom ramen för en nationell livsmedelsstrategi måste utgå från alla fördelar som Sverige har. En samsyn med tydliga tillväxtmål skulle ge de positiva signaler som är viktiga i en bransch med sviktande lönsamhet och attraktionskraft. För möjligheterna är stora. Genom ökad produktion kan jordbruket och trädgårdsnäringen bidra till att stärka ekonomin och skapa fler arbetstillfällen i hela landet. Efterfrågan på säker och hållbar mat ökar och inte ens idag räcker svenska råvaror till för att täcka kundernas efterfrågan.

En livsmedelsstrategi måste resultera i konkreta åtgärder och mätbara mål om vi ska utnyttja de svenska mervärdena maximalt. Här är fyra viktiga områden som vi anser måste adresseras i regeringens arbete:

1. Ta bort hindren för tillväxt. I regeringens konkurrenskraftsutredning finns en mängd bra förslag som skulle underlätta för en ökad livsmedelsproduktion. Det gäller bland annat regelförenklingar för småföretagare. Här krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler.

2. Gör det lätt för konsumenten att göra aktiva val. En livsmedelsstrategi bör utgå från vad konsumenten vill ha. Sedan 2011 har andelen som vill betala mer för svensk mat ökat från 53 till 67 procent. För att fler ska förstå mervärdet av svensk livsmedelsproduktion och göra enkla val i butik och restaurang behövs lättillgänglig information om ursprungsland.

3. Satsa på behovsanpassad och samordnad forskning. För långsiktig konkurrens- och attraktionskraft krävs att det satsas på forskning inom jordbruk och livsmedel. Samordning mellan näringsliv och forskning som utgår ifrån marknadens behov bör vara en grundstomme i en livsmedelsstrategi.

4. Stärk attraktionskraften. För att få nytt blod till lantbruksnäringen behöver fler våga ta sig in i den. Det krävs ett större affärsfokus i lantbruksutbildningarna, nya möjligheter att ta över kapitalintensiva företag och förbättrad infrastruktur på landsbygden. Utväxlingen blir fler jobb och en attraktiv boendemiljö i hela landet.

Med en kraftfull livsmedelsstrategi kommer svenskt jordbruk och landsbygd kunna växa, vilket går hand i hand med konsumenternas efterfrågan.

Helena Jonsson

Förbundsordförande, LRF

Anders Svensson

Ordförande Svensk Dagligvaruhandel

Vd, Ica Sverige AB

I mars påbörjades regeringens arbete med att ta fram en svensk livsmedelsstrategi. En strategi som det råder stor politisk enighet kring, ett tecken på att mat engagerar. Det gäller nu att strategin som tas fram gynnar en hållbar tillväxt av svenska livsmedel och tar tillvara på den ökande efterfrågan på svenska livsmedel som konsumenterna ger uttryck för.

Sverige är ett land med bra förutsättningar för livsmedelsproduktion. Tillgången på mark och rent vatten är god, och vårt klimat gör att grödor och djur blir mindre utsatta för sjukdomar och skadegörare. Vi har dessutom kommit långt när det gäller djuromsorg och miljöhänsyn och har enligt FN världens lägsta klimatpåverkan. Tack vare salmonellafrihet och en sedan länge restriktiv användning av antibiotika i djurhållningen är våra livsmedel säkra för konsumenter.

En genomtänkt och samordnad satsning på svenska råvaror inom ramen för en nationell livsmedelsstrategi måste utgå från alla fördelar som Sverige har. En samsyn med tydliga tillväxtmål skulle ge de positiva signaler som är viktiga i en bransch med sviktande lönsamhet och attraktionskraft. För möjligheterna är stora. Genom ökad produktion kan jordbruket och trädgårdsnäringen bidra till att stärka ekonomin och skapa fler arbetstillfällen i hela landet. Efterfrågan på säker och hållbar mat ökar och inte ens idag räcker svenska råvaror till för att täcka kundernas efterfrågan.

En livsmedelsstrategi måste resultera i konkreta åtgärder och mätbara mål om vi ska utnyttja de svenska mervärdena maximalt. Här är fyra viktiga områden som vi anser måste adresseras i regeringens arbete:

1. Ta bort hindren för tillväxt. I regeringens konkurrenskraftsutredning finns en mängd bra förslag som skulle underlätta för en ökad livsmedelsproduktion. Det gäller bland annat regelförenklingar för småföretagare. Här krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler.

2. Gör det lätt för konsumenten att göra aktiva val. En livsmedelsstrategi bör utgå från vad konsumenten vill ha. Sedan 2011 har andelen som vill betala mer för svensk mat ökat från 53 till 67 procent. För att fler ska förstå mervärdet av svensk livsmedelsproduktion och göra enkla val i butik och restaurang behövs lättillgänglig information om ursprungsland.

3. Satsa på behovsanpassad och samordnad forskning. För långsiktig konkurrens- och attraktionskraft krävs att det satsas på forskning inom jordbruk och livsmedel. Samordning mellan näringsliv och forskning som utgår ifrån marknadens behov bör vara en grundstomme i en livsmedelsstrategi.

4. Stärk attraktionskraften. För att få nytt blod till lantbruksnäringen behöver fler våga ta sig in i den. Det krävs ett större affärsfokus i lantbruksutbildningarna, nya möjligheter att ta över kapitalintensiva företag och förbättrad infrastruktur på landsbygden. Utväxlingen blir fler jobb och en attraktiv boendemiljö i hela landet.

Med en kraftfull livsmedelsstrategi kommer svenskt jordbruk och landsbygd kunna växa, vilket går hand i hand med konsumenternas efterfrågan.

Helena Jonsson

Förbundsordförande, LRF

Anders Svensson

Ordförande Svensk Dagligvaruhandel

Vd, Ica Sverige AB

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.