2015-03-27 06:00

2015-03-27 06:00

Förbättringsarbete hos Försäkringskassan

Replik: Funktionsnedsatta

De känner att de vill börja utmana sig själva för att känna på vilka gränser som gäller efter en sjukskrivning, men känner sig osäkra på hur mycket de klarar, skriver Marianne Karlén.

Svar till Birgitta Målsäter (NWT 18/3)

Det är oerhört positivt att läsa om Försäkringskassan förändringsarbete på debattsidan i NWT och medan lågan brinner och engagemanget finns, så vill jag lyfta fram ytterligare ett förbättringsområde som jag har identifierat från ett småföretagarperspektiv.

Jag och min sambo driver en Grön Arena gård på Hammarö. Det innebär att vi tar emot personer som av någon anledning behöver meningsfull sysselsättning i gårdsmiljö. På gården deltar man i sysslor efter varje persons förmåga. Här deltar man i en gemenskap, en samvaro med djur och natur. Idag jobbar vi med Kils kommun och Hammarö kommun. Detta är kommuner som har ambitioner att ta tillvara möjligheter för enskilda personer och inte bara tänka i grupplösningar.

Den 18 mars beskrev Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör och chef för avdelningen för funktionsnedsättning, Försäkringskassan, om förnyat arbetssätt för att förenkla vardagen för funktionsnedsatta. Då tänkte jag på de möten jag har haft med personer som besökt oss på gården och vill vara hos oss. Det är personer som befinner sig i Försäkringskassans system men börjar närma sig den punkt där de ska övergå till Arbetsförmedlingen. De känner att de vill börja utmana sig själva för att känna på vilka gränser som gäller efter en sjukskrivning, men känner sig osäkra på hur mycket de klarar. De vill ha en plats där man kan vara i en hälsosam, lugn miljö och där det är OK att gå åt sidan, eller avbryta för att långsamt bli starkare och starkare. Bygga upp självförtroende och kanske fysisk styrka på ett individuellt sätt.

Här fattas det en tårtbit i befintligt system och det är denna tårtbit jag vill lägga till i Försäkringskassans förbättringsarbete. Det är inte bara vi som har identifierat denna brist. Vi har haft besök av handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och de har också identifierat detta förbättringsområde.

Eftersom inte jag är någon expert på området så beskriver jag orsaken till detta som jag har uppfattat det och jag skulle vara mer än nöjd om politiker och andra ansvariga kunde rätta mig om jag har fel. I dag har inte Försäkringskassan möjlighet att köpa in resurser för att hjälpa personer att komma vidare. De resurserna ligger hos Arbetsförmedlingen. I dag finns endast två typer av åtgärdsprogram för denna målgrupp. Det ena är praktikplats på ett företag. Dessa platser är svåra att uppbringa eftersom de flesta företag har slimmade organisationer och svårt att utan ersättning stödja en person som beskrivits ovan. Den andra möjligheten är en insats som heter Stöd till personligt biträde, vilket ger en mycket låg ersättning till den stödjande som i det här fallet ska betala egenavgifter, skatt och förmodligen moms.

Alla besökare vi har haft på Östanås Gård har varit mycket positiva till vår verksamhet. Detta är politiker, kommun tjänstemän, personer med olika behov, deras anhöriga och tjänstemän från Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Men, väldigt få kan betala.

Jag önskar att fler kunde se de positiva effekterna för hela samhället genom att se mer till den enskilde individens behov. Någon som kan se möjligheter med små verksamheter som kan individanpassa vägen tillbaka till förmåga att kunna försörja sig själv. Detta skulle generera mindre medicinering, mindre utanförskap, isolering och ge ökad självkänsla och styrka hos individen samt en mer levande landsbygd där man tar tillvara de resurser som finns i området och stödjer småföretagare.

Jag skulle verkligen vilja delta i ett forum där alla aktörer som kan påverka situationen för ovan nämnda personer finns samlade.

Marianne Karlén

Östanås Gård – En Grön Arena Gård på Hammarö

www.ostanasgard.se

Svar till Birgitta Målsäter (NWT 18/3)

Det är oerhört positivt att läsa om Försäkringskassan förändringsarbete på debattsidan i NWT och medan lågan brinner och engagemanget finns, så vill jag lyfta fram ytterligare ett förbättringsområde som jag har identifierat från ett småföretagarperspektiv.

Jag och min sambo driver en Grön Arena gård på Hammarö. Det innebär att vi tar emot personer som av någon anledning behöver meningsfull sysselsättning i gårdsmiljö. På gården deltar man i sysslor efter varje persons förmåga. Här deltar man i en gemenskap, en samvaro med djur och natur. Idag jobbar vi med Kils kommun och Hammarö kommun. Detta är kommuner som har ambitioner att ta tillvara möjligheter för enskilda personer och inte bara tänka i grupplösningar.

Den 18 mars beskrev Birgitta Målsäter, försäkringsdirektör och chef för avdelningen för funktionsnedsättning, Försäkringskassan, om förnyat arbetssätt för att förenkla vardagen för funktionsnedsatta. Då tänkte jag på de möten jag har haft med personer som besökt oss på gården och vill vara hos oss. Det är personer som befinner sig i Försäkringskassans system men börjar närma sig den punkt där de ska övergå till Arbetsförmedlingen. De känner att de vill börja utmana sig själva för att känna på vilka gränser som gäller efter en sjukskrivning, men känner sig osäkra på hur mycket de klarar. De vill ha en plats där man kan vara i en hälsosam, lugn miljö och där det är OK att gå åt sidan, eller avbryta för att långsamt bli starkare och starkare. Bygga upp självförtroende och kanske fysisk styrka på ett individuellt sätt.

Här fattas det en tårtbit i befintligt system och det är denna tårtbit jag vill lägga till i Försäkringskassans förbättringsarbete. Det är inte bara vi som har identifierat denna brist. Vi har haft besök av handläggare från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen och de har också identifierat detta förbättringsområde.

Eftersom inte jag är någon expert på området så beskriver jag orsaken till detta som jag har uppfattat det och jag skulle vara mer än nöjd om politiker och andra ansvariga kunde rätta mig om jag har fel. I dag har inte Försäkringskassan möjlighet att köpa in resurser för att hjälpa personer att komma vidare. De resurserna ligger hos Arbetsförmedlingen. I dag finns endast två typer av åtgärdsprogram för denna målgrupp. Det ena är praktikplats på ett företag. Dessa platser är svåra att uppbringa eftersom de flesta företag har slimmade organisationer och svårt att utan ersättning stödja en person som beskrivits ovan. Den andra möjligheten är en insats som heter Stöd till personligt biträde, vilket ger en mycket låg ersättning till den stödjande som i det här fallet ska betala egenavgifter, skatt och förmodligen moms.

Alla besökare vi har haft på Östanås Gård har varit mycket positiva till vår verksamhet. Detta är politiker, kommun tjänstemän, personer med olika behov, deras anhöriga och tjänstemän från Försäkringskassa och Arbetsförmedling. Men, väldigt få kan betala.

Jag önskar att fler kunde se de positiva effekterna för hela samhället genom att se mer till den enskilde individens behov. Någon som kan se möjligheter med små verksamheter som kan individanpassa vägen tillbaka till förmåga att kunna försörja sig själv. Detta skulle generera mindre medicinering, mindre utanförskap, isolering och ge ökad självkänsla och styrka hos individen samt en mer levande landsbygd där man tar tillvara de resurser som finns i området och stödjer småföretagare.

Jag skulle verkligen vilja delta i ett forum där alla aktörer som kan påverka situationen för ovan nämnda personer finns samlade.

Marianne Karlén

Östanås Gård – En Grön Arena Gård på Hammarö

www.ostanasgard.se

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.