2015-03-26 06:00

2015-03-26 06:00

5 100 nya jobb i Värmland svåruppnåeligt

Debatt: Regeringens politik

De förslag som regeringen har presenterat kommer inte att underlätta för de grupper som har störst behov av att hitta ett arbete, skriver Urban Svanberg.

Socialdemokraternas löfte inför valet var att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Ett ambitiöst mål som nu har blivit regeringspolitik. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer det att krävas 430 000 nya jobb i hela landet för att nå målet. Enbart för Värmlands län innebär det att 5 100 nya jobb behöver skapas. Hur ska då detta ske?

Det är tydligt att jobbskapande reformer måste prioriteras om det ska gå att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet. Men flera av de förslag som hittills har lanserats av regeringen, så som höjda arbetsgivaravgifter för unga, begränsade möjligheter att visstidsanställa och hyra in personal, kommer tvärtom att minskar företagens förmåga – och vilja – att anställa. Målet om lägst arbetslöshet riskerar därmed att gå om intet om inte den nuvarande politiken omvärderas.

Arbetslösheten är ojämnt fördelad mellan åldersgrupper, och regioner, i Sverige. Särskilt bland unga är den hög. Enligt Migrationsverkets prognos beräknas cirka 400 000 asylsökande komma till Sverige under de kommande fem åren, varav majoriteten kan väntas vara i arbetsför ålder. Det betyder att många av jobben som måste komma till de närmaste åren behöver vara sådana som unga och nyanlända kan ta. Många arbetsgivare kommer att behöva rekrytera personal de kommande åren, det finns därmed goda möjligheter att lösa båda utmaningarna om goda förutsättningar ges.

Dessvärre bedriver regeringen en kontraproduktiv arbetsmarknadspolitik. De förslag som regeringen har presenterat kommer inte att underlätta för de grupper som har störst behov av att hitta ett arbete, utan leder snarare till att trösklarna till arbetsmarknaden höjs och resulterar i stora negativa effekter för jobbsökande. Särskilt hårt drabbas även de arbetsgivare som erbjuder viktiga inträdesjobb på arbetsmarknaden, så som besöksnäringen och servicesektorn.

Regeringens tydliga målsättning att minska arbetslösheten i Sverige förtjänar beröm. Men målsättningen blir inte mer än tomma ord om verktygen som används för att förverkliga den bidrar till att färre jobb skapas. För att fler nya jobb ska skapas, särskilt för unga och nyanlända, bör fokus vara på att underlätta för företag att växa och anställa. Ett tydligare jobbskapande fokus behöver prägla regeringens politik och förslag som riskerar att minska antalet jobb bör dras tillbaka. Det är dags att sätta jobbskapandet på agendan!

Urban Svanberg

Regionchef, Svenskt Näringsliv

Socialdemokraternas löfte inför valet var att Sverige ska ha lägst arbetslöshet i EU år 2020. Ett ambitiöst mål som nu har blivit regeringspolitik. Enligt Svenskt Näringslivs beräkningar kommer det att krävas 430 000 nya jobb i hela landet för att nå målet. Enbart för Värmlands län innebär det att 5 100 nya jobb behöver skapas. Hur ska då detta ske?

Det är tydligt att jobbskapande reformer måste prioriteras om det ska gå att nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet. Men flera av de förslag som hittills har lanserats av regeringen, så som höjda arbetsgivaravgifter för unga, begränsade möjligheter att visstidsanställa och hyra in personal, kommer tvärtom att minskar företagens förmåga – och vilja – att anställa. Målet om lägst arbetslöshet riskerar därmed att gå om intet om inte den nuvarande politiken omvärderas.

Arbetslösheten är ojämnt fördelad mellan åldersgrupper, och regioner, i Sverige. Särskilt bland unga är den hög. Enligt Migrationsverkets prognos beräknas cirka 400 000 asylsökande komma till Sverige under de kommande fem åren, varav majoriteten kan väntas vara i arbetsför ålder. Det betyder att många av jobben som måste komma till de närmaste åren behöver vara sådana som unga och nyanlända kan ta. Många arbetsgivare kommer att behöva rekrytera personal de kommande åren, det finns därmed goda möjligheter att lösa båda utmaningarna om goda förutsättningar ges.

Dessvärre bedriver regeringen en kontraproduktiv arbetsmarknadspolitik. De förslag som regeringen har presenterat kommer inte att underlätta för de grupper som har störst behov av att hitta ett arbete, utan leder snarare till att trösklarna till arbetsmarknaden höjs och resulterar i stora negativa effekter för jobbsökande. Särskilt hårt drabbas även de arbetsgivare som erbjuder viktiga inträdesjobb på arbetsmarknaden, så som besöksnäringen och servicesektorn.

Regeringens tydliga målsättning att minska arbetslösheten i Sverige förtjänar beröm. Men målsättningen blir inte mer än tomma ord om verktygen som används för att förverkliga den bidrar till att färre jobb skapas. För att fler nya jobb ska skapas, särskilt för unga och nyanlända, bör fokus vara på att underlätta för företag att växa och anställa. Ett tydligare jobbskapande fokus behöver prägla regeringens politik och förslag som riskerar att minska antalet jobb bör dras tillbaka. Det är dags att sätta jobbskapandet på agendan!

Urban Svanberg

Regionchef, Svenskt Näringsliv

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.