2015-03-21 06:01

2015-03-21 06:01

Spill inte bort restvärmen

Debatt: Energikommissionen

Det finns bra exempel på lokala fjärrvärmenät som kopplas samman för att bli mer effektiva och samtidigt kunna ta till vara restvärme från industrier som annars inte kunnat utnyttjas, skriver Stig Nilsson.

Regeringen med energiminister Ibrahim Baylan (S) i spetsen tillsatte nyligen en energikommission. Detta är ett utmärkt tillfälle för att kunna ta ett samlat grepp om de utmaningar som finns när det gäller de framtida ramvillkoren för en trygg och effektiv energiförsörjning. Men för att nå kostnadseffektiva miljö- och klimatsmarta lösningar och säkerställa industrins behov av konkurrenskraftiga villkor får energikommissionens uppdrag inte begränsas till att handla om elektricitet. EU:s nyligen beslutade Energiunion inkluderar värmesektorn vilket energiministern också särskilt noterat i ett uttalande.

Stabil och trygg försörjning av elektricitet till rimliga kostnader är naturligtvis av avgörande betydelse för industrin men energifrågan handlar om mer. Exempelvis hänger el och värmemarknaden ihop för energibolagen där kalkylen för ny kraftvärmeproduktion innehåller intäkter från både el- och värmeförsäljning.

För industrier med stora mängder restvärme är däremot värmemarknaden inte alltid tillgänglig då fjärrvärmen fortfarande är ett monopol. Det är upp till monopolet att avgöra om de vill släppa in industrins restvärme i sina nät. På många håll fungerar samarbetet mellan industri och fjärrvärmeföretag utmärkt till gagn för värmekunderna, industrin och miljön – men det finns fortfarande allt för många exempel på att restvärmen måste spillas bort. Det drabbar kanske i första hand miljön och kunderna men även industrierna drabbas eftersom de inte får avsättning för den värdefulla produkten restvärme. I ett övergripande perspektiv leder det till att en given konkurrensfördel inte kan utnyttjas för att stimulera svensk export och sysselsättning.

I praktiken förekommer både värme och el i samma produktion och processer men när bara en part har tillgång till fjärrvärmemarknaden skapas asymmetrier som leder till onödigt slöseri. Fortsatt storskalig satsning på utbyggnad av kraftvärme utan hänsyn till den lokala tillgången på industriell restvärme medför att mer primärenergi måste tas i anspråk till stora kostnader och att annan, mer effektiv användning av denna energi förhindras.

Vi måste också vidga perspektivet från det lokala till ett regionalt synsätt. Det finns bra exempel på lokala fjärrvärmenät som kopplas samman för att bli mer effektiva och samtidigt kunna ta till vara restvärme från industrier som annars inte kunnat utnyttjas. Det tycks finnas en viss ovilja att släppa det kommunalpolitiska inflytandet även när det finns uppenbara fördelar att knyta samman ett eller flera lokala nät till ett regionalt. Denna problematik och dess lösningar behöver analyseras närmare.

En energikommission som tar hänsyn till både el- och värmemarknaden har goda förutsättningar att för första gången ta tag i och lösa denna asymmetri som skapades när elmarknaden, men inte fjärrvärmemarknaden, omreglerades på 1990-talet. Regeringen bör därför ta chansen att ge energikommissionen ett brett mandat som inkluderar värmesektorn för att nå målen om effektivitet och samtidigt värna miljö och klimat.

Ett gott råd till energikommissionen är att inte spilla bort industrins restvärme. Vi måste få symmetri mellan parterna på värmemarknaden för att spillet ska kunna bli nyttig värme.

Stig Nilsson

Ordförande Industrigruppen Återvunnen Energi

Regeringen med energiminister Ibrahim Baylan (S) i spetsen tillsatte nyligen en energikommission. Detta är ett utmärkt tillfälle för att kunna ta ett samlat grepp om de utmaningar som finns när det gäller de framtida ramvillkoren för en trygg och effektiv energiförsörjning. Men för att nå kostnadseffektiva miljö- och klimatsmarta lösningar och säkerställa industrins behov av konkurrenskraftiga villkor får energikommissionens uppdrag inte begränsas till att handla om elektricitet. EU:s nyligen beslutade Energiunion inkluderar värmesektorn vilket energiministern också särskilt noterat i ett uttalande.

Stabil och trygg försörjning av elektricitet till rimliga kostnader är naturligtvis av avgörande betydelse för industrin men energifrågan handlar om mer. Exempelvis hänger el och värmemarknaden ihop för energibolagen där kalkylen för ny kraftvärmeproduktion innehåller intäkter från både el- och värmeförsäljning.

För industrier med stora mängder restvärme är däremot värmemarknaden inte alltid tillgänglig då fjärrvärmen fortfarande är ett monopol. Det är upp till monopolet att avgöra om de vill släppa in industrins restvärme i sina nät. På många håll fungerar samarbetet mellan industri och fjärrvärmeföretag utmärkt till gagn för värmekunderna, industrin och miljön – men det finns fortfarande allt för många exempel på att restvärmen måste spillas bort. Det drabbar kanske i första hand miljön och kunderna men även industrierna drabbas eftersom de inte får avsättning för den värdefulla produkten restvärme. I ett övergripande perspektiv leder det till att en given konkurrensfördel inte kan utnyttjas för att stimulera svensk export och sysselsättning.

I praktiken förekommer både värme och el i samma produktion och processer men när bara en part har tillgång till fjärrvärmemarknaden skapas asymmetrier som leder till onödigt slöseri. Fortsatt storskalig satsning på utbyggnad av kraftvärme utan hänsyn till den lokala tillgången på industriell restvärme medför att mer primärenergi måste tas i anspråk till stora kostnader och att annan, mer effektiv användning av denna energi förhindras.

Vi måste också vidga perspektivet från det lokala till ett regionalt synsätt. Det finns bra exempel på lokala fjärrvärmenät som kopplas samman för att bli mer effektiva och samtidigt kunna ta till vara restvärme från industrier som annars inte kunnat utnyttjas. Det tycks finnas en viss ovilja att släppa det kommunalpolitiska inflytandet även när det finns uppenbara fördelar att knyta samman ett eller flera lokala nät till ett regionalt. Denna problematik och dess lösningar behöver analyseras närmare.

En energikommission som tar hänsyn till både el- och värmemarknaden har goda förutsättningar att för första gången ta tag i och lösa denna asymmetri som skapades när elmarknaden, men inte fjärrvärmemarknaden, omreglerades på 1990-talet. Regeringen bör därför ta chansen att ge energikommissionen ett brett mandat som inkluderar värmesektorn för att nå målen om effektivitet och samtidigt värna miljö och klimat.

Ett gott råd till energikommissionen är att inte spilla bort industrins restvärme. Vi måste få symmetri mellan parterna på värmemarknaden för att spillet ska kunna bli nyttig värme.

Stig Nilsson

Ordförande Industrigruppen Återvunnen Energi

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.