2015-03-11 06:01

2015-03-11 06:01

Forskningspolitiken ändras i smyg

Debatt: Regeringen

Tack vare att det är alliansbudgeten som gäller för 2015 rättades också S/MP-regeringens tillkortakommanden till. För Karlstads universitet innebar det att de fick ett extra tillskott med drygt 2 miljoner kronor, skriver Betty Malmberg.

Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på forskning. Men omvärlden närmar sig. Alliansregeringen höjde därför under sin tid ambitionerna på området både då det gäller fokus på kvalitet och resurser. Satsningarna var rekordhöga och tack vare att det än så länge är alliansens budget som gäller, är det årliga tillskottet till forskning och innovation i år, 8 miljarder högre än det var 2009. Det motsvarar en ökning på 26 procent.

S/MP-regeringen lovordar ofta den forskningspolitik som alliansen drev och framhåller dessutom ofta hur viktigt det är att forskningspolitiken ska vara långsiktig. Det är därför märkligt att de redan i sin första budgetproposition gör stora förändringar.

Dels drar de ned på de särskilda anslag som aviserats för att universitet och högskolor ska kunna rekrytera framstående forskare, något som fick Vetenskapsrådet att snabbt trycka på stoppknappen för nya ansökningar. Dels valde man att frångå en viktig princip i alliansens forskningspolitik, nämligen att premiera den bästa forskningen. Systemet infördes redan 2010 och innebar att man lade fast en modell för att omfördela medel till forskning av hög kvalitet, baserad på indikatorerna citeringar och publiceringar samt externa anslag. I fjor var det 2,4 miljarder kronor som låg i omfördelningspotten, men i år 0 kronor.

Detta förvånade mig varför jag bad riksdagens utredningstjänst att granska vilka principer regeringen hade använt för att fördela forskningsresurser till universitet och högskolor. Svaret jag fick var att detta hade skett på samma sätt som under alliansregeringens tid. Men ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), medger, som svar på en skriftlig fråga, att någon omfördelning baserad på kvalitet inte har gjorts, och hon skyller på tidsbrist.

Detta är en pinsam bortförklaring, inte minst med tanke på att modellen redan har varit i bruk sedan fem år. Gör omfördelningen då någon skillnad? Ja, för det enskilda lärosätet spelar det naturligtvis roll samtidigt som staten visar att vi vill ha ökat fokus på kvalitet i forskningen. Tack vare att det är alliansbudgeten som gäller för 2015 rättades också S/MP-regeringens tillkortakommanden till. För Karlstads universitet innebar det att de fick ett extra tillskott med drygt 2 miljoner kronor. Det är viktiga och väl förtjänta medel, inte minst med tanke på att direkta anslag till universitet och högskolor, i övrigt följer en fördelningsnyckel som har skapats av historiska skäl snarare än av kvalitetsskäl.

I sitt svar påtalar Hellmark Knutsson (S) återigen behovet av långsiktighet och talar om tioåriga forskningsperspektiv där spelreglerna ligger fast oavsett mandatperiod och politisk majoritet. Visst låter det bra, men det klingar oerhört falskt då S/MP-regeringen nu har visat att de tar sig friheten att ändra i gällande ramverk så fort de får chansen.

Betty Malmberg (M)

Riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Sverige är ett av de länder i världen som satsar mest på forskning. Men omvärlden närmar sig. Alliansregeringen höjde därför under sin tid ambitionerna på området både då det gäller fokus på kvalitet och resurser. Satsningarna var rekordhöga och tack vare att det än så länge är alliansens budget som gäller, är det årliga tillskottet till forskning och innovation i år, 8 miljarder högre än det var 2009. Det motsvarar en ökning på 26 procent.

S/MP-regeringen lovordar ofta den forskningspolitik som alliansen drev och framhåller dessutom ofta hur viktigt det är att forskningspolitiken ska vara långsiktig. Det är därför märkligt att de redan i sin första budgetproposition gör stora förändringar.

Dels drar de ned på de särskilda anslag som aviserats för att universitet och högskolor ska kunna rekrytera framstående forskare, något som fick Vetenskapsrådet att snabbt trycka på stoppknappen för nya ansökningar. Dels valde man att frångå en viktig princip i alliansens forskningspolitik, nämligen att premiera den bästa forskningen. Systemet infördes redan 2010 och innebar att man lade fast en modell för att omfördela medel till forskning av hög kvalitet, baserad på indikatorerna citeringar och publiceringar samt externa anslag. I fjor var det 2,4 miljarder kronor som låg i omfördelningspotten, men i år 0 kronor.

Detta förvånade mig varför jag bad riksdagens utredningstjänst att granska vilka principer regeringen hade använt för att fördela forskningsresurser till universitet och högskolor. Svaret jag fick var att detta hade skett på samma sätt som under alliansregeringens tid. Men ministern för högre utbildning och forskning, Helene Hellmark Knutsson (S), medger, som svar på en skriftlig fråga, att någon omfördelning baserad på kvalitet inte har gjorts, och hon skyller på tidsbrist.

Detta är en pinsam bortförklaring, inte minst med tanke på att modellen redan har varit i bruk sedan fem år. Gör omfördelningen då någon skillnad? Ja, för det enskilda lärosätet spelar det naturligtvis roll samtidigt som staten visar att vi vill ha ökat fokus på kvalitet i forskningen. Tack vare att det är alliansbudgeten som gäller för 2015 rättades också S/MP-regeringens tillkortakommanden till. För Karlstads universitet innebar det att de fick ett extra tillskott med drygt 2 miljoner kronor. Det är viktiga och väl förtjänta medel, inte minst med tanke på att direkta anslag till universitet och högskolor, i övrigt följer en fördelningsnyckel som har skapats av historiska skäl snarare än av kvalitetsskäl.

I sitt svar påtalar Hellmark Knutsson (S) återigen behovet av långsiktighet och talar om tioåriga forskningsperspektiv där spelreglerna ligger fast oavsett mandatperiod och politisk majoritet. Visst låter det bra, men det klingar oerhört falskt då S/MP-regeringen nu har visat att de tar sig friheten att ändra i gällande ramverk så fort de får chansen.

Betty Malmberg (M)

Riksdagsledamot i utbildningsutskottet

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.