2015-03-07 06:00

2015-03-07 06:00

Fler i arbete ökar jämställdheten

Debatt: Internationella kvinnodagen

Sysselsättningen för kvinnor har i länet vuxit med 0,7 procentenheter mellan 2006 och 2014. Det är ett gott betyg för åtta år med liberal jämställdhetspolitik, skriver Maria Arnholm och Gösta Frödin.

Sverige är världens mest jämställda land. Det hindrar inte att det finns stora brister i jämställdheten också här. Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan en vanlig kvinna och en vanlig man. I den summan ligger en oerhörd skillnad i frihet, trygghet och möjligheter. Med ekonomisk ojämställdhet kommer ojämställda liv och levnadsvillkor.

Vill vi ändra detta handlar det om jobben och lönerna. De ekonomiska klyftorna mellan kvinnor och män beror på att män arbetar mer och får mer betalt för det arbete de lägger ned. Ska vi nå jämställdhet måste fler kvinnor få möjligheten att jobba, att jobba mer och att få en rättvis lön.

Under de åtta åren med Folkpartiet och våra alliansvänner i regeringen förde Sverige en politik i denna riktning. Konsekventa reformer för fler jobb, och särskilt fler jobb för kvinnor, satte avtryck. Mellan 2006 och 2014 stod kvinnor för nästan hela sysselsättningsökningen, för första gången någonsin började en majoritet av kvinnorna arbeta heltid och kvinnors löner steg snabbare än männens.

I dag kan vi presentera vad denna sysselsättningsökning konkret inneburit för Värmlands län. En ny bearbetning av siffror från Statistiska centralbyrån visar att utvecklingen här ligger väl i linje med utvecklingen i riket. Sysselsättningen för kvinnor har i länet vuxit med 0,7 procentenheter mellan 2006 och 2014. Det är ett gott betyg för åtta år med liberal jämställdhetspolitik.

Denna positiva utveckling måste nu värnas. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att kombinera jobb och familj, och kvinnor och män ska ha samma möjlighet att göra karriär i sitt yrke. Vi vill fortsätta införa karriärtjänster med högre lön i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Så ska fler kunna jobba mer med en bättre lön.

Det stora hotet mot högre löner för kvinnor i välfärdsyrken är om färre jobbar så att skatteresurserna krymper. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att vi alla ska arbeta kortare tid. De delar inte tron på att jämställdheten och jobben hör ihop. Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars måste detta komma upp till debatt.

Skulle vi arbeta mindre i Sverige drabbar det välfärden, jämställdheten och lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken. Färre skulle uppleva den frihet en högre lön innebär, resurser skulle saknas till feministiska reformer och den sociala välfärden skulle få stå tillbaka. Skulle arbetstiden sänkas ner mot 6 timmar per dag tappar Sverige upp emot 280 miljarder i skatteintäkter. Summan är gigantisk.

Vi vill därför nu fråga länets riksdagsledamöter från vänsterblocket tre enkla frågor. Lovar ni gemensamt att inte förverkliga idéerna om kortare arbetstid denna mandatperiod? Om svaret är nej: Hur mycket mindre ska vi arbeta? Och hur mycket kommer det att kosta välfärden i Sverige och här i Värmland?

Maria Arnholm (FP)

Partisekreterare och jämställdhetspolitisk talesperson

Gösta Frödin (FP)

Ordförande, Värmland

Sverige är världens mest jämställda land. Det hindrar inte att det finns stora brister i jämställdheten också här. Det skiljer 3,6 miljoner kronor i livsinkomst mellan en vanlig kvinna och en vanlig man. I den summan ligger en oerhörd skillnad i frihet, trygghet och möjligheter. Med ekonomisk ojämställdhet kommer ojämställda liv och levnadsvillkor.

Vill vi ändra detta handlar det om jobben och lönerna. De ekonomiska klyftorna mellan kvinnor och män beror på att män arbetar mer och får mer betalt för det arbete de lägger ned. Ska vi nå jämställdhet måste fler kvinnor få möjligheten att jobba, att jobba mer och att få en rättvis lön.

Under de åtta åren med Folkpartiet och våra alliansvänner i regeringen förde Sverige en politik i denna riktning. Konsekventa reformer för fler jobb, och särskilt fler jobb för kvinnor, satte avtryck. Mellan 2006 och 2014 stod kvinnor för nästan hela sysselsättningsökningen, för första gången någonsin började en majoritet av kvinnorna arbeta heltid och kvinnors löner steg snabbare än männens.

I dag kan vi presentera vad denna sysselsättningsökning konkret inneburit för Värmlands län. En ny bearbetning av siffror från Statistiska centralbyrån visar att utvecklingen här ligger väl i linje med utvecklingen i riket. Sysselsättningen för kvinnor har i länet vuxit med 0,7 procentenheter mellan 2006 och 2014. Det är ett gott betyg för åtta år med liberal jämställdhetspolitik.

Denna positiva utveckling måste nu värnas. Kvinnor och män ska ha samma möjligheter att kombinera jobb och familj, och kvinnor och män ska ha samma möjlighet att göra karriär i sitt yrke. Vi vill fortsätta införa karriärtjänster med högre lön i kvinnodominerade yrken i offentlig sektor. Så ska fler kunna jobba mer med en bättre lön.

Det stora hotet mot högre löner för kvinnor i välfärdsyrken är om färre jobbar så att skatteresurserna krymper. Både Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill att vi alla ska arbeta kortare tid. De delar inte tron på att jämställdheten och jobben hör ihop. Inför den internationella kvinnodagen den 8 mars måste detta komma upp till debatt.

Skulle vi arbeta mindre i Sverige drabbar det välfärden, jämställdheten och lönerna i kvinnodominerade välfärdsyrken. Färre skulle uppleva den frihet en högre lön innebär, resurser skulle saknas till feministiska reformer och den sociala välfärden skulle få stå tillbaka. Skulle arbetstiden sänkas ner mot 6 timmar per dag tappar Sverige upp emot 280 miljarder i skatteintäkter. Summan är gigantisk.

Vi vill därför nu fråga länets riksdagsledamöter från vänsterblocket tre enkla frågor. Lovar ni gemensamt att inte förverkliga idéerna om kortare arbetstid denna mandatperiod? Om svaret är nej: Hur mycket mindre ska vi arbeta? Och hur mycket kommer det att kosta välfärden i Sverige och här i Värmland?

Maria Arnholm (FP)

Partisekreterare och jämställdhetspolitisk talesperson

Gösta Frödin (FP)

Ordförande, Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.