2015-02-24 06:00

2015-02-24 06:00

Exportindustrin blir lidande

Replik: Vägslitageavgift

Klarar vi i glesbygden dessutom att ha kvar industrin som är så viktig för framförallt skogslänet Värmland, eller flyttar man utomlands eller åtminstone nära kusten för att eliminera kostnader som är avståndsbaserade som vägslitageskatten kan komma att bli, undrar Svenerik Eriksson.

Svar till Stina Bergström och Lars Mejern Larsson (NWT 16/2)

Som ledamöter i riksdagens trafikutskott är det glädjande att se ert engagemang för åkerinäringen och den ambition som ni visar och där ni tänker återkomma med fler förslag som ska underlätta polisens arbete mot olaglig godstrafik och för mer rättvisa villkor i transportsektorn och för att skapa bästa tänkbara klimathänsyn och trafiksäkerhet på våra vägar. Det är bara det att vi kanske har olika åsikter om hur vi ska nå våra gemensamma mål.

Införandet av en vägslitageavgift säger mig via namnet att den då ska läggas på att åtgärda slitaget av vårt vägnät, men i artikeln står ju att den avgiften även ska täcka underhåll av landets järnvägar m m. Det vi sa i vår artikel tidigare om satsning av medel från vägslitageavgiften till höghastighetståg var hämtat från det uttalande som statsminister Stefan Löfven (S) tidigare har gjort. Stämmer inte det så ser vi det som ett positivt besked. Det var ju bra att den prioriteringen inte gäller fortsättningsvis.

Det som känns bekymmersamt är att det är kunderna till främst exportindustrin som ska betala avgiften i slutänden. Som ni mycket riktigt påpekar så dras ju exportindustrin med stora kostnader p g a tågkaoset men även på dålig bärighet på våra vägar. Enligt Skogforsk så förlorar skogsindustrin uppemot 1 miljard per år av dåliga vägar! Klarar då vår industri den extra pålagan?

Klarar vi i glesbygden dessutom att ha kvar industrin som är så viktig för framförallt skogslänet Värmland, eller flyttar man utomlands eller åtminstone nära kusten för att eliminera kostnader som är avståndsbaserade som vägslitageskatten kan komma att bli? Eller tvingas man att avveckla p g a att i konkurrerande länder i världen kan man producera till betydligt lägre kostnader av kanske flera anledningar?

En utredning pågår hur avgiften kan komma att påverka både industri och konsumenter. I avvaktan på vad den flerpartsutredningen kommer fram till, återstår ett antal frågor, bl a vad en tysk modell innebär och hur kommer den konkret att utformas och fungera i Sverige?

Nästa fråga är, kommer man att erbjuda industri, åkerinäring och samhället i stort någon form av skatteväxling vid införandet av vägslitageavgiften? När man växlade över från den numera borttagna kilometerskatten satsade man på att införa högre avgifter på bl a fordonsskatt, bränsle och miljöavgifter. Kan man från regeringens sida förvänta sig någon form av utjämning av skatter som generar skatteneutralitet i förslaget, eller ska man betrakta avgiften som en ytterligare beskattning?

Ett förtydligande om miljöpåverkan från inrikes transporter så är faktumet att den tunga lastbilstrafiken påverkar utsläppen av växthusgaser med 7 procent och personbilstrafiken släpper ut motsvarande 19 procent av det totala utsläppet till atmosfären i Sverige.

Svenerik Eriksson

Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Svar till Stina Bergström och Lars Mejern Larsson (NWT 16/2)

Som ledamöter i riksdagens trafikutskott är det glädjande att se ert engagemang för åkerinäringen och den ambition som ni visar och där ni tänker återkomma med fler förslag som ska underlätta polisens arbete mot olaglig godstrafik och för mer rättvisa villkor i transportsektorn och för att skapa bästa tänkbara klimathänsyn och trafiksäkerhet på våra vägar. Det är bara det att vi kanske har olika åsikter om hur vi ska nå våra gemensamma mål.

Införandet av en vägslitageavgift säger mig via namnet att den då ska läggas på att åtgärda slitaget av vårt vägnät, men i artikeln står ju att den avgiften även ska täcka underhåll av landets järnvägar m m. Det vi sa i vår artikel tidigare om satsning av medel från vägslitageavgiften till höghastighetståg var hämtat från det uttalande som statsminister Stefan Löfven (S) tidigare har gjort. Stämmer inte det så ser vi det som ett positivt besked. Det var ju bra att den prioriteringen inte gäller fortsättningsvis.

Det som känns bekymmersamt är att det är kunderna till främst exportindustrin som ska betala avgiften i slutänden. Som ni mycket riktigt påpekar så dras ju exportindustrin med stora kostnader p g a tågkaoset men även på dålig bärighet på våra vägar. Enligt Skogforsk så förlorar skogsindustrin uppemot 1 miljard per år av dåliga vägar! Klarar då vår industri den extra pålagan?

Klarar vi i glesbygden dessutom att ha kvar industrin som är så viktig för framförallt skogslänet Värmland, eller flyttar man utomlands eller åtminstone nära kusten för att eliminera kostnader som är avståndsbaserade som vägslitageskatten kan komma att bli? Eller tvingas man att avveckla p g a att i konkurrerande länder i världen kan man producera till betydligt lägre kostnader av kanske flera anledningar?

En utredning pågår hur avgiften kan komma att påverka både industri och konsumenter. I avvaktan på vad den flerpartsutredningen kommer fram till, återstår ett antal frågor, bl a vad en tysk modell innebär och hur kommer den konkret att utformas och fungera i Sverige?

Nästa fråga är, kommer man att erbjuda industri, åkerinäring och samhället i stort någon form av skatteväxling vid införandet av vägslitageavgiften? När man växlade över från den numera borttagna kilometerskatten satsade man på att införa högre avgifter på bl a fordonsskatt, bränsle och miljöavgifter. Kan man från regeringens sida förvänta sig någon form av utjämning av skatter som generar skatteneutralitet i förslaget, eller ska man betrakta avgiften som en ytterligare beskattning?

Ett förtydligande om miljöpåverkan från inrikes transporter så är faktumet att den tunga lastbilstrafiken påverkar utsläppen av växthusgaser med 7 procent och personbilstrafiken släpper ut motsvarande 19 procent av det totala utsläppet till atmosfären i Sverige.

Svenerik Eriksson

Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.