2015-02-10 06:00

2015-02-10 06:00

Tvungna att lägga ned tandhygienistutbildningen

Replik: Karlstads universitet

Det finns ingen möjlighet för ett enskilt universitet att därutöver få extra medelstilldelning för att täcka ett underskott i verksamheten eller för att ge en specifik utbildning, skriver Åsa Bergenheim och Björn Arvidsson.

Svar till Birgitta Haglund med flera (NWT 4/2)

Vi vill kort bemöta de frågor ni ställde i ett öppet brev i NWT den 4 februari. Beslutet att avveckla oral hälsa vid Karlstads universitet baserades på en konsekvensanalys. Den utgick från vår ekonomiska situation och hur den skulle hanteras. Analysen visar att hela ämnet oral hälsa, där tandhygienistutbildningen ingår, gör underskott (2,7 miljoner kronor 2013-2014).

Tandhygienistutbildningen är en populär utbildning, men den kan inte ges utan en fungerande ämnesmiljö. Vi bedömde att avvecklingen av ämnet och dess utbildningar var ett beslut som skulle få betydelse för våra studenter, medarbetare och avnämare, ändå var det nödvändigt att genomföra. Vi kände väl till vår tandhygienistutbildnings storlek och betydelse, men var trots detta nödsakade att fatta beslut om avveckling.

Som universitet är vi en självständig myndighet, som själva ansvarar för hela vår verksamhet. Det är vi som myndighet som beslutar om vårt utbud av utbildningar, undantaget de direktiv vi får från utbildningsdepartementet i regleringsbrev. Utbildningsanslaget tilldelas vi, som andra myndigheter och statliga verksamheter, i regeringens budget som är resultat av politiska överväganden och beslut. Det finns ingen möjlighet för ett enskilt universitet att därutöver få extra medelstilldelning för att täcka ett underskott i verksamheten eller för att ge en specifik utbildning.

Vi informerade landstingsledningen och utbildningsdepartementet inför beslutet. För landstingsledningen har, som vi uppfattat det, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna högsta prioritet för att klara kompetensförsörjningen i Värmland. Samma prioritering inom hälsoområdet återspeglas i de bristyrkessatsningar på nya högskoleplatser som riksdag och regeringen gör 2015–2018.

När det gäller tandhygienistutbildningen är det också viktigt att nämna att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömt att universitetets utbildning, liksom flera andra i landet, har kvalitetsbrister som måste åtgärdas. Bristerna hänger till stor del samman med svårigheter att rekrytera disputerad personal. Att det saknas personal med doktorsexamen inom oral hälsa är ett nationellt problem. Vi vill dock understryka att kritiken inte var skälet till att vi nu avvecklar utbildningen. Men vår bedömning är att vi, oavsett den ekonomiska situationen, skulle haft stora svårigheter att svara upp mot UKÄ:s krav på forskningsanknytning och därmed få tillstånd att fortsätta bedriva utbildningen.

Åsa Bergenheim

Rektor, Karlstads universitet

Björn Arvidsson

Dekan, fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper.

Svar till Birgitta Haglund med flera (NWT 4/2)

Vi vill kort bemöta de frågor ni ställde i ett öppet brev i NWT den 4 februari. Beslutet att avveckla oral hälsa vid Karlstads universitet baserades på en konsekvensanalys. Den utgick från vår ekonomiska situation och hur den skulle hanteras. Analysen visar att hela ämnet oral hälsa, där tandhygienistutbildningen ingår, gör underskott (2,7 miljoner kronor 2013-2014).

Tandhygienistutbildningen är en populär utbildning, men den kan inte ges utan en fungerande ämnesmiljö. Vi bedömde att avvecklingen av ämnet och dess utbildningar var ett beslut som skulle få betydelse för våra studenter, medarbetare och avnämare, ändå var det nödvändigt att genomföra. Vi kände väl till vår tandhygienistutbildnings storlek och betydelse, men var trots detta nödsakade att fatta beslut om avveckling.

Som universitet är vi en självständig myndighet, som själva ansvarar för hela vår verksamhet. Det är vi som myndighet som beslutar om vårt utbud av utbildningar, undantaget de direktiv vi får från utbildningsdepartementet i regleringsbrev. Utbildningsanslaget tilldelas vi, som andra myndigheter och statliga verksamheter, i regeringens budget som är resultat av politiska överväganden och beslut. Det finns ingen möjlighet för ett enskilt universitet att därutöver få extra medelstilldelning för att täcka ett underskott i verksamheten eller för att ge en specifik utbildning.

Vi informerade landstingsledningen och utbildningsdepartementet inför beslutet. För landstingsledningen har, som vi uppfattat det, sjuksköterske- och specialistsjuksköterskeutbildningarna högsta prioritet för att klara kompetensförsörjningen i Värmland. Samma prioritering inom hälsoområdet återspeglas i de bristyrkessatsningar på nya högskoleplatser som riksdag och regeringen gör 2015–2018.

När det gäller tandhygienistutbildningen är det också viktigt att nämna att Universitetskanslersämbetet (UKÄ) bedömt att universitetets utbildning, liksom flera andra i landet, har kvalitetsbrister som måste åtgärdas. Bristerna hänger till stor del samman med svårigheter att rekrytera disputerad personal. Att det saknas personal med doktorsexamen inom oral hälsa är ett nationellt problem. Vi vill dock understryka att kritiken inte var skälet till att vi nu avvecklar utbildningen. Men vår bedömning är att vi, oavsett den ekonomiska situationen, skulle haft stora svårigheter att svara upp mot UKÄ:s krav på forskningsanknytning och därmed få tillstånd att fortsätta bedriva utbildningen.

Åsa Bergenheim

Rektor, Karlstads universitet

Björn Arvidsson

Dekan, fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskaper.

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.