2015-01-28 06:00

2015-01-28 06:00

Staten tar inte sitt ansvar

Debatt: Kulturfinansiering

Men undan för undan har statens andel av den totala finansieringen minskat. Det är regionerna som procentuellt sett ökat sina insatser inom kulturområdet mest, skriver Tomas Riste.

Värmland tog steget in i kultursamverkansmodellen 2013. Modellen är ett nytt sätt för staten att fördela bidragen till regionala kulturverksamheter, i Värmlands fall Wermlandsoperan, Värmlands Museum, Västanå Teater och verksamheter inom arkiv, bibliotek, teater, dans, film och slöjd. Regionens ansökan är en kulturplan, i vårt fall Värmlands kulturplan 2013–2016.

Tanken bakom modellen är att låta regionerna, snarare än staten, besluta om hur statsbidraget ska fördelas mellan de enskilda kulturverksamheterna. I Värmland tas beslutet av regionstyrelsen. Men för att modellen ska fungera krävs en dynamik. Också staten måste vara beredd att prioritera: att ge större uppräkningar till län som själva satsar, eller till län där kulturverksamheterna håller en särskilt hög kvalitet.

Värmland är ett starkt kulturlän, med mycket framgångsrika verksamheter inom modellens sju verksamhetsområden. Länet har bland annat ett av Sveriges mest besökta länsmuseer och två scenkonstinstitutioner – Wermlandsoperan och Västanå Teater – som attraherar både internationella besökare och publik från övriga landet. Dessa är nationella resurser, och det borde rimligen återspeglas i statens bidragsgivning. Men Statens kulturråd har hittills, med några blygsamma undantag, valt att inte prioritera mellan länen. Alla har fått samma uppräkning, och denna har dessutom ofta varit så låg att det inte kompenserar för pris- och löneuppräkningar.

Ansvaret för de regionala kulturverksamheterna delas av staten, regionerna och kommunerna. Så har det varit sedan mitten av 70-talet, och det är en modell som garanterar en tillgång till kultur av hög kvalitet i hela landet. I dag bidrar Region Värmland och kommunerna med 70 miljoner, medan statsbidraget är 50 miljoner kronor. Men undan för undan har statens andel av den totala finansieringen minskat. Det är regionerna som procentuellt sett ökat sina insatser inom kulturområdet mest. På sikt är det inte hållbart. Regioner och kommuner kan inte förväntas gå in och täcka upp där staten inte tar sitt ansvar.

Region Värmland har tillsammans med de värmländska kommunerna tagit sitt ansvar för kulturinstitutionernas långsiktiga finansiering genom årliga uppräkningar; senast 2015 med minst 1,9 procents anslagshöjning till verksamheterna i samverkansmodellen. Vi har också kommit överens med Karlstads kommun om att sätta ett riktmärke på 2,5 procents årlig uppräkning till Wermlandsoperan åren 2015–2018.

Att garantera de nödvändiga årliga uppräkningarna från statens sida är regeringens ansvar, men det är Kulturrådets styrelse som beslutar hur medlen fördelas mellan länen. Regionen och de värmländska kommunerna har tagit sitt ansvar för de regionala kulturverksamheterna, och nu vi förväntar oss att också Statens kulturråd bidrar till att garantera verksamheternas möjligheter till fortsatt hög kvalitet och konstnärlig utveckling.

Kultursamverkansmodellen bygger på att regionerna ska göra sina egna val och prioriteringar. Det är positivt att besluten flyttats till den regionala nivån, men om modellen ska ha någon framtid måste staten tillföra nödvändiga medel och Kulturrådets styrelse vara beredd att prioritera regioner med framgångsrika kulturverksamheter.

Tomas Riste (S)

Regionråd, Region Värmland

Värmland tog steget in i kultursamverkansmodellen 2013. Modellen är ett nytt sätt för staten att fördela bidragen till regionala kulturverksamheter, i Värmlands fall Wermlandsoperan, Värmlands Museum, Västanå Teater och verksamheter inom arkiv, bibliotek, teater, dans, film och slöjd. Regionens ansökan är en kulturplan, i vårt fall Värmlands kulturplan 2013–2016.

Tanken bakom modellen är att låta regionerna, snarare än staten, besluta om hur statsbidraget ska fördelas mellan de enskilda kulturverksamheterna. I Värmland tas beslutet av regionstyrelsen. Men för att modellen ska fungera krävs en dynamik. Också staten måste vara beredd att prioritera: att ge större uppräkningar till län som själva satsar, eller till län där kulturverksamheterna håller en särskilt hög kvalitet.

Värmland är ett starkt kulturlän, med mycket framgångsrika verksamheter inom modellens sju verksamhetsområden. Länet har bland annat ett av Sveriges mest besökta länsmuseer och två scenkonstinstitutioner – Wermlandsoperan och Västanå Teater – som attraherar både internationella besökare och publik från övriga landet. Dessa är nationella resurser, och det borde rimligen återspeglas i statens bidragsgivning. Men Statens kulturråd har hittills, med några blygsamma undantag, valt att inte prioritera mellan länen. Alla har fått samma uppräkning, och denna har dessutom ofta varit så låg att det inte kompenserar för pris- och löneuppräkningar.

Ansvaret för de regionala kulturverksamheterna delas av staten, regionerna och kommunerna. Så har det varit sedan mitten av 70-talet, och det är en modell som garanterar en tillgång till kultur av hög kvalitet i hela landet. I dag bidrar Region Värmland och kommunerna med 70 miljoner, medan statsbidraget är 50 miljoner kronor. Men undan för undan har statens andel av den totala finansieringen minskat. Det är regionerna som procentuellt sett ökat sina insatser inom kulturområdet mest. På sikt är det inte hållbart. Regioner och kommuner kan inte förväntas gå in och täcka upp där staten inte tar sitt ansvar.

Region Värmland har tillsammans med de värmländska kommunerna tagit sitt ansvar för kulturinstitutionernas långsiktiga finansiering genom årliga uppräkningar; senast 2015 med minst 1,9 procents anslagshöjning till verksamheterna i samverkansmodellen. Vi har också kommit överens med Karlstads kommun om att sätta ett riktmärke på 2,5 procents årlig uppräkning till Wermlandsoperan åren 2015–2018.

Att garantera de nödvändiga årliga uppräkningarna från statens sida är regeringens ansvar, men det är Kulturrådets styrelse som beslutar hur medlen fördelas mellan länen. Regionen och de värmländska kommunerna har tagit sitt ansvar för de regionala kulturverksamheterna, och nu vi förväntar oss att också Statens kulturråd bidrar till att garantera verksamheternas möjligheter till fortsatt hög kvalitet och konstnärlig utveckling.

Kultursamverkansmodellen bygger på att regionerna ska göra sina egna val och prioriteringar. Det är positivt att besluten flyttats till den regionala nivån, men om modellen ska ha någon framtid måste staten tillföra nödvändiga medel och Kulturrådets styrelse vara beredd att prioritera regioner med framgångsrika kulturverksamheter.

Tomas Riste (S)

Regionråd, Region Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.