2015-01-27 06:00

2015-01-27 06:00

70 år sedan befrielsen

Debatt: Auschwitz

I dag vet vi. Tack vare vittnesmål och forskning. Auschwitz är sedan länge en global symbol för nazisternas folkmord och en sinnebild för ondska, skriver Katarina Kristensson.

Auschwitz befriades, men vad visste vi svenskar? Varje år den 27 januari samlas människor världen över för att minnas Förintelsens offer och manifestera mot intolerans och rasism. I år är det 70 år sedan koncentrations- och förintelselägret Auschwitz befriades av Röda armén. Men vad kände vi till i Sverige? Och vad skrev tidningarna?

Lördagen den 27 januari 1945 nådde delar av en sovjetisk infanteridivision fram till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Efter en kortare eldstrid med tyska enheter befriades drygt 7 500 överlevande, de flesta sjuka och mycket svaga. Totalt hade över en miljon människor mördats i lägret. Huvuddelen judar, men även romer, polacker, sovjetiska krigsfångar och andra nationaliteter. I Sverige var befriandet av Auschwitz en icke-händelse. Tidningarna rapporterade löpande om krigets utveckling på östfronten och Röda arméns avancemang. Nu har ryssarna bara åtta mil kvar till Berlin och den tyska huvudstaden faller inom en vecka eller två. Var kommer ryssarna och amerikanarna att mötas, var några återkommande frågeställningar.

Om Auschwitz berättade endast ett fåtal. I en liten notis längst ned till vänster på sidan tio uppmärksammade Dagens Nyheter sina läsare att ett av tyskarnas mest ökända koncentrationsläger i Polen blivit befriat, enligt en sovjetrysk kommuniké: ”Under ockupationstiden har mångfaldiga rapporter ingått därifrån om grymhet mot internerade polacker och judar. Flera av de beryktade 'likfabrikerna' fanns inom detta väldiga läger, varifrån det anses utsiktslöst att undslippa med livet.”

Bilden som svenskarna tog del av var en annan. Det skrevs mest om det enorma snöovädret som precis dragit in över Sydsverige och lamslagit Skånetrafiken. Och om ransoneringen. Om svårigheten att få tag i kött och potatis kommande månad, men att 750 gram rostat kaffe gick bra att hämta ut. Svenskarna kunde också läsa om strejkvarsel, föreningsmöten och planerade sommarläger. Men också om engagemanget för Finland och Norge. En bild från det fruktade tyska koncentrationslägret i Horseröd på Själland publicerades i flera tidningar. Det rapporterades också om frigivningen av ryska kvinnor som använts som tvångsarbetare i tyska krigsindustrin. Men inget om Auschwitz.

Röda armén prioriterade inte spridandet av information om Nazitysklands koncentrationsläger. I motsats till hur brittiska och amerikanska trupper skildrade befriandet av läger som Bergen-Belsen och Buchenwald våren 1945, då kriget i det närmast var över, och världen fick ta del av fotografier och rörliga bilder av tusentals lik, tortyrredskap och kremeringsugnar. Den nyhetsrapporteringen formade bilden av Förintelsen och Nazitysklands brott mot mänskligheten. Om den systematiska utrotningen i Auschwitz och andra läger, lärde svenskarna sig först några veckor senare, då de fysiskt och psykiskt nedbrutna lägerfångarna anlände med Vita bussarna och fartyg till sydsvenska hamnar. Vittnesmålen från lägrens överlevande var ohyggliga. Människospillror med Auschwitztatuering på armen som berättade om krematoriernas skorstenar med kväljande lukt, ugnar med brända mänskliga kvarlevor. Om obeskrivlig terror.

I dag vet vi. Tack vare vittnesmål och forskning. Auschwitz är sedan länge en global symbol för nazisternas folkmord och en sinnebild för ondska. Sedan flera år tillbaka är denna dag, datumet då Auschwitz befriades 27 januari 1945, en internationell minnesdag för Förintelsens offer. En dag då vi minns och hedrar alla de som föll offer för Förintelsen. Och lyfter fram engagemanget hos alla de som på olika sätt bekämpar intolerans och rasism, oavsett form och skepnad, och oavsett mot vilken grupp hatet riktas.

Katarina Kristensson

Överintendent för Forum för levande historia

Auschwitz befriades, men vad visste vi svenskar? Varje år den 27 januari samlas människor världen över för att minnas Förintelsens offer och manifestera mot intolerans och rasism. I år är det 70 år sedan koncentrations- och förintelselägret Auschwitz befriades av Röda armén. Men vad kände vi till i Sverige? Och vad skrev tidningarna?

Lördagen den 27 januari 1945 nådde delar av en sovjetisk infanteridivision fram till koncentrations- och förintelselägret Auschwitz-Birkenau. Efter en kortare eldstrid med tyska enheter befriades drygt 7 500 överlevande, de flesta sjuka och mycket svaga. Totalt hade över en miljon människor mördats i lägret. Huvuddelen judar, men även romer, polacker, sovjetiska krigsfångar och andra nationaliteter. I Sverige var befriandet av Auschwitz en icke-händelse. Tidningarna rapporterade löpande om krigets utveckling på östfronten och Röda arméns avancemang. Nu har ryssarna bara åtta mil kvar till Berlin och den tyska huvudstaden faller inom en vecka eller två. Var kommer ryssarna och amerikanarna att mötas, var några återkommande frågeställningar.

Om Auschwitz berättade endast ett fåtal. I en liten notis längst ned till vänster på sidan tio uppmärksammade Dagens Nyheter sina läsare att ett av tyskarnas mest ökända koncentrationsläger i Polen blivit befriat, enligt en sovjetrysk kommuniké: ”Under ockupationstiden har mångfaldiga rapporter ingått därifrån om grymhet mot internerade polacker och judar. Flera av de beryktade 'likfabrikerna' fanns inom detta väldiga läger, varifrån det anses utsiktslöst att undslippa med livet.”

Bilden som svenskarna tog del av var en annan. Det skrevs mest om det enorma snöovädret som precis dragit in över Sydsverige och lamslagit Skånetrafiken. Och om ransoneringen. Om svårigheten att få tag i kött och potatis kommande månad, men att 750 gram rostat kaffe gick bra att hämta ut. Svenskarna kunde också läsa om strejkvarsel, föreningsmöten och planerade sommarläger. Men också om engagemanget för Finland och Norge. En bild från det fruktade tyska koncentrationslägret i Horseröd på Själland publicerades i flera tidningar. Det rapporterades också om frigivningen av ryska kvinnor som använts som tvångsarbetare i tyska krigsindustrin. Men inget om Auschwitz.

Röda armén prioriterade inte spridandet av information om Nazitysklands koncentrationsläger. I motsats till hur brittiska och amerikanska trupper skildrade befriandet av läger som Bergen-Belsen och Buchenwald våren 1945, då kriget i det närmast var över, och världen fick ta del av fotografier och rörliga bilder av tusentals lik, tortyrredskap och kremeringsugnar. Den nyhetsrapporteringen formade bilden av Förintelsen och Nazitysklands brott mot mänskligheten. Om den systematiska utrotningen i Auschwitz och andra läger, lärde svenskarna sig först några veckor senare, då de fysiskt och psykiskt nedbrutna lägerfångarna anlände med Vita bussarna och fartyg till sydsvenska hamnar. Vittnesmålen från lägrens överlevande var ohyggliga. Människospillror med Auschwitztatuering på armen som berättade om krematoriernas skorstenar med kväljande lukt, ugnar med brända mänskliga kvarlevor. Om obeskrivlig terror.

I dag vet vi. Tack vare vittnesmål och forskning. Auschwitz är sedan länge en global symbol för nazisternas folkmord och en sinnebild för ondska. Sedan flera år tillbaka är denna dag, datumet då Auschwitz befriades 27 januari 1945, en internationell minnesdag för Förintelsens offer. En dag då vi minns och hedrar alla de som föll offer för Förintelsen. Och lyfter fram engagemanget hos alla de som på olika sätt bekämpar intolerans och rasism, oavsett form och skepnad, och oavsett mot vilken grupp hatet riktas.

Katarina Kristensson

Överintendent för Forum för levande historia

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.