2015-01-26 06:00

2015-01-26 06:00

En helhetssyn på skogens miljövärden

Slutreplik: Skogsbruk

Vill man skapa engagemang hos skogsägare för miljöfrågor tror jag det är bättre att lyfta framsteg istället för att leta brister. Än värre är att i annonskampanjer svartmåla skogsbruket på ett vilseledande sätt, skriver Gunnar Lindén.

Svar till Malin Sahlin och Johanna Sandahl (NWT 20/1)

Malin Sahlin och Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen väljer att i sitt svar på min debattartikel fokusera på miljömålet Levande skogar som, liksom tretton av sexton, andra miljömål, ännu inte bedöms vara uppnått. Jag skulle önska att man istället kunde se på skogens miljövärden i ett bredare perspektiv. Vill man skapa engagemang hos skogsägare för miljöfrågor tror jag det är bättre att lyfta framsteg istället för att leta brister. Än värre är att i annonskampanjer svartmåla skogsbruket på ett vilseledande sätt.

Skogsbruk liksom nästan all mänsklig verksamhet påverkar miljön. Ändå blir förutsättningarna för biologisk mångfald allt bättre i dagens skogar. Vi har en positiv utveckling för flera av de strukturer i skogen som är viktiga för mångfalden. Det är objektiva data framtagna genom årligen återkommande inventeringar som det inte går att blunda för. Naturskyddsföreningen anser inte att gammal skog är en bra naturvårdsindikator. Eftersom det är skogsbrukets frivilliga avsättningar som gjort att mängden gammal skog fördubblats i Sverige de senaste tjugo åren, tror jag att de gamla skogarna till stor del också har höga naturvärden. Men jag lyfte inte endast gammal skog i min debattartikel. Även mängden död ved, grova lövträd, och äldre lövrik skog med död ved har haft samma positiva utveckling. Detta tillsammans menar jag utan tvekan pekar på att förutsättningarna för biologisk mångfald går åt rätt håll.

De flesta skogsägare avsätter minst 5 procent av sin skog som frivilliga avsättningar. Avsättningarna utgör de skogar som har högst naturvärde på skogsägarens innehav, vilket gör att skogar med höga naturvärden i huvudsak bevaras. Eftersom nya miljöer och naturvärden ständigt nyskapas med skogens tillväxt och dynamik, kommer vi att få alltfler skogar med höga naturvärden.

När Sandahl och Sahlin hänvisar till miljömålen bortser de från att miljömålen också innebär att de stora miljöproblemen ska vara lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Fick Naturskyddsföreningen bestämma över skogen skulle det otvivelaktigt innebära att vi skulle flytta miljöproblem utomlands. Vi har en växande världsbefolkning med en ökande välfärd. Oavsett vad Naturskyddsföreningen önskar kommer dessa människor att efterfråga varor som kräver material och energi. Om inte våra skogar används till detta kommer man att använda andra material och energislag som är ändliga eller har större negativ miljöpåverkan. Forskningen visar också att skogen gör störst klimatnytta då den aktivt brukas, har hög tillväxt och används till att ersätta fossila råvaror och energikrävande produkter.

Förutom den miljönytta skogsbruket bidrar till skapar det exportinkomster, arbetstillfällen och en levande landsbygd. Att vi får allt detta samtidigt som förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras borde vi applådera och uppmuntra istället för att smutskasta.

Gunnar Lindén

Naturvårdsexpert, LRF Skogsägarna

Svar till Malin Sahlin och Johanna Sandahl (NWT 20/1)

Malin Sahlin och Johanna Sandahl från Naturskyddsföreningen väljer att i sitt svar på min debattartikel fokusera på miljömålet Levande skogar som, liksom tretton av sexton, andra miljömål, ännu inte bedöms vara uppnått. Jag skulle önska att man istället kunde se på skogens miljövärden i ett bredare perspektiv. Vill man skapa engagemang hos skogsägare för miljöfrågor tror jag det är bättre att lyfta framsteg istället för att leta brister. Än värre är att i annonskampanjer svartmåla skogsbruket på ett vilseledande sätt.

Skogsbruk liksom nästan all mänsklig verksamhet påverkar miljön. Ändå blir förutsättningarna för biologisk mångfald allt bättre i dagens skogar. Vi har en positiv utveckling för flera av de strukturer i skogen som är viktiga för mångfalden. Det är objektiva data framtagna genom årligen återkommande inventeringar som det inte går att blunda för. Naturskyddsföreningen anser inte att gammal skog är en bra naturvårdsindikator. Eftersom det är skogsbrukets frivilliga avsättningar som gjort att mängden gammal skog fördubblats i Sverige de senaste tjugo åren, tror jag att de gamla skogarna till stor del också har höga naturvärden. Men jag lyfte inte endast gammal skog i min debattartikel. Även mängden död ved, grova lövträd, och äldre lövrik skog med död ved har haft samma positiva utveckling. Detta tillsammans menar jag utan tvekan pekar på att förutsättningarna för biologisk mångfald går åt rätt håll.

De flesta skogsägare avsätter minst 5 procent av sin skog som frivilliga avsättningar. Avsättningarna utgör de skogar som har högst naturvärde på skogsägarens innehav, vilket gör att skogar med höga naturvärden i huvudsak bevaras. Eftersom nya miljöer och naturvärden ständigt nyskapas med skogens tillväxt och dynamik, kommer vi att få alltfler skogar med höga naturvärden.

När Sandahl och Sahlin hänvisar till miljömålen bortser de från att miljömålen också innebär att de stora miljöproblemen ska vara lösta utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser. Fick Naturskyddsföreningen bestämma över skogen skulle det otvivelaktigt innebära att vi skulle flytta miljöproblem utomlands. Vi har en växande världsbefolkning med en ökande välfärd. Oavsett vad Naturskyddsföreningen önskar kommer dessa människor att efterfråga varor som kräver material och energi. Om inte våra skogar används till detta kommer man att använda andra material och energislag som är ändliga eller har större negativ miljöpåverkan. Forskningen visar också att skogen gör störst klimatnytta då den aktivt brukas, har hög tillväxt och används till att ersätta fossila råvaror och energikrävande produkter.

Förutom den miljönytta skogsbruket bidrar till skapar det exportinkomster, arbetstillfällen och en levande landsbygd. Att vi får allt detta samtidigt som förutsättningarna för biologisk mångfald förbättras borde vi applådera och uppmuntra istället för att smutskasta.

Gunnar Lindén

Naturvårdsexpert, LRF Skogsägarna

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.