2015-01-24 06:00

2015-01-24 06:00

Vägslitageskatt för vem och till vad

Debatt: Trafik

Dagens formulering av förslaget leder till en orättvis beskattning som drabbar transportintensiva branscher i allmänhet och åkerinäringen i synnerhet, fast i slutänden är det ändå kunden som får ta notan, skriver Thomas Broström och Svenerik Eriksson.

Vi i branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag vill som de allra flesta att det ska vara ordning och reda på våra vägar. Sveriges Åkeriföretag vill också skapa bästa tänkbara klimathänsyn och trafiksäkerhet på våra vägar.

Som största både kund och uppdragsgivare till järnvägen vill Sveriges åkerier också ha bättre järnvägsförbindelser. Mer än 60 procent av alla lastbilstransporter går på kortare avstånd än 10 mil, däremot kör de utländska åkerierna på mycket längre sträckor såväl inom som utom landet som regel. Hur ska man då förbättra villkoren för miljön, trafiksäkerheten och det bristande underhållet på järnväg och våra vägar?

Den nya regeringen föreslår att man ska belägga alla transporter över 3,5 ton total fordonsvikt med en avståndsbaserad skatt. Då vill vi gärna veta hur man tänker sig administrera detta. Ett motiv har även varit att skapa ordning och reda på våra vägar. I dag vet vi att tillsynen inte hinner med att kontrollera mer än en bråkdel av alla drygt 110 000 lastbilar som dagligen rullar på våra vägar. Det visar sig att olagliga transporter och t o m rattfulla chaufförer kör tunga fordon dagligen, något som vi från branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag tar starkt avstånd från och därför kräver att tillsynen måste prioriteras.

Farhågan att den svenska lastbilsburna transportnäringen håller på att slås ut hör man lite nu och då. Det förbättras ju absolut inte av att införa en avståndsbaserad beskattning. Erfarenheter från Norge visar stora svårigheter att få de utlandsregistrerade fordonen att betala skatten i landet. Bara en ringa del av de utomnordiska aktörerna betalar. Det innebär att skillnaderna i förhållanden blir ännu större.

Inhemska producenter som får högre transportkostnader genererar givetvis högre priser som slutkunden ska betala. Kan då kunden välja varor till lägre pris från annan leverantör. Då blir valet att byta leverantör enklare. Vår exportindustri främst inom trä-, massa-, pappers- och stålindustrin har tunga transportbehov och utsätts då givetvis för ytterligare konkurrens som på sikt kan slå ut industrier och med dem underleverantörer och skapar ytterligare arbetslöshet i synnerhet i vårt län med långa avstånd. Som resultat slås då svensk transportnäring ut på sikt. Vilka aktörer tar över inhemska transporter då?

Vägslitageskatten, som ska inbringa cirka 4 miljarder kronor per år, är främst tänkt att bekosta ökad kapacitet och bättre järnvägsunderhåll, förbättring av vägnätet, ökad vinterväghållning och säkra uppställningsplatser. Enligt statsministerns senaste förklaring ska skatten även bekosta höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. 4 miljarder räcker på sin höjd till några få kilometer järnväg. I synnerhet till de höghastighetsbanor som planeras mellan våra storstäder. Vi vill också gärna se hur den prioriteringslistan kommer att se ut.

Dagens formulering av förslaget leder till en orättvis beskattning som drabbar transportintensiva branscher i allmänhet och åkerinäringen i synnerhet, fast i slutänden är det ändå kunden som får ta notan. Istället för Vägslitageskatt, avsätt bättre resurser för tillsyn av olaglig transportverksamhet. Det kommer också att generera medel till statskassan.

Thomas Broström

Ordförande, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Svenerik Eriksson

Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Vi i branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag vill som de allra flesta att det ska vara ordning och reda på våra vägar. Sveriges Åkeriföretag vill också skapa bästa tänkbara klimathänsyn och trafiksäkerhet på våra vägar.

Som största både kund och uppdragsgivare till järnvägen vill Sveriges åkerier också ha bättre järnvägsförbindelser. Mer än 60 procent av alla lastbilstransporter går på kortare avstånd än 10 mil, däremot kör de utländska åkerierna på mycket längre sträckor såväl inom som utom landet som regel. Hur ska man då förbättra villkoren för miljön, trafiksäkerheten och det bristande underhållet på järnväg och våra vägar?

Den nya regeringen föreslår att man ska belägga alla transporter över 3,5 ton total fordonsvikt med en avståndsbaserad skatt. Då vill vi gärna veta hur man tänker sig administrera detta. Ett motiv har även varit att skapa ordning och reda på våra vägar. I dag vet vi att tillsynen inte hinner med att kontrollera mer än en bråkdel av alla drygt 110 000 lastbilar som dagligen rullar på våra vägar. Det visar sig att olagliga transporter och t o m rattfulla chaufförer kör tunga fordon dagligen, något som vi från branschorganisationen Sveriges Åkeriföretag tar starkt avstånd från och därför kräver att tillsynen måste prioriteras.

Farhågan att den svenska lastbilsburna transportnäringen håller på att slås ut hör man lite nu och då. Det förbättras ju absolut inte av att införa en avståndsbaserad beskattning. Erfarenheter från Norge visar stora svårigheter att få de utlandsregistrerade fordonen att betala skatten i landet. Bara en ringa del av de utomnordiska aktörerna betalar. Det innebär att skillnaderna i förhållanden blir ännu större.

Inhemska producenter som får högre transportkostnader genererar givetvis högre priser som slutkunden ska betala. Kan då kunden välja varor till lägre pris från annan leverantör. Då blir valet att byta leverantör enklare. Vår exportindustri främst inom trä-, massa-, pappers- och stålindustrin har tunga transportbehov och utsätts då givetvis för ytterligare konkurrens som på sikt kan slå ut industrier och med dem underleverantörer och skapar ytterligare arbetslöshet i synnerhet i vårt län med långa avstånd. Som resultat slås då svensk transportnäring ut på sikt. Vilka aktörer tar över inhemska transporter då?

Vägslitageskatten, som ska inbringa cirka 4 miljarder kronor per år, är främst tänkt att bekosta ökad kapacitet och bättre järnvägsunderhåll, förbättring av vägnätet, ökad vinterväghållning och säkra uppställningsplatser. Enligt statsministerns senaste förklaring ska skatten även bekosta höghastighetsjärnväg mellan Stockholm, Göteborg och Malmö. 4 miljarder räcker på sin höjd till några få kilometer järnväg. I synnerhet till de höghastighetsbanor som planeras mellan våra storstäder. Vi vill också gärna se hur den prioriteringslistan kommer att se ut.

Dagens formulering av förslaget leder till en orättvis beskattning som drabbar transportintensiva branscher i allmänhet och åkerinäringen i synnerhet, fast i slutänden är det ändå kunden som får ta notan. Istället för Vägslitageskatt, avsätt bättre resurser för tillsyn av olaglig transportverksamhet. Det kommer också att generera medel till statskassan.

Thomas Broström

Ordförande, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Svenerik Eriksson

Regionchef, Sveriges Åkeriföretag Värmland

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.