2015-01-20 06:00

2015-01-20 23:16

Skogsbruket tar inte sitt ansvar

Replik: Naturvård

Att den pågående utarmningen får fortgå är ett resultat av den rådande politiken och en luddig lagstiftning, samt att skogsbruket helt enkelt inte tar det ansvar som förväntas av dem, skriver Johanna Sandahl och Malin Sahlin.

Svar till Gunnar Lindén (NWT 14/1)

I en debattartikel den 14 januari menar LRF:s naturvårdsexpert Gunnar Lindén att regeringens utlysta översyn av skogsvårdslagen är onödig, samt att Naturskyddsföreningen målar upp en falsk bild av tillståndet i skogen.

Naturskyddsföreningens kritik mot dagens skogsbruk baserar sig på ledande naturvårdsforskning, myndigheternas miljömålsuppföljning och vår egen omfattande dokumentation från verkligheten i skogen. Vi menar att det nu är dags för riksdag och regering att blicka framåt för att finna en lösning på krisen för skogens mångfald. En del i detta är ett ansvarsutkrävande av skogsbruket: vilken roll har skogsbruket i att riksdagens miljömål inte nås?

Dagens skogspolitik vilar på devisen frihet under ansvar där politiken förväntar sig att skogsbruket ska ta ett ansvar som sträcker sig utöver lagens krav. Detta är nödvändigt för att vi ska nå miljömålet Levande skogar. Det finns dock i dag en bred konsensus inom såväl civil- som vetenskapssamhället att skogsbruket under lång tid har lett till en utarmning av livsmiljöer för en mängd skogslevande arter, förstörelse av kulturmiljöer och förlust för friluftsliv och turistnäring. Att den pågående utarmningen får fortgå är ett resultat av den rådande politiken och en luddig lagstiftning, samt att skogsbruket helt enkelt inte tar det ansvar som förväntas av dem.

Såväl den nya som tidigare regering har uttalat att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Att så ändå sker är något som både myndigheter och naturvården påtalar så gott som dagligen. Den naturvårdshänsyn som lämnas kvar på ett hygge kan aldrig ersätta vad som går förlorat vid en kalavverkning av en skyddsvärd skog. Givetvis är naturvårdshänsynen viktig men det råder en stor osäkerhet kring hur länge denna hänsyn får finnas kvar innan den hämtas hem. Att avverkning av gammal hänsyn sker är väl känt inom såväl naturvården som Skogsstyrelsen och dessutom ett underbetyg för den svenska skogspolitiken.

Vidare är Riksskogstaxeringens statistik om att gammal skog ökar ingen bra naturvårdsindikator då denna siffra inte säger något om den biologiska mångfalden. Naturvårdsforskningen har, tvärtemot vad Lindén framhåller, länge visat på att dagens skogsbruksmetoder missgynnar den biologiska mångfalden starkt.

Indikatorn gammal skog är dessutom inte målet. Det är miljömålet som är målet. Om vi ska klara att uppnå dessa så krävs det förändringar nu. Det är fem år kvar till måluppfyllelse och det är dags att utkräva det ansvar av skogsbruket som har förväntats av dem i över 20 år.

Johanna Sandahl

Ordförande Naturskyddsföreningen

Malin Sahlin

Sakkunnig i skogsfrågor, Naturskyddsföreningen

Svar till Gunnar Lindén (NWT 14/1)

I en debattartikel den 14 januari menar LRF:s naturvårdsexpert Gunnar Lindén att regeringens utlysta översyn av skogsvårdslagen är onödig, samt att Naturskyddsföreningen målar upp en falsk bild av tillståndet i skogen.

Naturskyddsföreningens kritik mot dagens skogsbruk baserar sig på ledande naturvårdsforskning, myndigheternas miljömålsuppföljning och vår egen omfattande dokumentation från verkligheten i skogen. Vi menar att det nu är dags för riksdag och regering att blicka framåt för att finna en lösning på krisen för skogens mångfald. En del i detta är ett ansvarsutkrävande av skogsbruket: vilken roll har skogsbruket i att riksdagens miljömål inte nås?

Dagens skogspolitik vilar på devisen frihet under ansvar där politiken förväntar sig att skogsbruket ska ta ett ansvar som sträcker sig utöver lagens krav. Detta är nödvändigt för att vi ska nå miljömålet Levande skogar. Det finns dock i dag en bred konsensus inom såväl civil- som vetenskapssamhället att skogsbruket under lång tid har lett till en utarmning av livsmiljöer för en mängd skogslevande arter, förstörelse av kulturmiljöer och förlust för friluftsliv och turistnäring. Att den pågående utarmningen får fortgå är ett resultat av den rådande politiken och en luddig lagstiftning, samt att skogsbruket helt enkelt inte tar det ansvar som förväntas av dem.

Såväl den nya som tidigare regering har uttalat att skyddsvärda skogar inte ska avverkas. Att så ändå sker är något som både myndigheter och naturvården påtalar så gott som dagligen. Den naturvårdshänsyn som lämnas kvar på ett hygge kan aldrig ersätta vad som går förlorat vid en kalavverkning av en skyddsvärd skog. Givetvis är naturvårdshänsynen viktig men det råder en stor osäkerhet kring hur länge denna hänsyn får finnas kvar innan den hämtas hem. Att avverkning av gammal hänsyn sker är väl känt inom såväl naturvården som Skogsstyrelsen och dessutom ett underbetyg för den svenska skogspolitiken.

Vidare är Riksskogstaxeringens statistik om att gammal skog ökar ingen bra naturvårdsindikator då denna siffra inte säger något om den biologiska mångfalden. Naturvårdsforskningen har, tvärtemot vad Lindén framhåller, länge visat på att dagens skogsbruksmetoder missgynnar den biologiska mångfalden starkt.

Indikatorn gammal skog är dessutom inte målet. Det är miljömålet som är målet. Om vi ska klara att uppnå dessa så krävs det förändringar nu. Det är fem år kvar till måluppfyllelse och det är dags att utkräva det ansvar av skogsbruket som har förväntats av dem i över 20 år.

Johanna Sandahl

Ordförande Naturskyddsföreningen

Malin Sahlin

Sakkunnig i skogsfrågor, Naturskyddsföreningen

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.