2015-01-19 06:00

2015-01-20 23:16

Demokratin behöver utvecklas

Debatt: Politik

I dag är det sakfrågor snarare än ideologier som engagerar. Trots detta utövas fortfarande det demokratiska inflytandet främst via partival vart fjärde år, skriver Anders Andersson.

Utvecklingen och omdaningen av samhället har nog aldrig varit snabbare än nu. Ny teknik, information via kabel-tv och internet, urbanisering, global migration, ett omfattande resande via lågprisflyg, ökad utbildningsnivå, ökad konsumtion, ekonomisk globalisering och klimatförändringar bidrar till att förändra vårt beteende och tänkande och vår syn på omvärlden.

Demokratin utvecklas dock inte i samma takt. Tvärtom har medlemskap i politiska partier minskat från 13 till 5 procent och andelen med politiska förtroendeuppdrag minskat från 3 till 1 procent under perioden 1988-2013 (Färre är partimedlemmar, men fler vill diskutera politik, SCB, 2014). Under samma period har intresset för att gå på partipolitiska möten halverats, medan intresset för att diskutera politik ökat. I dag är det sakfrågor snarare än ideologier som engagerar. Trots detta utövas fortfarande det demokratiska inflytandet främst via partival vart fjärde år.

Partierna är dessutom i vissa avseenden otidsenliga. Ämnet kristendom ändrades till religionskunskap i 1969 års läroplan för grundskolan. Kristdemokraterna (KD) borde ta fasta på detta och förslagsvis byta till det mer inkluderande partinamnet Konservativdemokraterna, som markerar att samhället skiljer på politik och religion och visar att varken krist-, buddhist- eller islamdemokrater behövs.

Socialdemokraternas (SAP) nära samarbete med LO hör heller inte till vår tid. Även om arbetarrörelsen bildade partiet 1889 är LO i dag ett särintresse. Omkring hälften av LO:s medlemmar sympatiserar inte med SAP. Därför är det fel av SAP att ta emot ekonomiskt stöd från LO, liksom att LO:s ordförande ingår i SAP:s verkställande utskott. Partistöd ska baseras på individuella ställningstaganden och inte på kollektiva beslut.

För att undvika att företag, organisationer och enskilda köper sig politiskt inflytande bör förutom statligt partistöd endast begränsade partibidrag (medlemsavgifter) tillåtas från enskilda sympatisörer.

Det finns flera skäl att begränsa längden på de politiska förtroendeuppdragen. Ett är att den snabba samhällsutvecklingen gör det svårare att återkomma till ett yrke efter ett alltför långt uppehåll. Politiskt arbete kräver också en slags kreativ lidelse som tenderar att avta med tiden. Långa engagemang riskerar även att befästa personliga bindningar som kan hämma utveckling och nytänkande. En rimlig längsta längd på förtroendeuppdrag är två mandatperioder (8 år).

Även de som inte är medlemmar i partier bör ges formell möjlighet att påverka i politiska sakfrågor. Folkomröstningar via internet kan vara ett komplement till den representativa demokratin. Förslagsvis ger folkomröstningarna ett antal mandat i konkurrens med partimandaten i kommuner och riksdag.

Eftersom intresset för partipolitiskt engagemang minskar bör det även bli möjligt att nominera icke partianslutna till politiska uppdrag på alla nivåer. De partilösa nomineringarna kan förslagsvis ske via arbetsplatser och föreningar till en slags politisk pool, varifrån personer lottas till beslutande församlingar på olika nivåer.

Legitimiteten för och funktionen hos den demokratiska processen stärks om fler människors kompetens och erfarenhet utnyttjas i det gemensamma beslutsfattandet. För att undvika att den otyglade marknaden eller andra osynliga krafter dominerar samhällsbyggandet är det viktigt att diskutera hur demokratin kan utvecklas, samt att prova nya former för politiskt inflytande.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Utvecklingen och omdaningen av samhället har nog aldrig varit snabbare än nu. Ny teknik, information via kabel-tv och internet, urbanisering, global migration, ett omfattande resande via lågprisflyg, ökad utbildningsnivå, ökad konsumtion, ekonomisk globalisering och klimatförändringar bidrar till att förändra vårt beteende och tänkande och vår syn på omvärlden.

Demokratin utvecklas dock inte i samma takt. Tvärtom har medlemskap i politiska partier minskat från 13 till 5 procent och andelen med politiska förtroendeuppdrag minskat från 3 till 1 procent under perioden 1988-2013 (Färre är partimedlemmar, men fler vill diskutera politik, SCB, 2014). Under samma period har intresset för att gå på partipolitiska möten halverats, medan intresset för att diskutera politik ökat. I dag är det sakfrågor snarare än ideologier som engagerar. Trots detta utövas fortfarande det demokratiska inflytandet främst via partival vart fjärde år.

Partierna är dessutom i vissa avseenden otidsenliga. Ämnet kristendom ändrades till religionskunskap i 1969 års läroplan för grundskolan. Kristdemokraterna (KD) borde ta fasta på detta och förslagsvis byta till det mer inkluderande partinamnet Konservativdemokraterna, som markerar att samhället skiljer på politik och religion och visar att varken krist-, buddhist- eller islamdemokrater behövs.

Socialdemokraternas (SAP) nära samarbete med LO hör heller inte till vår tid. Även om arbetarrörelsen bildade partiet 1889 är LO i dag ett särintresse. Omkring hälften av LO:s medlemmar sympatiserar inte med SAP. Därför är det fel av SAP att ta emot ekonomiskt stöd från LO, liksom att LO:s ordförande ingår i SAP:s verkställande utskott. Partistöd ska baseras på individuella ställningstaganden och inte på kollektiva beslut.

För att undvika att företag, organisationer och enskilda köper sig politiskt inflytande bör förutom statligt partistöd endast begränsade partibidrag (medlemsavgifter) tillåtas från enskilda sympatisörer.

Det finns flera skäl att begränsa längden på de politiska förtroendeuppdragen. Ett är att den snabba samhällsutvecklingen gör det svårare att återkomma till ett yrke efter ett alltför långt uppehåll. Politiskt arbete kräver också en slags kreativ lidelse som tenderar att avta med tiden. Långa engagemang riskerar även att befästa personliga bindningar som kan hämma utveckling och nytänkande. En rimlig längsta längd på förtroendeuppdrag är två mandatperioder (8 år).

Även de som inte är medlemmar i partier bör ges formell möjlighet att påverka i politiska sakfrågor. Folkomröstningar via internet kan vara ett komplement till den representativa demokratin. Förslagsvis ger folkomröstningarna ett antal mandat i konkurrens med partimandaten i kommuner och riksdag.

Eftersom intresset för partipolitiskt engagemang minskar bör det även bli möjligt att nominera icke partianslutna till politiska uppdrag på alla nivåer. De partilösa nomineringarna kan förslagsvis ske via arbetsplatser och föreningar till en slags politisk pool, varifrån personer lottas till beslutande församlingar på olika nivåer.

Legitimiteten för och funktionen hos den demokratiska processen stärks om fler människors kompetens och erfarenhet utnyttjas i det gemensamma beslutsfattandet. För att undvika att den otyglade marknaden eller andra osynliga krafter dominerar samhällsbyggandet är det viktigt att diskutera hur demokratin kan utvecklas, samt att prova nya former för politiskt inflytande.

Anders Andersson

Lärare, Skoghall

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.