2015-01-12 06:00

2015-01-20 23:14

Varför har vi ett försvar?

Debatt: Folk och Försvar

Regeringens inriktning är att förstärka försvarsmaktens operativa förmåga i närtid och med fokus på vårt närområde. Syftet är att både enskilt och tillsammans med andra länder i närområdet bidra till en ökad stabilitet i vår del av Europa, skriver Peter Hultqvist.

I en orolig och osäker värld behöver Sverige ett försvar som är ett värn mot kränkningar, påtryckningar, inblandning i svenska angelägenheter, avvärjer spekulationer om att använda militära maktmedel mot vårt land och som också ytterst kan möta ett väpnat angrepp. Det är uppgifter som är intimt hör ihop med den internationella folkrättens krav på skyldigheten att kunna värna suveräniteten och territoriet.

Just nu pågår Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Diskussioner där handlar i grunden om hur vi på bästa sätt kan leva upp till dessa ambitioner. Försvaret av Sverige handlar om att garantera vår nationella säkerhet. Men det är också ett instrument i samspelet med vårt lands utrikespolitiska ambitioner.

Omvärldsutvecklingen är minst sagt oroande. Världen bevittnar just nu avskyvärda handlingar som utförs av olika terrorgrupper. Det är också uppenbart att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i vårt närområde. Detta är allvarligt och måste påverka vårt framtida förhållningssätt.

Innan jul presenterade Försvarsmakten ett underlag till arbetet med inriktningsproposition i vår. Svensk försvarsmakt står inför stora utmaningar. Samma utmaningar gäller försvarspolitikerna som måste ta ansvar för de inriktningsbeslut som kommer påverka det svenska försvarets framtid.

Vad vill vi då uppnå med vårt försvar?

• Regeringens inriktning är att förstärka försvarsmaktens operativa förmåga i närtid och med fokus på vårt närområde. Syftet är att både enskilt och tillsammans med andra länder i närområdet bidra till en ökad stabilitet i vår del av Europa. Vi bör fortsätta att fördjupa samarbetet mellan Sverige och Finland, med de baltiska länderna och inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco där Sverige nu är ordförande.

• Både förbandsverksamheten och materielanskaffningen behöver förstärkas under den kommande försvarsinriktningsperioden. Det ska bidra till att försvarets basverksamhet stabiliseras.

• Det finns ett flertal utmaningar i den nya personalförsörjningen, bl a den långsiktiga hållfastheten i personalförsörjningssystemet och rörande folkförankringen. Det är fortfarande av intresse att studera erfarenheterna från Norge och Danmark där de kombinerar värnplikt med anställd personal.

• Försvarsmaktens verksamhet och närvaro i närområdet, både i och över Östersjön, behöver öka. Därför är anskaffningarna av JAS 39 Gripen och nästa generations ubåt betydelsefulla för utvecklingen av försvarsmaktens operativa förmåga.

• Sverige kommer även i framtiden bidra till att bygga säkerhet internationellt. Sverige ska ha ett nära samarbete med FN, EU, Nordefco, inom partnerskapet med Nato och genom att stärka den transatlantiska länken. Det är centralt att samarbeta på bred front för att möta gränsöverskridande hot som påverkanskampanjer, terrorism, sabotage och cyberangrepp.

Vi har i dag ett försvar med personal som vi ska vara stolta över. De är hängivna, lojala och arbetar för att upprätthålla Sveriges försvar nationellt och i de insatsområden Sverige befinner sig i internationellt. Vi har nyligen sett flertal exempel med påverkansoperationer, provokativa flygningar och en aggressiv övningsverksamhet som gjort förhållandena till sjöss och i luften mer ansträngda. Jag vill lyfta fram den utmärkta insats som vår personal inom incidentberedskapen till sjöss, i luften och i land gör. Den är avgörande för att i vardagen klara Sveriges suveränitet och integritet.

Peter Hultqvist (S)

Försvarsminister

I en orolig och osäker värld behöver Sverige ett försvar som är ett värn mot kränkningar, påtryckningar, inblandning i svenska angelägenheter, avvärjer spekulationer om att använda militära maktmedel mot vårt land och som också ytterst kan möta ett väpnat angrepp. Det är uppgifter som är intimt hör ihop med den internationella folkrättens krav på skyldigheten att kunna värna suveräniteten och territoriet.

Just nu pågår Folk och Försvars årliga rikskonferens i Sälen. Diskussioner där handlar i grunden om hur vi på bästa sätt kan leva upp till dessa ambitioner. Försvaret av Sverige handlar om att garantera vår nationella säkerhet. Men det är också ett instrument i samspelet med vårt lands utrikespolitiska ambitioner.

Omvärldsutvecklingen är minst sagt oroande. Världen bevittnar just nu avskyvärda handlingar som utförs av olika terrorgrupper. Det är också uppenbart att det säkerhetspolitiska läget har försämrats i vårt närområde. Detta är allvarligt och måste påverka vårt framtida förhållningssätt.

Innan jul presenterade Försvarsmakten ett underlag till arbetet med inriktningsproposition i vår. Svensk försvarsmakt står inför stora utmaningar. Samma utmaningar gäller försvarspolitikerna som måste ta ansvar för de inriktningsbeslut som kommer påverka det svenska försvarets framtid.

Vad vill vi då uppnå med vårt försvar?

• Regeringens inriktning är att förstärka försvarsmaktens operativa förmåga i närtid och med fokus på vårt närområde. Syftet är att både enskilt och tillsammans med andra länder i närområdet bidra till en ökad stabilitet i vår del av Europa. Vi bör fortsätta att fördjupa samarbetet mellan Sverige och Finland, med de baltiska länderna och inom det nordiska försvarssamarbetet Nordefco där Sverige nu är ordförande.

• Både förbandsverksamheten och materielanskaffningen behöver förstärkas under den kommande försvarsinriktningsperioden. Det ska bidra till att försvarets basverksamhet stabiliseras.

• Det finns ett flertal utmaningar i den nya personalförsörjningen, bl a den långsiktiga hållfastheten i personalförsörjningssystemet och rörande folkförankringen. Det är fortfarande av intresse att studera erfarenheterna från Norge och Danmark där de kombinerar värnplikt med anställd personal.

• Försvarsmaktens verksamhet och närvaro i närområdet, både i och över Östersjön, behöver öka. Därför är anskaffningarna av JAS 39 Gripen och nästa generations ubåt betydelsefulla för utvecklingen av försvarsmaktens operativa förmåga.

• Sverige kommer även i framtiden bidra till att bygga säkerhet internationellt. Sverige ska ha ett nära samarbete med FN, EU, Nordefco, inom partnerskapet med Nato och genom att stärka den transatlantiska länken. Det är centralt att samarbeta på bred front för att möta gränsöverskridande hot som påverkanskampanjer, terrorism, sabotage och cyberangrepp.

Vi har i dag ett försvar med personal som vi ska vara stolta över. De är hängivna, lojala och arbetar för att upprätthålla Sveriges försvar nationellt och i de insatsområden Sverige befinner sig i internationellt. Vi har nyligen sett flertal exempel med påverkansoperationer, provokativa flygningar och en aggressiv övningsverksamhet som gjort förhållandena till sjöss och i luften mer ansträngda. Jag vill lyfta fram den utmärkta insats som vår personal inom incidentberedskapen till sjöss, i luften och i land gör. Den är avgörande för att i vardagen klara Sveriges suveränitet och integritet.

Peter Hultqvist (S)

Försvarsminister

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.