2015-01-08 06:00

2015-01-20 22:46

Alla vill ha biobaserat

Debatt: Samhällsekonomi

Att branschen står mitt i ett paradigmskifte som kräver stora investeringar är det ingen tvekan om. Personligen tror jag också att det är viktigt att ser vad vi kan göra lokalt för att bidra till den globala utvecklingen, skriver Maria Hollander.

Historiskt har skogsindustrin i Sverige och Norden haft en avgörande roll för utvecklingen i branschen globalt. Nu står vi inför nya utmaningar. Samtidigt som vi ser en vikande efterfrågan i vissa segment är innovationer som leder till en biobaserad samhällsekonomi avgörande för att möta klimathotet och bryta beroendet av olja som råvara. Ännu en gång kan det nordiska kunnandet och erfarenheterna bidra till att branschen tar ett tekniksprång och hitta helt nya vägar för att förädla skogen. En av vägvisarna till systemskiftet är tjänsteinnovationer.

Bioekonomi har blivit ett modeord, ett mantra som ska lösa alla problem. Redan för två år sedan formulerade EU en strategi för bioekonomi. Grön tillväxt är ett av Nordiska ministerrådets prioriterade områden och nationellt uppmuntras bioekonomiska satsningar på olika sätt.

Rent tekniskt kan vi göra mängder av nya saker av stockar, men de investeringar som krävs för storskaliga anläggningar som drivs på kommersiell basis stavas i miljarder och de låter vänta på sig. Jag tror också att vi behöver tänka nytt när det gäller affärsmodeller inom vår bransch, men viljan att investera är central för att komma längre än till lovvärda testanläggningar.

Vi har teknisk spetsforskning och forskning om tjänsteinnovationer som är världsledande. Klimathotet som drivkraft för förändring är lika verkligt som ändrade konsumtionsmönster. Det finns en uppsjö av strategier och policydokument som i vackra ord beskriver en fossiloberoende framtid, men ord måste bli handlig för att vi ska komma vidare. Frågan är vilken roll staten kan spela för en snabbare utveckling som inte bara handlar om forskningsmedel utan även om innovationsupphandlingar.

Att branschen står mitt i ett paradigmskifte som kräver stora investeringar är det ingen tvekan om. Personligen tror jag också att det är viktigt att ser vad vi kan göra lokalt för att bidra till den globala utvecklingen. I vår del av Sverige har vi en månghundraårig tradition av innovationer kopplat till skogen. Här finns en fjärdel av landets pappers- och massabruk och många mindre företag med mycket kunskap och innovationskraft.

Några exempel är UMV som gjorde en lyckad pilotkörning under hösten, som ger hopp om att vi snart kan göra livsmedelsförpackningar som till 100 procent består av material från biologiska råvaror. CleanFlows lyckade process för rening av grönlut används nu på kommersiell basis på Munksjö Aspa bruk. Cellcomb utvecklar ny teknik för produkter med absorberande och skyddande egenskaper för engångsbruk. Bakom bolagen finns namnkunniga entreprenörer och ägare, som investerar för att de tror på den kommersiella kraften i lösningarna.

Per Kristensson, professor på Centrum för Tjänsteforskning menar att vi behöver se på det vi levererar på ett helt nytt sätt. Effekten har större betydelse för värdet på det vi säljer än produkten i sig. Han pratar om Spotify som fått musikbranschen att byta affärsmodell. I grunden handlade det om ny teknik och en tolkning av konsumentens behov som resulterade i en tjänsteinnovation. Det finns många i vår bransch som redan tänker på det sättet, men jag tror vi behöver mer kunskap om tjänsteinnovationer för att få riktigt fart på utveckling och ta klivet över till en fullskalig, biobaserad samhällsekonomi. Ju närmare vi kommer kunden och konsumenten desto bättre tror jag vi blir på att tillföra värde till skogens gröna guld.

Maria Hollander

Vd, Paper Province

Historiskt har skogsindustrin i Sverige och Norden haft en avgörande roll för utvecklingen i branschen globalt. Nu står vi inför nya utmaningar. Samtidigt som vi ser en vikande efterfrågan i vissa segment är innovationer som leder till en biobaserad samhällsekonomi avgörande för att möta klimathotet och bryta beroendet av olja som råvara. Ännu en gång kan det nordiska kunnandet och erfarenheterna bidra till att branschen tar ett tekniksprång och hitta helt nya vägar för att förädla skogen. En av vägvisarna till systemskiftet är tjänsteinnovationer.

Bioekonomi har blivit ett modeord, ett mantra som ska lösa alla problem. Redan för två år sedan formulerade EU en strategi för bioekonomi. Grön tillväxt är ett av Nordiska ministerrådets prioriterade områden och nationellt uppmuntras bioekonomiska satsningar på olika sätt.

Rent tekniskt kan vi göra mängder av nya saker av stockar, men de investeringar som krävs för storskaliga anläggningar som drivs på kommersiell basis stavas i miljarder och de låter vänta på sig. Jag tror också att vi behöver tänka nytt när det gäller affärsmodeller inom vår bransch, men viljan att investera är central för att komma längre än till lovvärda testanläggningar.

Vi har teknisk spetsforskning och forskning om tjänsteinnovationer som är världsledande. Klimathotet som drivkraft för förändring är lika verkligt som ändrade konsumtionsmönster. Det finns en uppsjö av strategier och policydokument som i vackra ord beskriver en fossiloberoende framtid, men ord måste bli handlig för att vi ska komma vidare. Frågan är vilken roll staten kan spela för en snabbare utveckling som inte bara handlar om forskningsmedel utan även om innovationsupphandlingar.

Att branschen står mitt i ett paradigmskifte som kräver stora investeringar är det ingen tvekan om. Personligen tror jag också att det är viktigt att ser vad vi kan göra lokalt för att bidra till den globala utvecklingen. I vår del av Sverige har vi en månghundraårig tradition av innovationer kopplat till skogen. Här finns en fjärdel av landets pappers- och massabruk och många mindre företag med mycket kunskap och innovationskraft.

Några exempel är UMV som gjorde en lyckad pilotkörning under hösten, som ger hopp om att vi snart kan göra livsmedelsförpackningar som till 100 procent består av material från biologiska råvaror. CleanFlows lyckade process för rening av grönlut används nu på kommersiell basis på Munksjö Aspa bruk. Cellcomb utvecklar ny teknik för produkter med absorberande och skyddande egenskaper för engångsbruk. Bakom bolagen finns namnkunniga entreprenörer och ägare, som investerar för att de tror på den kommersiella kraften i lösningarna.

Per Kristensson, professor på Centrum för Tjänsteforskning menar att vi behöver se på det vi levererar på ett helt nytt sätt. Effekten har större betydelse för värdet på det vi säljer än produkten i sig. Han pratar om Spotify som fått musikbranschen att byta affärsmodell. I grunden handlade det om ny teknik och en tolkning av konsumentens behov som resulterade i en tjänsteinnovation. Det finns många i vår bransch som redan tänker på det sättet, men jag tror vi behöver mer kunskap om tjänsteinnovationer för att få riktigt fart på utveckling och ta klivet över till en fullskalig, biobaserad samhällsekonomi. Ju närmare vi kommer kunden och konsumenten desto bättre tror jag vi blir på att tillföra värde till skogens gröna guld.

Maria Hollander

Vd, Paper Province

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.