2014-12-18 06:00

2015-02-02 15:33

Nyvalet ger miljön nya möjligheter

Debatt: Sverige

Ska vi med trovärdighet lyckas argumentera för minskade utsläpp vid FN-mötet i Paris nästa år måste vi tvärtom lyfta fram bra exempel på hur Sverige åstadkommer utsläppsminskningar med både teknologi och ekonomiska styrmedel, skriver Anders Andersson.

Omkring 30 elever från Brogårdsgymnasiets el- och energiprogram i Kristinehamn har under det senaste året haft förmånen att besöka skolor i Danmark, Polen, Rumänien och Spanien. Besöken har varit en del i det EU-finansierade Leonardo da Vinci-partnerskap skolan deltar i, vars syfte är att föreslå metoder som minskar skolornas utsläpp av växthusgaser. Utöver studiebesök och sociala arrangemang har eleverna fått insikter om ländernas energisituation och viss förståelse för deras svårigheter att leva upp till EU:s klimatmål fram till 2020 (eu-upplysningen.se):

• Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivåer.

• Sänka energiförbrukningen med 20 procent.

• Höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion.

• Höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

EU:s klimat- och energimål för 2030 är betydligt ambitiösare och de kommer att finnas med vid FN:s klimatmöte i Paris nästa år:

• Utsläppen av växthusgaserna ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande på EU-nivå.

• Andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent. Målet är bindande på EU-nivå.

• Energieffektiviteten ska öka med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EU-nivå.

I hela världen utgjorde 2013 förnybar energi endast 8,9 procent av all energiproduktion (ekonomifakta.se). För EU som helhet var motsvarande siffra 2012 14,1 procent och för Sverige 51 procent (europaportalen.se). Självklart ligger Sverige, med mycket vattenkraft och biobränsle, i topp när det gäller förnybar energi. Vi har redan uppnått vårt EU-mål för 2020 på 49 procent.

Detta innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka. Ska vi med trovärdighet lyckas argumentera för minskade utsläpp vid FN-mötet i Paris nästa år måste vi tvärtom lyfta fram bra exempel på hur Sverige åstadkommer utsläppsminskningar med både teknologi och ekonomiska styrmedel. Eftersom höstens val var mindre lyckat för miljön (endast Miljöpartiet ville höja bensinpriset) ger vårens nyval partierna ytterligare en möjlighet att innan valet ena sig om energi- och skattefrågor så att dessa inte behöver bli förlamande valfrågor. Exempelvis följande:

• Lagstifta om att nybyggda hus ska producera 20 procent av sin energiförbrukning via solenergi.

• Bensin- och dieselskatten höjs årligen med förslagsvis 50 öre/liter. Detta skapar klara regler att förhålla sig till och ökar efterfrågan på bränslesnåla fordon.

• Elskatten bör höjs med förslagsvis 10 öre/kWh för att öka lönsamheten för solpaneler och energieffektivisering.

• Vägavgifter för kommersiell trafik på alla riks- och europavägar liksom i Tyskland.

• Full moms på vissa matvaror, av både miljö- och hälsoskäl.

• Avskaffa den allmänna löneavgiften (9,9 procent) i arbetsgivaravgiften för att kompensera för höjda energiskatter, samt för att underlätta anställning.

• Uppmuntra till forskning om fjärde generationens kärnkraft. I många länder är enbart förnybar energi inget alternativ till naturgas och billig kol.

Brogårdsgymnasiet kommer i februari att arrangera en klimatdag där representanter från kommunen, regeringen och EU berättar om vad som görs på de olika nivåerna för att minska utsläppen av växthusgaser. Om våra och andras idéer väcker tankar lokalt och våra politiker enar sig nationellt kanske de med entusiasm och goda exempel kan bidra till konstruktiva förhandlingar vid FN:s klimatmöte i Paris i december 2015.

Anders Andersson

Lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Omkring 30 elever från Brogårdsgymnasiets el- och energiprogram i Kristinehamn har under det senaste året haft förmånen att besöka skolor i Danmark, Polen, Rumänien och Spanien. Besöken har varit en del i det EU-finansierade Leonardo da Vinci-partnerskap skolan deltar i, vars syfte är att föreslå metoder som minskar skolornas utsläpp av växthusgaser. Utöver studiebesök och sociala arrangemang har eleverna fått insikter om ländernas energisituation och viss förståelse för deras svårigheter att leva upp till EU:s klimatmål fram till 2020 (eu-upplysningen.se):

• Minska växthusgasutsläppen med minst 20 procent jämfört med 1990 års nivåer.

• Sänka energiförbrukningen med 20 procent.

• Höja andelen förnybar energi till 20 procent av all energikonsumtion.

• Höja andelen biobränsle för transporter till 10 procent.

EU:s klimat- och energimål för 2030 är betydligt ambitiösare och de kommer att finnas med vid FN:s klimatmöte i Paris nästa år:

• Utsläppen av växthusgaserna ska minska med 40 procent jämfört med 1990 års nivå. Målet är bindande på EU-nivå.

• Andelen förnybar energi ska vara minst 27 procent. Målet är bindande på EU-nivå.

• Energieffektiviteten ska öka med minst 27 procent. Målet är vägledande och ska ses över senast 2020, med ambitionen att nå ett mål på 30 procent på EU-nivå.

I hela världen utgjorde 2013 förnybar energi endast 8,9 procent av all energiproduktion (ekonomifakta.se). För EU som helhet var motsvarande siffra 2012 14,1 procent och för Sverige 51 procent (europaportalen.se). Självklart ligger Sverige, med mycket vattenkraft och biobränsle, i topp när det gäller förnybar energi. Vi har redan uppnått vårt EU-mål för 2020 på 49 procent.

Detta innebär dock inte att vi kan luta oss tillbaka. Ska vi med trovärdighet lyckas argumentera för minskade utsläpp vid FN-mötet i Paris nästa år måste vi tvärtom lyfta fram bra exempel på hur Sverige åstadkommer utsläppsminskningar med både teknologi och ekonomiska styrmedel. Eftersom höstens val var mindre lyckat för miljön (endast Miljöpartiet ville höja bensinpriset) ger vårens nyval partierna ytterligare en möjlighet att innan valet ena sig om energi- och skattefrågor så att dessa inte behöver bli förlamande valfrågor. Exempelvis följande:

• Lagstifta om att nybyggda hus ska producera 20 procent av sin energiförbrukning via solenergi.

• Bensin- och dieselskatten höjs årligen med förslagsvis 50 öre/liter. Detta skapar klara regler att förhålla sig till och ökar efterfrågan på bränslesnåla fordon.

• Elskatten bör höjs med förslagsvis 10 öre/kWh för att öka lönsamheten för solpaneler och energieffektivisering.

• Vägavgifter för kommersiell trafik på alla riks- och europavägar liksom i Tyskland.

• Full moms på vissa matvaror, av både miljö- och hälsoskäl.

• Avskaffa den allmänna löneavgiften (9,9 procent) i arbetsgivaravgiften för att kompensera för höjda energiskatter, samt för att underlätta anställning.

• Uppmuntra till forskning om fjärde generationens kärnkraft. I många länder är enbart förnybar energi inget alternativ till naturgas och billig kol.

Brogårdsgymnasiet kommer i februari att arrangera en klimatdag där representanter från kommunen, regeringen och EU berättar om vad som görs på de olika nivåerna för att minska utsläppen av växthusgaser. Om våra och andras idéer väcker tankar lokalt och våra politiker enar sig nationellt kanske de med entusiasm och goda exempel kan bidra till konstruktiva förhandlingar vid FN:s klimatmöte i Paris i december 2015.

Anders Andersson

Lärare på Brogårdsgymnasiet i Kristinehamn

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.