2014-12-09 06:00

2015-01-20 22:43

Staten satsar bara på storstäderna

DEBATT: Landsbygden

Med sin närvaro visar staten att man tror på en bygd och en kommun. Om staten däremot väljer att överge en bygd så sänder det en tydlig signal på att man inte längre tror på en framtid för den bygden, skriver Peter Lindroth.

Under den senaste tioårsperioden har antalet statliga jobb minskat med cirka 4 000 i de mindre kommunerna. Under samma period har de ökat med drygt 9 000 i landets tio största kommuner. Det är uppenbart att staten via sina egna verksamheters lokaliseringar kraftigt bidrar till den trend av urbanisering som pågår.

Tyvärr kan vi konstatera att denna för landsbygden så negativa utveckling fortsätter i hög fart. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skatteverket, polisen och trafikverket fortsätter konsekvent sin strategi att lämna landsbygden. Detta tillåts man göra inför sina ägares vidöppna ögon. Ägaren bryr sig helt enkelt inte om att styra sina myndigheter och verk.

Genom sin brist på agerande har riksdag och regering gett upp ett av sina mest effektiva verktyg om man verkligen menar något med sin ofta uttryckta ambition att utveckla hela landet. Vi som tillhör SmåKoms krets av kommuner har väldigt svårt att förstå deras vägval.

Statliga jobb handlar inte enbart om arbetstillfällen även om det naturligtvis är viktigt. Det finns ett antal andra faktorer av allra största betydelse för landsbygden och dess invånare. Statliga jobb skapar möjligheter för inflyttning till mindre orter. Det ger dessutom ett antal människor en möjlighet att bo kvar i sin hembygd. Statliga jobb ger också förutsättningar för medföljande till den personal som våra kommuner rekryterar att få jobb. Jobb till medföljande är ofta en direkt förutsättning för att lyckas rekrytera. Statliga jobb i myndigheter och verk är en viktig pusselbit i möjligheten att ge alla människor en god servicenivå oberoende av var i landet man väljer att bo. Saknas de pusselbitarna blir det avsevärt mycket svårare att behålla övrig service, såväl offentlig som kommersiell.

Statliga jobb sänder signaler. Med sin närvaro visar staten att man tror på en bygd och en kommun. Om staten däremot väljer att överge en bygd så sänder det en tydlig signal på att man inte längre tror på en framtid för den bygden. Det signalvärdet är oerhört betydelsefullt. Om inte riksdag och regering tror på en framtid så kan man fråga sig varför andra aktörer och även ortsbor ska göra det.

SmåKom ser stora möjligheter att i samverkan med staten utveckla landsbygden. Gör även staten det?

Peter Lindroth

Ordförande, SmåKom – 66 små kommuner i samverkan

Under den senaste tioårsperioden har antalet statliga jobb minskat med cirka 4 000 i de mindre kommunerna. Under samma period har de ökat med drygt 9 000 i landets tio största kommuner. Det är uppenbart att staten via sina egna verksamheters lokaliseringar kraftigt bidrar till den trend av urbanisering som pågår.

Tyvärr kan vi konstatera att denna för landsbygden så negativa utveckling fortsätter i hög fart. Arbetsförmedlingen, försäkringskassan, skatteverket, polisen och trafikverket fortsätter konsekvent sin strategi att lämna landsbygden. Detta tillåts man göra inför sina ägares vidöppna ögon. Ägaren bryr sig helt enkelt inte om att styra sina myndigheter och verk.

Genom sin brist på agerande har riksdag och regering gett upp ett av sina mest effektiva verktyg om man verkligen menar något med sin ofta uttryckta ambition att utveckla hela landet. Vi som tillhör SmåKoms krets av kommuner har väldigt svårt att förstå deras vägval.

Statliga jobb handlar inte enbart om arbetstillfällen även om det naturligtvis är viktigt. Det finns ett antal andra faktorer av allra största betydelse för landsbygden och dess invånare. Statliga jobb skapar möjligheter för inflyttning till mindre orter. Det ger dessutom ett antal människor en möjlighet att bo kvar i sin hembygd. Statliga jobb ger också förutsättningar för medföljande till den personal som våra kommuner rekryterar att få jobb. Jobb till medföljande är ofta en direkt förutsättning för att lyckas rekrytera. Statliga jobb i myndigheter och verk är en viktig pusselbit i möjligheten att ge alla människor en god servicenivå oberoende av var i landet man väljer att bo. Saknas de pusselbitarna blir det avsevärt mycket svårare att behålla övrig service, såväl offentlig som kommersiell.

Statliga jobb sänder signaler. Med sin närvaro visar staten att man tror på en bygd och en kommun. Om staten däremot väljer att överge en bygd så sänder det en tydlig signal på att man inte längre tror på en framtid för den bygden. Det signalvärdet är oerhört betydelsefullt. Om inte riksdag och regering tror på en framtid så kan man fråga sig varför andra aktörer och även ortsbor ska göra det.

SmåKom ser stora möjligheter att i samverkan med staten utveckla landsbygden. Gör även staten det?

Peter Lindroth

Ordförande, SmåKom – 66 små kommuner i samverkan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.