2010-08-05 07:30

2014-12-15 16:16

Lägre löner och längre dagar

FRISKOLOR REPLIK

När en friskola lyckas göra en vinst så beror det på att lärarna där undervisar mer och administrerar mer än vad de gör på en offentlig skola, skriver Kenneth Johannesson.

Svar till Urban Svanbergs (NWT 28/7)

Lärarna betalar vinsten genom lägre lön, längre arbetstid och fler administrativa uppgifter. Urban Svanberg tycker att det är rätt att friskolor gör vinster på skattemedel eftersom det i hög utsträckning är så att företag gör vinster på pengar som de fått in genom offentliga beställare.

Förutom att det är lite märkligt att argumentera genom att hänvisa till att något faktiskt sker så är det också ett sätt att undvika att diskutera vad det är som man gör vinster på. När en friskola lyckas göra en vinst så beror det på att lärarna där undervisar mer och administrerar mer än vad de gör på en offentlig skola. Man har nämligen upptäckt att läraravtalen ger stort tolkningsutrymme vad gäller arbetstiden. Och eftersom friskolorna varit nya och rekryterat yngre lärare så har de också fått tillgång till inte bara relativt billiga anställda utan också personer som inte har så bra koll på hur mycket man arbetar i den offentliga skolan.

Detta har naturligtvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) upptäckt, vilket ligger till grund för den uppkomna konflikten om arbetstid, där SKL ville ha en ny reglering av arbetstiden som ligger mer i linje med hur den redan tolkas av friskolorna. I den friskola jag arbetade under några år så skrev man upp avvikelser utifrån en 40-timmarsvecka, man behövde ligga på plus för att kunna vara ledig på loven. Undervisningstiden var betydligt högre än på offentliga skolor och jag fick sköta många administrativa uppgifter som t ex att skaffa fram praktikplatser. Huruvida det är den offentliga skolan som tolkar fel eller den privata friskolan som tolkar fel vill jag inte ta ställning till, det jag kan konstatera är att det är lärarna i friskolorna som betalar vinsten genom lägre löner, längre arbetstider och fler uppgifter.

Kenneth Johannesson (S)

Arvika

Svar till Urban Svanbergs (NWT 28/7)

Lärarna betalar vinsten genom lägre lön, längre arbetstid och fler administrativa uppgifter. Urban Svanberg tycker att det är rätt att friskolor gör vinster på skattemedel eftersom det i hög utsträckning är så att företag gör vinster på pengar som de fått in genom offentliga beställare.

Förutom att det är lite märkligt att argumentera genom att hänvisa till att något faktiskt sker så är det också ett sätt att undvika att diskutera vad det är som man gör vinster på. När en friskola lyckas göra en vinst så beror det på att lärarna där undervisar mer och administrerar mer än vad de gör på en offentlig skola. Man har nämligen upptäckt att läraravtalen ger stort tolkningsutrymme vad gäller arbetstiden. Och eftersom friskolorna varit nya och rekryterat yngre lärare så har de också fått tillgång till inte bara relativt billiga anställda utan också personer som inte har så bra koll på hur mycket man arbetar i den offentliga skolan.

Detta har naturligtvis Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) upptäckt, vilket ligger till grund för den uppkomna konflikten om arbetstid, där SKL ville ha en ny reglering av arbetstiden som ligger mer i linje med hur den redan tolkas av friskolorna. I den friskola jag arbetade under några år så skrev man upp avvikelser utifrån en 40-timmarsvecka, man behövde ligga på plus för att kunna vara ledig på loven. Undervisningstiden var betydligt högre än på offentliga skolor och jag fick sköta många administrativa uppgifter som t ex att skaffa fram praktikplatser. Huruvida det är den offentliga skolan som tolkar fel eller den privata friskolan som tolkar fel vill jag inte ta ställning till, det jag kan konstatera är att det är lärarna i friskolorna som betalar vinsten genom lägre löner, längre arbetstider och fler uppgifter.

Kenneth Johannesson (S)

Arvika

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.