2018-01-10 06:00

2018-01-10 06:00

Minnenas arkiv

KRÖNIKAN: MARCUS KOHLBERG

The Truth Is Out There. Så lyder underrubriken till Arkiv X (The X-Files). Arkiv X hade premiär i början av 90-talet när jag var ”in my early twenties”. TV-serien var med och satte standarden i det populärkulturella ramverk som formas i den åldern. I och med den omskrivna flytten från vischan till innerstadens gator i somras har jag uppdaterat mig på IT-fronten å det kraftigaste. Döm av min upprymdhet när det stod klart att jag på min trådlöst uppkopplade tv-skärm kunde se Arkiv X. Detta tack vare en av de streamingtjänster som förpassar repiga DVD-boxar till loppisarnas minneslund.

Radarparet i Arkiv X utgörs av FBI-agenterna Dana Scully (Gillian Anderson) och Fox Mulder (David Duchovny) som tjänstgör vid FBI:s specialavdelning för mystiska fall. Scully är vetenskapligt skeptisk, Mulder är övertygad om det övernaturligas existens. Detta spänningsfält dem emellan ger serien en subtil, närmast elektrisk dynamik. En viktorianskt laddad attraktion, byggd på ett motsatsförhållande.

Fox Mulder letar upp de kontaktytor där tvivel sipprar in och kategoriska fördömanden grusas. Det råder en evig diskrepans mellan Mulders metoder och byråns officiella hållning. Mulder ger på så vis röst åt den rusningstrafikpendlande kontorsslaven som parallellt med ekorrhjulet lever med minnet av extraordinära erfarenheter. Erfarenheter vars autenticitet ständigt ifrågasätts av en normsträvande omgivning. I tv-seriens format rör det sig oftast om ufo-observationer, fenomen som strider mot fysikens lagar eller vadhelst av paranormal natur. Är man övertygad om förekomsten av spöken och annat liv i universum än det mänskliga har serien ett automatiskt mervärde. Här erbjuds en konspiratoriskt underbyggd spegling av dessa åsikter där ifrågasättandet av naturens beskaffenhet utgör själva kärnan. Vad som är än mer intressant, och som gör Arkiv X till en i ordets rätta bemärkelse tidlös berättelse, är genomlysningen av skenbart allmännyttiga maktstrukturer. Mörkning, dubbel dagordning och den skrupelfria hanteringen av obekväma element med vilken fasaden upprätthålls. Allt detta är bärande teman som utgör bränsle för Mulders mission. Den svartvita, polariserade världsbild som fiktionen erbjuder utgör en pedagogiskt brukbar fond mot vilken de verkliga frågorna effektivt projiceras. Frågor om maktfullkomlighet, kollektiva lögner och grundläggande principer.

I en era av ”Fake news” och närmast parodisk maktutövning känns Arkiv X med sitt nagelfarande av uppdiktade sanningar mer relevant än någonsin. Verksamma i en perifer förgrening av den innersta maktapparaten agerar Scully och Mulder likt interna revisorer. Det kan röra sig om biologisk mutation, skenande artificiell intelligens eller utomjordiskt liv. Ansvaret för lögnerna står alltid att finna i den vänskapskorrumperade stugvärme från vilken all makt utgår.

Arkiv X är först och främst förbannat god och välskriven underhållning som dessutom åldrats med imponerande värdighet.

Men kom ihåg:

Sanningen finns där ute.

The Truth Is Out There. Så lyder underrubriken till Arkiv X (The X-Files). Arkiv X hade premiär i början av 90-talet när jag var ”in my early twenties”. TV-serien var med och satte standarden i det populärkulturella ramverk som formas i den åldern. I och med den omskrivna flytten från vischan till innerstadens gator i somras har jag uppdaterat mig på IT-fronten å det kraftigaste. Döm av min upprymdhet när det stod klart att jag på min trådlöst uppkopplade tv-skärm kunde se Arkiv X. Detta tack vare en av de streamingtjänster som förpassar repiga DVD-boxar till loppisarnas minneslund.

Radarparet i Arkiv X utgörs av FBI-agenterna Dana Scully (Gillian Anderson) och Fox Mulder (David Duchovny) som tjänstgör vid FBI:s specialavdelning för mystiska fall. Scully är vetenskapligt skeptisk, Mulder är övertygad om det övernaturligas existens. Detta spänningsfält dem emellan ger serien en subtil, närmast elektrisk dynamik. En viktorianskt laddad attraktion, byggd på ett motsatsförhållande.

Fox Mulder letar upp de kontaktytor där tvivel sipprar in och kategoriska fördömanden grusas. Det råder en evig diskrepans mellan Mulders metoder och byråns officiella hållning. Mulder ger på så vis röst åt den rusningstrafikpendlande kontorsslaven som parallellt med ekorrhjulet lever med minnet av extraordinära erfarenheter. Erfarenheter vars autenticitet ständigt ifrågasätts av en normsträvande omgivning. I tv-seriens format rör det sig oftast om ufo-observationer, fenomen som strider mot fysikens lagar eller vadhelst av paranormal natur. Är man övertygad om förekomsten av spöken och annat liv i universum än det mänskliga har serien ett automatiskt mervärde. Här erbjuds en konspiratoriskt underbyggd spegling av dessa åsikter där ifrågasättandet av naturens beskaffenhet utgör själva kärnan. Vad som är än mer intressant, och som gör Arkiv X till en i ordets rätta bemärkelse tidlös berättelse, är genomlysningen av skenbart allmännyttiga maktstrukturer. Mörkning, dubbel dagordning och den skrupelfria hanteringen av obekväma element med vilken fasaden upprätthålls. Allt detta är bärande teman som utgör bränsle för Mulders mission. Den svartvita, polariserade världsbild som fiktionen erbjuder utgör en pedagogiskt brukbar fond mot vilken de verkliga frågorna effektivt projiceras. Frågor om maktfullkomlighet, kollektiva lögner och grundläggande principer.

I en era av ”Fake news” och närmast parodisk maktutövning känns Arkiv X med sitt nagelfarande av uppdiktade sanningar mer relevant än någonsin. Verksamma i en perifer förgrening av den innersta maktapparaten agerar Scully och Mulder likt interna revisorer. Det kan röra sig om biologisk mutation, skenande artificiell intelligens eller utomjordiskt liv. Ansvaret för lögnerna står alltid att finna i den vänskapskorrumperade stugvärme från vilken all makt utgår.

Arkiv X är först och främst förbannat god och välskriven underhållning som dessutom åldrats med imponerande värdighet.

Men kom ihåg:

Sanningen finns där ute.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.