2015-03-07 10:49

2015-03-07 10:49

Människan innanför yttre attribut

På söndag firas internationella kvinnodagen på många ställen runt om i världen. Och visst finns det framgångar att fira, men det är lika mycket en dag där ojämnställdhet bör belysas.

”Vaddå? Vi i Sverige har det ju så bra, ett av världens mest jämställda länder och allt. Tänk på kvinnorna i ....” - här kan du sätta in namnet på valfritt land med diktatoriskt styre eller liknande. Visst ska vi tänka på kvinnorna i Afghanistan, Irak, Saudiarabien OCH på kvinnorna i Sverige. För vi är faktiskt föregångare, det är vi som har lyxen att kunna dra saker till sin spets så att vi förskjuter linjen för ”normen” och det ”normala”, vilket i förlängningen ger ringar på vattnet och över landsgränser.

Rätt till trygghet

Rätten till sin egen kropp

Rätt till lika lön för lika arbete

Rätt till heltid

Rätt till ett jämställt familjeliv där båda strävar mot att dela på det oavlönade hushållsarbetet

Att-fixa-listan kan göras lång, även i ett av världens mest jämställda länder.

Jag läser dagligen om människor som lider av att puttas in i normer och mallar som inte passar den egna kroppen, tanken, känslan... och som efterlyser rätten att inte bemötas med sarkasm och nedvärderande uttalanden när en visar på strukturella problem och orättvisor.

I en jämställd värld där ett feministiskt tänk råder, öppnas möjligheten för större jämlikhet, inte bara mellan könen, för ett jämlikhetstänk inkluderar människor från alla kulturer, människor med olika sexuella läggningar och människor med olika funktionsnedsättningar. Ett jämlikhetstänk handlar om att se människan innanför yttre attribut, utan etiketter.

När jag sitter och skriver den här krönikan tänker jag på Ofog, som förra året gjorde en statistikperformance på gågatan. Sättet de gjorde statistik levande var lysande och fick både en och annan åskådare att tappa hakan och tänka till ett extra varv. Jag tänker på Emma Watsons briljanta tal i FN där hon bjöd in män att delta i jämställdhetskampen, och belyste hur de påverkas av att också begränsas av könsstereotypa förväntningar. Faktiskt kan jag inte tänka på det talet utan att mina ögon tåras.

Jag tänker, det finns så mycket att vinna på att tillsammans sträva mot ett jämställt samhälle. Jag tänker, hur kan feminism upplevas som ett hot? Vinsten för det jämställdhetssträvaren vill uppnå, hamnar ju inte bara på ena planhalvan.

”Vaddå? Vi i Sverige har det ju så bra, ett av världens mest jämställda länder och allt. Tänk på kvinnorna i ....” - här kan du sätta in namnet på valfritt land med diktatoriskt styre eller liknande. Visst ska vi tänka på kvinnorna i Afghanistan, Irak, Saudiarabien OCH på kvinnorna i Sverige. För vi är faktiskt föregångare, det är vi som har lyxen att kunna dra saker till sin spets så att vi förskjuter linjen för ”normen” och det ”normala”, vilket i förlängningen ger ringar på vattnet och över landsgränser.

Rätt till trygghet

Rätten till sin egen kropp

Rätt till lika lön för lika arbete

Rätt till heltid

Rätt till ett jämställt familjeliv där båda strävar mot att dela på det oavlönade hushållsarbetet

Att-fixa-listan kan göras lång, även i ett av världens mest jämställda länder.

Jag läser dagligen om människor som lider av att puttas in i normer och mallar som inte passar den egna kroppen, tanken, känslan... och som efterlyser rätten att inte bemötas med sarkasm och nedvärderande uttalanden när en visar på strukturella problem och orättvisor.

I en jämställd värld där ett feministiskt tänk råder, öppnas möjligheten för större jämlikhet, inte bara mellan könen, för ett jämlikhetstänk inkluderar människor från alla kulturer, människor med olika sexuella läggningar och människor med olika funktionsnedsättningar. Ett jämlikhetstänk handlar om att se människan innanför yttre attribut, utan etiketter.

När jag sitter och skriver den här krönikan tänker jag på Ofog, som förra året gjorde en statistikperformance på gågatan. Sättet de gjorde statistik levande var lysande och fick både en och annan åskådare att tappa hakan och tänka till ett extra varv. Jag tänker på Emma Watsons briljanta tal i FN där hon bjöd in män att delta i jämställdhetskampen, och belyste hur de påverkas av att också begränsas av könsstereotypa förväntningar. Faktiskt kan jag inte tänka på det talet utan att mina ögon tåras.

Jag tänker, det finns så mycket att vinna på att tillsammans sträva mot ett jämställt samhälle. Jag tänker, hur kan feminism upplevas som ett hot? Vinsten för det jämställdhetssträvaren vill uppnå, hamnar ju inte bara på ena planhalvan.