2018-08-13 09:46

2018-08-13 09:46

De badade i 35 sjöar

EDA: Johan och Clara simmade för simkunnigheten

För att uppmärksamma behovet av god simkunnighet har Johan Andersson och Clara Myhrman badat i Edas samtliga sjöar.

Kanske har någon sett en bil köra runt på lite konstiga ställen nära en sjö i Eda kommun denna och förra sommaren? Då kan det mycket väl ha varit Johan Andersson och Clara Myhrman. Att ta sig till vissa sjöar var nämligen ett äventyr i sig, ibland fick duon ”bryta ny mark” för att ta sig till vattnen.

Svåraste sjön

– Nordsjön var nog svårast av alla. Vi parkerade på någons gräsmatta och sedan fick vi först ta oss igenom en skog. Nordsjön var dessutom mera som en myr än en sjö, den sjön var nog den minst badvänliga av alla sjöar i Eda, säger Johan Andersson, med ett leende.

Uppmärksamma

Strapatsen vid Nordsjön och andra vedermödor man fått utstå har dock varit mödan värd då man genom sitt badprojekt fått möjligheten att uppmärksamma behovet av god simkunnighet. Exempelvis årets många drunkningsolyckor visar ju att det finns fog för att uppmärksamma den frågan.

– Det hela började som en kul grej, sedan märkte vi att folk vart intresserade och vi fick uppmärksamhet, då kände vi att vi kunde använda denna uppmärksamhet till något viktigt. Och simkunnigheten är på sina håll dålig, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Många har inte råd med simskola eller förstår inte vikten av att kunna simma.

200 meter

Enligt läroplanen ska man kunna simma i årskurs sex för att få godkänt betyg i Idrott och hälsa, man ska då kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge samt hantera nödsituationer vid vattnet med hjälpredskap under olika årstider. För godkänt betyg i årskurs nio utökas kraven när det gäller att hantera nödsituationer.

Tidiga insatser

I exempelvis Arvika kommun satsar man tidigt på simkunnighet. Här får barnen redan i förskolan och årskurs 1 tre besök per termin i simhallen med sina lärare. I årskurs 2 och 3 får man sedan simundervisning varannan vecka av personal på Arvika simhall. Därefter, i årskurs 4 till och med gymnasiet, får man ånyo tre tillfällen per termin i simhallen.

– I Arvika är det inte många procent av barnen som inte kan simma efter årskurs tre, säger simhallsföreståndaren Lars-Erik Eriksson.

Subventionera

Lika förspänt har dock inte många barn det sett till riket som helhet, och det är just en förbättrad simkunnighet som varit Anderssons och Myhrmans mål.

– Kommunerna borde ta ett större ansvar inom ämnet Idrott och hälsa samt subventionera simundervisning ekonomiskt. Vi tycker att man ska kunna simma tidigare än årskurs sex i hela Sverige.

35 sjöar

35 sjöar, från Holmsjön i norr till Södra Yxesjön i söder, blev det till slut för Johan och Clara under sin välgörenhetsresa för god simkunnighet. Avslutningen skedde med ett dopp i sjön Vällen i Häljeboda.

Att avgränsa vad en sjö är för något var annars inte helt lätt för duon. Man bestämde sig till slut för att gå efter Lantmäteriets kriterier, det vill säga att sjön skulle vara ett visst antal hektar stor.

– Det som hette tjärn gick bort direkt, de som hette sjö och var lite mindre än Lantmäteriets benämning gick dock med i vårt projekt. Fast först hade vi tänkt ta både Eda och Arvikas sjöar men det blev för stort, bara i Arvika finns det ju hundratals sjöar. Så det gick inte.

Badskor

Den västvärmländska duon återvänder nu till Linköping och Stockholm för vidare studier till läkare respektive civilingenjör. Och man gör det nöjda och med fötterna i behåll, hjälpmedlet nummer ett var nämligen badskor.

– Botten var inte allt för bra i vissa sjöar. Vissa sjöar rekommenderar vi inte för bad, men vi klarade det, säger läkarstudenten Johan.

Kanske har någon sett en bil köra runt på lite konstiga ställen nära en sjö i Eda kommun denna och förra sommaren? Då kan det mycket väl ha varit Johan Andersson och Clara Myhrman. Att ta sig till vissa sjöar var nämligen ett äventyr i sig, ibland fick duon ”bryta ny mark” för att ta sig till vattnen.

Svåraste sjön

– Nordsjön var nog svårast av alla. Vi parkerade på någons gräsmatta och sedan fick vi först ta oss igenom en skog. Nordsjön var dessutom mera som en myr än en sjö, den sjön var nog den minst badvänliga av alla sjöar i Eda, säger Johan Andersson, med ett leende.

Uppmärksamma

Strapatsen vid Nordsjön och andra vedermödor man fått utstå har dock varit mödan värd då man genom sitt badprojekt fått möjligheten att uppmärksamma behovet av god simkunnighet. Exempelvis årets många drunkningsolyckor visar ju att det finns fog för att uppmärksamma den frågan.

– Det hela började som en kul grej, sedan märkte vi att folk vart intresserade och vi fick uppmärksamhet, då kände vi att vi kunde använda denna uppmärksamhet till något viktigt. Och simkunnigheten är på sina håll dålig, särskilt i socioekonomiskt utsatta områden. Många har inte råd med simskola eller förstår inte vikten av att kunna simma.

200 meter

Enligt läroplanen ska man kunna simma i årskurs sex för att få godkänt betyg i Idrott och hälsa, man ska då kunna simma 200 meter varav 50 meter i ryggläge samt hantera nödsituationer vid vattnet med hjälpredskap under olika årstider. För godkänt betyg i årskurs nio utökas kraven när det gäller att hantera nödsituationer.

Tidiga insatser

I exempelvis Arvika kommun satsar man tidigt på simkunnighet. Här får barnen redan i förskolan och årskurs 1 tre besök per termin i simhallen med sina lärare. I årskurs 2 och 3 får man sedan simundervisning varannan vecka av personal på Arvika simhall. Därefter, i årskurs 4 till och med gymnasiet, får man ånyo tre tillfällen per termin i simhallen.

– I Arvika är det inte många procent av barnen som inte kan simma efter årskurs tre, säger simhallsföreståndaren Lars-Erik Eriksson.

Subventionera

Lika förspänt har dock inte många barn det sett till riket som helhet, och det är just en förbättrad simkunnighet som varit Anderssons och Myhrmans mål.

– Kommunerna borde ta ett större ansvar inom ämnet Idrott och hälsa samt subventionera simundervisning ekonomiskt. Vi tycker att man ska kunna simma tidigare än årskurs sex i hela Sverige.

35 sjöar

35 sjöar, från Holmsjön i norr till Södra Yxesjön i söder, blev det till slut för Johan och Clara under sin välgörenhetsresa för god simkunnighet. Avslutningen skedde med ett dopp i sjön Vällen i Häljeboda.

Att avgränsa vad en sjö är för något var annars inte helt lätt för duon. Man bestämde sig till slut för att gå efter Lantmäteriets kriterier, det vill säga att sjön skulle vara ett visst antal hektar stor.

– Det som hette tjärn gick bort direkt, de som hette sjö och var lite mindre än Lantmäteriets benämning gick dock med i vårt projekt. Fast först hade vi tänkt ta både Eda och Arvikas sjöar men det blev för stort, bara i Arvika finns det ju hundratals sjöar. Så det gick inte.

Badskor

Den västvärmländska duon återvänder nu till Linköping och Stockholm för vidare studier till läkare respektive civilingenjör. Och man gör det nöjda och med fötterna i behåll, hjälpmedlet nummer ett var nämligen badskor.

– Botten var inte allt för bra i vissa sjöar. Vissa sjöar rekommenderar vi inte för bad, men vi klarade det, säger läkarstudenten Johan.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.