2015-02-25 06:00

2015-02-25 10:15

Bättre tillsyn via kamera?

ARVIKA: Film i stället för personalbesök

Kan en kamera upplevas som tryggare än ett mänskligt öga och ge äldre i behov av nattlig tillsyn färre störningsmoment?

Ja, så tycks vara fallet åtminstone för några brukare. Försöksverksamhet visar nämligen goda resultat där tillsynen blivit minst lika bra genom filmsekvenser i stället för att personal rent fysiskt besöker brukares bostad.

– En kamera kan skapa ett lugnare liv för den som är sjuk, säger Sten Fransson (S), ordförande i utskottet vård och omsorg. Genom kameran blir det inte någon som kommer in på natten, öppnar dörren, tänder ljuset, eller skapar det som kan upplevas som störningsmoment på andra sätt. Brukaren slipper att riskera bli rädd och slipper att få svårt att somna efter besöket.

Sten Fransson fortsätter:

– Sedan är det ju så att får man en mindre god nattsömn slår det över på dagen efter och kan bland annat betyda att man blir trött och får sämre matlust.

Direktsändning

Tillsynen sköts alltså via en kamera – en webbkamera – som vid vissa bestämda tidpunkter visar filmsekvenser i realtid på brukaren, det vill säga livesändningar som synas av personal inom nattpatrullen. För tillfället är det två brukare som testar att få sin nattillsyn tillgodosedd via en inmonterad kamera – alltså en relativt liten försöksverksamhet. Försöket sker på frivillig väg, brukarna får välja mellan fysiska besök eller att bli filmade, och allt har föregåtts av gängse biståndsbedömning. Försöket föregås också av ett skriftligt samtycke.

Hittills har försöket slagit väl ut.

– Det handlar om tillsyn, inte övervakning, det går jättebra och har fungerat över förväntan, säger enhetschefen för nattpatrull och hemservice, Kristina Olsson. Det har hänt att brukare istället för aktiva tillsynsbesök bett att få mer tillsyn via webbkameran.

Säkerhet

Rent tekniskt finns flera säkerhetssystem inbakade i projektet och testverksamheten backas upp av Arvika kommuns IT-avdelning – även leverantören JoiceCare AB är involverade i säkerhetsarbetet. Det går exempelvis att snabbt spärra hotande missbruk av bilder och IT-avdelningen har jour dygnet runt.

– Jag ser inga teknikbegränsningar i det här och rent tekniskt är vi mogna för det, säger systemteknikern Anders Sjöberg.

Åker

Även mänskliga säkerhetsspärrar finns, syns inte brukaren i bild åker personal ut och kontrollerar vad som hänt och det gör de även vid andra tveksamheter. Kameran ska heller inte ersätta aktiva insatser.

Finns det inga nackdelar? Är inte det mänskliga ögat alltid bäst?

– Vi tycker det här har fungerat över förväntan, säger Elisabet Aass-Jonsson, avdelningschef inom hemvården. Fast oavsett om det är personbesök eller med kamera kan vi aldrig garantera att det inte händer något när vi inte är där.

Frigör

Förutom vinster för brukarna bedöms användningen av webbkameror frigöra tid för personalen som kan användas till annat, exempelvis mera omvårdnad. Även miljön påverkas till det bättre då det blir mindre bilkörning. Enligt ansvariga politiker ska det heller inte röra sig om besparingar utom om att frigöra resurser. Ett liknande projekt i Västerås har visat att 70 000 kronor frigjorts per år och brukare.

– Nattpatrullen har varit skeptisk men nu har jag inte hört annat än att det varit bra, säger Kristina Olsson.

Ja, så tycks vara fallet åtminstone för några brukare. Försöksverksamhet visar nämligen goda resultat där tillsynen blivit minst lika bra genom filmsekvenser i stället för att personal rent fysiskt besöker brukares bostad.

– En kamera kan skapa ett lugnare liv för den som är sjuk, säger Sten Fransson (S), ordförande i utskottet vård och omsorg. Genom kameran blir det inte någon som kommer in på natten, öppnar dörren, tänder ljuset, eller skapar det som kan upplevas som störningsmoment på andra sätt. Brukaren slipper att riskera bli rädd och slipper att få svårt att somna efter besöket.

Sten Fransson fortsätter:

– Sedan är det ju så att får man en mindre god nattsömn slår det över på dagen efter och kan bland annat betyda att man blir trött och får sämre matlust.

Direktsändning

Tillsynen sköts alltså via en kamera – en webbkamera – som vid vissa bestämda tidpunkter visar filmsekvenser i realtid på brukaren, det vill säga livesändningar som synas av personal inom nattpatrullen. För tillfället är det två brukare som testar att få sin nattillsyn tillgodosedd via en inmonterad kamera – alltså en relativt liten försöksverksamhet. Försöket sker på frivillig väg, brukarna får välja mellan fysiska besök eller att bli filmade, och allt har föregåtts av gängse biståndsbedömning. Försöket föregås också av ett skriftligt samtycke.

Hittills har försöket slagit väl ut.

– Det handlar om tillsyn, inte övervakning, det går jättebra och har fungerat över förväntan, säger enhetschefen för nattpatrull och hemservice, Kristina Olsson. Det har hänt att brukare istället för aktiva tillsynsbesök bett att få mer tillsyn via webbkameran.

Säkerhet

Rent tekniskt finns flera säkerhetssystem inbakade i projektet och testverksamheten backas upp av Arvika kommuns IT-avdelning – även leverantören JoiceCare AB är involverade i säkerhetsarbetet. Det går exempelvis att snabbt spärra hotande missbruk av bilder och IT-avdelningen har jour dygnet runt.

– Jag ser inga teknikbegränsningar i det här och rent tekniskt är vi mogna för det, säger systemteknikern Anders Sjöberg.

Åker

Även mänskliga säkerhetsspärrar finns, syns inte brukaren i bild åker personal ut och kontrollerar vad som hänt och det gör de även vid andra tveksamheter. Kameran ska heller inte ersätta aktiva insatser.

Finns det inga nackdelar? Är inte det mänskliga ögat alltid bäst?

– Vi tycker det här har fungerat över förväntan, säger Elisabet Aass-Jonsson, avdelningschef inom hemvården. Fast oavsett om det är personbesök eller med kamera kan vi aldrig garantera att det inte händer något när vi inte är där.

Frigör

Förutom vinster för brukarna bedöms användningen av webbkameror frigöra tid för personalen som kan användas till annat, exempelvis mera omvårdnad. Även miljön påverkas till det bättre då det blir mindre bilkörning. Enligt ansvariga politiker ska det heller inte röra sig om besparingar utom om att frigöra resurser. Ett liknande projekt i Västerås har visat att 70 000 kronor frigjorts per år och brukare.

– Nattpatrullen har varit skeptisk men nu har jag inte hört annat än att det varit bra, säger Kristina Olsson.