2018-05-30 06:00

2018-05-30 06:00

De lever under fattigdomsgränsen

JONNY OHLSSON

Häromdagen var jag moderator vid pensionärernas politikerdag i Karlstad. Där fick jag del av flera gripande berättelser från ensamstående kvinnor.

Elsa, som i hela sitt liv jobbat inom restaurangbranschen, lever på en pension som ligger klart under EU:s fattigdomsgräns. Hon fick ingen tjänstepension eftersom arbetsgivarna slarvade med inbetalningarna.

Anna berättade ungefär samma historia. Hennes man gick bort tidigt och nu sitter hon i sin lilla etta med kokvrå med en pension som inte räcker särskilt långt.

Det är en skam att det blivit så här för en stor grupp kvinnor. Bara i Värmland kan det handla om över 12 000 pensionerade kvinnor som lever under fattigdomsgränsen. De har under sitt yrkesliv varit med om att bygga upp den standard som andra fått nytta av, men som pensionärer har de fått det rejält skralt.

Jag hoppas de unga som i dag har hyfsade jobb ute på arbetsmarknaden begriper vad som hänt och att de själva måste se till att inte längre fram i livet hamna i samma situation som Elsa och Anna.

Det går inte att lita på staten och sittande regeringar när det gäller pensionerna. I valtider försöker de dutta lite hit och dit med småpengar för att skyla över det värsta eländet för pensionärerna som har det allra sämst.

Dagens yrkesverksamma måste vidta förebyggande åtgärder. Vid uppnådd pensionsålder får de en folkpension som uppgår till 40-45 procent av slutlönen. Det gäller alltså att månadsvis försöka avsätta en slant till privat pension. Flera försäkrings- och fondbolag har ett bra utbud av pensionsförsäkringar.

För det andra måste anställda ta reda på om arbetsgivarna betalar in till tjänstepensionen. Har företaget kollektivavtal är det ganska säkert att inbetalningarna sköts på rätt sätt.

Men tyvärr finns det oseriösa arbetsgivare som struntar i att ta ansvar för sina anställda. Svartjobbandet fortsätter inom många sektorer, inte minst inom restaurang - och byggbranschen. Anställda, som valt att svartjobba, får inte så värst många pensionspoäng. Jag vill påstå att många anställda lever farligt. I dag kanske det känns bra, men vad händer längre fram i livet?

 

 

Elsa, som i hela sitt liv jobbat inom restaurangbranschen, lever på en pension som ligger klart under EU:s fattigdomsgräns. Hon fick ingen tjänstepension eftersom arbetsgivarna slarvade med inbetalningarna.

Anna berättade ungefär samma historia. Hennes man gick bort tidigt och nu sitter hon i sin lilla etta med kokvrå med en pension som inte räcker särskilt långt.

Det är en skam att det blivit så här för en stor grupp kvinnor. Bara i Värmland kan det handla om över 12 000 pensionerade kvinnor som lever under fattigdomsgränsen. De har under sitt yrkesliv varit med om att bygga upp den standard som andra fått nytta av, men som pensionärer har de fått det rejält skralt.

Jag hoppas de unga som i dag har hyfsade jobb ute på arbetsmarknaden begriper vad som hänt och att de själva måste se till att inte längre fram i livet hamna i samma situation som Elsa och Anna.

Det går inte att lita på staten och sittande regeringar när det gäller pensionerna. I valtider försöker de dutta lite hit och dit med småpengar för att skyla över det värsta eländet för pensionärerna som har det allra sämst.

Dagens yrkesverksamma måste vidta förebyggande åtgärder. Vid uppnådd pensionsålder får de en folkpension som uppgår till 40-45 procent av slutlönen. Det gäller alltså att månadsvis försöka avsätta en slant till privat pension. Flera försäkrings- och fondbolag har ett bra utbud av pensionsförsäkringar.

För det andra måste anställda ta reda på om arbetsgivarna betalar in till tjänstepensionen. Har företaget kollektivavtal är det ganska säkert att inbetalningarna sköts på rätt sätt.

Men tyvärr finns det oseriösa arbetsgivare som struntar i att ta ansvar för sina anställda. Svartjobbandet fortsätter inom många sektorer, inte minst inom restaurang - och byggbranschen. Anställda, som valt att svartjobba, får inte så värst många pensionspoäng. Jag vill påstå att många anställda lever farligt. I dag kanske det känns bra, men vad händer längre fram i livet?

 

 

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.