2018-03-07 06:00

2018-03-07 06:00

Bostadsbidraget kan bli en skuldfälla

EKONOMI: Granskning av Riksrevisionen

Återkrav av bostadsbidrag leder till att barnfamiljer ofta hamnar i skuld. Det visar en granskning från Riksrevisionen.

Bostadsbidraget en skuldfälla för hushåll med låga inkomster och en översyn är nödvändig. Det konstaterar Riksrevisionen.

– Andelen hushåll som får återkrav har ökat de senaste tio åren. Att återkravsbeloppen samtidigt blivit allt högre, och är som allra högst för barnfamiljer med lägst ekonomisk standard, riskerar att motverka bostadsbidragets fördelningspolitiska syfte, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

Cirka 175 000 hushåll har idag bostadsbidrag. Bidragssumman är preliminär och om mottagaren haft större inkomster än beräknat blir hen återbetalningsskyldig. Det drabbar omkring 80 000 hushåll årligen. En femtedel av återkraven betalas inte in i tid.

– Det är inte ovanligt med hushåll som får återkrav år efter år, och att nybeviljade bostadsbidrag används för att betala återkravet från året före. För de resurssvagaste hushållen riskerar konstruktionen att vara en skuldfälla som kan vara svår att ta sig ur, säger Ingvar Önnhage, projektledare för granskningen.

Bostadsbidraget en skuldfälla för hushåll med låga inkomster och en översyn är nödvändig. Det konstaterar Riksrevisionen.

– Andelen hushåll som får återkrav har ökat de senaste tio åren. Att återkravsbeloppen samtidigt blivit allt högre, och är som allra högst för barnfamiljer med lägst ekonomisk standard, riskerar att motverka bostadsbidragets fördelningspolitiska syfte, säger riksrevisor Stefan Lundgren i ett pressmeddelande.

Cirka 175 000 hushåll har idag bostadsbidrag. Bidragssumman är preliminär och om mottagaren haft större inkomster än beräknat blir hen återbetalningsskyldig. Det drabbar omkring 80 000 hushåll årligen. En femtedel av återkraven betalas inte in i tid.

– Det är inte ovanligt med hushåll som får återkrav år efter år, och att nybeviljade bostadsbidrag används för att betala återkravet från året före. För de resurssvagaste hushållen riskerar konstruktionen att vara en skuldfälla som kan vara svår att ta sig ur, säger Ingvar Önnhage, projektledare för granskningen.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.