2018-02-14 06:00

2018-02-14 06:00

Sluta flyga och börja åka tåg?

AE-KRÖNIKA: Per Kristensson

Att flyga är den nya skammen. Kändisar, som till exempel Malena Ernman, förklarar till exempel att hon slutat flyga. Själv har jag dåligt samvete efter att redan i januari flugit tre gånger. Hur ska man egentligen resonera, fixar vi att sluta flyga och börja åka tåg?

Även om det är överraskande svårt att utläsa exakt vilken klimatpåverkan flyget har så är experterna tydliga med att den är oproportionerligt stor jämfört med andra transportslag. Men vad ska vi åka istället? Tåg borde vara ett hett alternativ men enligt Trafikverket är 22 % av tågen i Sverige försenade och i Värmland är det sannolikt än värre.

Apropå detta så tog jag häromdagen morgontåget från Stockholm till Karlstad. Det var ganska intressant eftersom det nästan bara var Stockholmare på tåget och därtill många från media (det var Mello i Karlstad på kvällen). Föga överraskande blev tåget försenat och i Kristinehamn var det till slut byte till buss sista biten. En entusiastisk tågvärd meddelade att vi bara skulle bli 40 minuter sena.

Reaktionen hos Stockholmarna väntade inte på sig. Va?! Blir vi försenade?? Två sekunder senare tog ungefär 30 personer upp sin mobiltelefon för att meddela att de inte skulle hinna till diverse deadlines. Därefter, när folk förstod att jag märkligt nog bodde i Karlstad, blev frågan: är det såhär att bo på landet? Jepp, sade jag, ganska ofta faktiskt. Inte kan man åka med SJ längre, sade några medierepresentanter surt, vi får ta flyget nästa gång.

Slutsatsen av detta är att om vi ska sluta flyga måste politiker styra så att flyg blir dyrare och andra färdsätt blir bättre. För politiker sitter det dock hårt inne att göra solsemestern dubbelt så dyr. Ett sådant beslut skulle till exempel slå mot en röststark medelklass. Om politikerna vågar låta flyget få betala för den miljöpåverkan den har så kan också medel allokeras för satsning på järnvägen. Men politikerna duckar, de fattar inga beslut för att utveckla tåget i rätt riktning och flyget får fortsätta med sina skatteundantag. Politisk styrning behövs alltså men kommer ändå inte att räcka hela vägen. Den måste paras med psykologisk och social påverkan eftersom det är först då verklig beteendeförändring tar fart.

Per Kristensson,

professor och föreståndare för Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet

Även om det är överraskande svårt att utläsa exakt vilken klimatpåverkan flyget har så är experterna tydliga med att den är oproportionerligt stor jämfört med andra transportslag. Men vad ska vi åka istället? Tåg borde vara ett hett alternativ men enligt Trafikverket är 22 % av tågen i Sverige försenade och i Värmland är det sannolikt än värre.

Apropå detta så tog jag häromdagen morgontåget från Stockholm till Karlstad. Det var ganska intressant eftersom det nästan bara var Stockholmare på tåget och därtill många från media (det var Mello i Karlstad på kvällen). Föga överraskande blev tåget försenat och i Kristinehamn var det till slut byte till buss sista biten. En entusiastisk tågvärd meddelade att vi bara skulle bli 40 minuter sena.

Reaktionen hos Stockholmarna väntade inte på sig. Va?! Blir vi försenade?? Två sekunder senare tog ungefär 30 personer upp sin mobiltelefon för att meddela att de inte skulle hinna till diverse deadlines. Därefter, när folk förstod att jag märkligt nog bodde i Karlstad, blev frågan: är det såhär att bo på landet? Jepp, sade jag, ganska ofta faktiskt. Inte kan man åka med SJ längre, sade några medierepresentanter surt, vi får ta flyget nästa gång.

Slutsatsen av detta är att om vi ska sluta flyga måste politiker styra så att flyg blir dyrare och andra färdsätt blir bättre. För politiker sitter det dock hårt inne att göra solsemestern dubbelt så dyr. Ett sådant beslut skulle till exempel slå mot en röststark medelklass. Om politikerna vågar låta flyget få betala för den miljöpåverkan den har så kan också medel allokeras för satsning på järnvägen. Men politikerna duckar, de fattar inga beslut för att utveckla tåget i rätt riktning och flyget får fortsätta med sina skatteundantag. Politisk styrning behövs alltså men kommer ändå inte att räcka hela vägen. Den måste paras med psykologisk och social påverkan eftersom det är först då verklig beteendeförändring tar fart.

Per Kristensson,

professor och föreståndare för Centrum för Tjänsteforskning vid Karlstads universitet

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.