Så lever du mer hållbart

KONSUMENT: "Semestra lokalt, cykla till jobbet, gå ner i arbetstid och ät mindre kött"

Vill du tillverka och dela prylar med grannarna, eller låta robotarna göra jobbet så du kan dra ner på tempot? Forskaren Åsa Svenfelt ger olika framtidsscenarier kring hur livet kan se ut år 2050.

Under hösten lanserade konsumentminister Per Bolund regeringens strategi för hållbar konsumtion. Privatpersoner ska bland annat få bättre koll på hur miljön påverkas av konsumtionen, överskuldsättning ska motverkas, återvinning ska underlättas och delningsekonomi, reparationer och återanvändning ska främjas.

Dessutom ska företag ta större miljöhänsyn, skadliga kemikalier ska fasas ut och det ska läggas fokus på hållbara livsmedel, transporter och boende.

Skapar mindre sopor

– Ett säkert tips är att äta mindre kött. Semestra mer lokalt i stället för att resa långt med flyg och du kan gå, cykla eller ta elcykel till arbetet om du har möjlighet. Konsumera inte nya saker, köp hellre second hand eller dela med varandra. Då produceras mindre och det blir mindre avfall, säger Åsa Svenfelt, forskare och docent i hållbar utveckling vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH).

Inom planetens gränser

Hon var en av talarna under Konsumentverkets vetenskapliga råds senaste seminarium med temat konsumentperspektiv på hållbar konsumtion.

Åsa Svenfelt presenterade då en rad tänkbara framtidsscenarier för ett hållbart samhälle ”inom planetens gränser” där utsläpp inte förstör, naturresurserna inte tar slut och folk lever på en nivå där de mår bra.

– Några alternativ år 2050 är delningsekonomin där vi nätverkar mer och både producerar och konsumerar, eller en automatisering där robotarna gör jobbet och vi får mer tid över för annat. Man kan även tänka sig en cirkulär ekonomi där staten styr med ganska stark hand med hjälp av näringslivet, eller en ökad lokal självförsörjning där hushållen producerar det som behövs i lokalsamhällena. Alla scenarier bygger på att konsumtionen av varor minskar. Det nuvarande systemet är varken hållbart eller rättvist, säger Åsa Svenfelt.

Hur kan man ändra på situationen?

– Det finns flera strategier. Du kan exempelvis odla mer mat själv om du har möjlighet, spara pengar genom att köpa färre prylar, dela mera och inte köpa nytt. Då kanske du också kan klara dig på mindre pengar, arbeta mindre och förhoppningsvis må bättre. För om du sparar pengar och sen åker till Thailand för de pengarna så blir det ingen miljövinst.

Finns det ingen fara med att konsumera mindre?

– Jo, och de riskerna måste vi fundera över. Om vi exempelvis lever i en delningsekonomi finns kanske inte samma anställningstrygghet. Hur hanterar vi det?

Hur skulle livet kunna se ut i en delningsekonomi?

– Du kanske inte är anställd och får en lön, utan dina nätverk kan ge dig tillgång till mat och det du behöver samtidigt som du bidrar med din kompetens. Du har kanske ingen egen garderob, utan lånar kläder ur i en stor, gemensam, virtuellt sammankopplad garderob. Du behöver inte själv äga så många saker. Du kan få mat från grannskapets jordbruk som du äger tillsammans med bonden, eller äter på en dinner club hos en granne. I den mån du reser är det samåkning.

Och om robotarna sköter produktionen?

– Du kanske inte behöver jobba lika mycket om robotar gör en stor del av arbetet. Du som konsument jobbar kanske i snitt tio timmar i veckan och har väldigt mycket tid över för vänner, familj och fritidsintressen. Som en grundtrygghet skulle du kunna få en basinkomst eller basvaror som mat och funktionella basplagg. Tempot har dragits ner och allt går långsammare. Du har mycket tid för att resa och kan resa längre och långsamt.

Vad krävs för att samhället ska förändras i en hållbar riktning?

– Vi behöver diskutera och planera för ett samhälle som fungerar även om vi inte bygger det på ekonomisk tillväxt och ökad konsumtion. Samhället behöver inte kollapsa för det, men det vi gör och hur vi lever kanske inte mäts i pengar och BNP. Det behövs en politisk diskussion bland flera partier än de som vanligtvis driver de här frågorna. Det är det viktigaste just nu tror jag.

2016-11-23 06:00

2016-11-23 06:00