2015-06-17 16:06

2015-06-17 16:06

Bostadsbristen ökar i länet

VÄRMLAND: Lägenheter i centrala lägen behövs

Det råder bostadsbrist i allt fler värmländska kommuner. Därför vill länsstyrelsen att kommunerna gör allt för att göra sina stadskärnor attraktivare så att priserna stiger och bostadsbolagen blir mer motiverade att bygga.

Sex värmländska kommuner hade under 2014 bostadsbrist i hela kommunen: Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil och Kristinehamn. Året innan var det fyra kommuner som hade brist. 2014 anmälde även Forshaga och Kristinehamn att balansen hade övergått till brist, för första gången på tio år.

Det framkommer i en ny rapport från länsstyrelsen om bostadssituationen i länet.

De flesta kommuner som rapporterar att de har balans mellan efterfrågan och utbud menar också att de har brist på bostäder i centrala lägen. Det är bara Hagfors och Storfors som uppger att de har ett överskott av bostäder i centralorten.

Vad som framför allt saknas, enligt rapporten, är lägenheter med modern standard anpassade till en äldre målgrupp.

Ökat i Karlstad

Bostadsmarknaderna ser väldigt olika ut i länet. I Karlstad, där priserna är höga, har byggandet tagit fart och på flera andra ställen har byggandet också ökat. Totalt sett ökade byggandet i länet något under 2014, men det är fortfarande på en mycket låg nivå, menar länsstyrelsen. 409 nya lägenheter i länet är långt under riksgenomsnittet.

Under 2015 ser det fortsatt bra ut i vissa regioner och länsstyrelsen spår ökad byggtakt i länet under 2015 och 2016. Nyproduktionen kommer främst att ske i Karlstad och Hammarö. Större bostadsprojekt är på gång även i Eda, Arvika och Kristinehamn. Sju kommuner förutspår dock mycket litet eller inget bostadsbyggande de närmaste åren: Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Munkfors, Storfors och Torsby.

Flyktinginvandring

Varför ser det ut så här? En förklaring är invandringen.

– Den positiva befolkningsutveckling som Värmland har haft de senaste åren beror till stor del på nyanlända flyktingar, konstateras i rapporten, som fortsätter:

– Gruppen är av stor betydelse för kompetensförsörjning och tillväxt i länet.

Flyktingmottagandet i Värmland kommer sannolikt att ligga på en hög nivå i flera år framöver.

– Kommunerna behöver rusta för en långsiktig bostadsförsörjning för flyktingar och ensamkommande barn.

En annan orsak är att befolkningen blir allt äldre, och behoven förändras mer mot bostäder som är anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Svag marknad

Det främsta hindret för byggande är enligt rapporten svag marknad. Även om många uppger att de behöver bostad bedömer byggherrar och bostadsbolag att riskerna med att bygga är för höga på många ställen i länet. Höga produktionskostnader, låga fastighetspriser och bristande betalningsförmåga bland potentiella hyresgäster är faktorer som spelar in.

För att få fart på byggandet menar länsstyrelsen att kommunerna ska utveckla sina stadskärnor. Mer liv i centrum skapar attraktionskraft, vilket leder till högre bostadspriser och i förlängningen mer byggande.

Länsstyrelsen lyfter också fram att större infrastruktursatsningar behövs för att stärka länets konkurrenskraft. Förbättrade tågförbindelser Oslo–Stockholm har högsta prioritet.

Sex värmländska kommuner hade under 2014 bostadsbrist i hela kommunen: Arvika, Forshaga, Hammarö, Karlstad, Kil och Kristinehamn. Året innan var det fyra kommuner som hade brist. 2014 anmälde även Forshaga och Kristinehamn att balansen hade övergått till brist, för första gången på tio år.

Det framkommer i en ny rapport från länsstyrelsen om bostadssituationen i länet.

De flesta kommuner som rapporterar att de har balans mellan efterfrågan och utbud menar också att de har brist på bostäder i centrala lägen. Det är bara Hagfors och Storfors som uppger att de har ett överskott av bostäder i centralorten.

Vad som framför allt saknas, enligt rapporten, är lägenheter med modern standard anpassade till en äldre målgrupp.

Ökat i Karlstad

Bostadsmarknaderna ser väldigt olika ut i länet. I Karlstad, där priserna är höga, har byggandet tagit fart och på flera andra ställen har byggandet också ökat. Totalt sett ökade byggandet i länet något under 2014, men det är fortfarande på en mycket låg nivå, menar länsstyrelsen. 409 nya lägenheter i länet är långt under riksgenomsnittet.

Under 2015 ser det fortsatt bra ut i vissa regioner och länsstyrelsen spår ökad byggtakt i länet under 2015 och 2016. Nyproduktionen kommer främst att ske i Karlstad och Hammarö. Större bostadsprojekt är på gång även i Eda, Arvika och Kristinehamn. Sju kommuner förutspår dock mycket litet eller inget bostadsbyggande de närmaste åren: Filipstad, Forshaga, Grums, Hagfors, Munkfors, Storfors och Torsby.

Flyktinginvandring

Varför ser det ut så här? En förklaring är invandringen.

– Den positiva befolkningsutveckling som Värmland har haft de senaste åren beror till stor del på nyanlända flyktingar, konstateras i rapporten, som fortsätter:

– Gruppen är av stor betydelse för kompetensförsörjning och tillväxt i länet.

Flyktingmottagandet i Värmland kommer sannolikt att ligga på en hög nivå i flera år framöver.

– Kommunerna behöver rusta för en långsiktig bostadsförsörjning för flyktingar och ensamkommande barn.

En annan orsak är att befolkningen blir allt äldre, och behoven förändras mer mot bostäder som är anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Svag marknad

Det främsta hindret för byggande är enligt rapporten svag marknad. Även om många uppger att de behöver bostad bedömer byggherrar och bostadsbolag att riskerna med att bygga är för höga på många ställen i länet. Höga produktionskostnader, låga fastighetspriser och bristande betalningsförmåga bland potentiella hyresgäster är faktorer som spelar in.

För att få fart på byggandet menar länsstyrelsen att kommunerna ska utveckla sina stadskärnor. Mer liv i centrum skapar attraktionskraft, vilket leder till högre bostadspriser och i förlängningen mer byggande.

Länsstyrelsen lyfter också fram att större infrastruktursatsningar behövs för att stärka länets konkurrenskraft. Förbättrade tågförbindelser Oslo–Stockholm har högsta prioritet.