2015-05-25 06:00

2015-05-25 06:00

Lätt att gå fel i skoldjungeln

ARBETSMARKNAD: Studie- eller yrkesförberedande gymnasieutbildning?

Att hålla alla dörrar öppna så länge som möjligt är viktigt för unga som väljer gymnasieutbildning. Därför sjunker intresset för yrkesprogrammen som inte ger högskolebehörighet. Men de som möter flest stängda dörrar är de som gått ett högskoleförberedande program men ångrar sitt val.

Trots hög arbetslöshet misslyckas vart femte rekryteringsförsök i Sverige. Företagen får helt enkelt inte tag på någon lämplig person. Vi har haft en obalans mellan vad de unga utbildar sig till och näringslivets behov så länge att det börjar bli kritiskt i en del branscher.

Svenskt näringslivs expert på utbildningsfrågor, Mia Liljestrand, var i Karlstad i förra veckan. Hon mötte företagare och skolledare för att få deras syn på vad som kan göras.

Hon berättade om alla gånger hon har blivit kontaktad av unga vuxna som ångrat sitt studieval och frågat henne vad de ska göra. En ung kvinna hade gått samhällsprogrammet med hyggliga betyg men kommit på att det är konditor hon vill bli. En annan hade gått naturvetenskapligt program men kommit på att han vill bli kock. De ville gå någon form av komvuxutbildning men fick nobben överallt. De få platserna är vikta för studenter som saknar fullständiga betyg och för dem som befinner sig i olika former av utanförskap.

– För studenter med godkända betyg är dörrarna till komvux stängda, säger Mia Liljestrand.

– Det enda råd jag kan ge dem är att flytta till Danmark eller Nacka.

I Nacka har alla kommuninvånare en skolpeng som man kan använda till Komvux om man vill.

Här har man lagt Komvux under arbetsmarknadsnämnden. Man ser skolan som en del av arbetsmarknadspolitiken. Då får man lägre arbetslöshet och fler som är med och betalar skatt, säger hon.

Leder ofta till jobb

När det gäller Yrkeshögskolan menar hon att alla hyllar utbildningsformen, inklusive ansvariga skolpolitiker.

– Men sedan händer ingenting.

Det saknas inte lämpliga utbildningsanordnare, menar hon.

– Söktrycket är högt. Bara var fjärde utbildning som söker får pengar. Eftersom nålsögat är så trångt ökar kraven på utbildningarna. Det gör att det ofta krävs att de som till exempel söker elektrikerutbildning ska ha gått el på gymnasiet. Det bidrar också till att fler vägar stängs för dem som valt en högskoleförberedande utbildning.

Gymnasiereformen påverkar

Den förra regeringens gymnasiereform, som gjorde en tydligare uppdelning mellan yrkes- och högskoleförberedande program, är en orsak till den uppkomna situationen, menar många.

– Allt fler skjuter upp besluten om vad de vill jobba med längre upp i åldrarna och tänker att det är bra att läsa en högskoleförberedande utbildning. Men alla skolor är skyldiga att erbjuda dem som läser yrkesprogram möjlighet att under gymnasietiden komplettera med de utbildningar som ger högskolebehörighet. Det behövs mycket mer kunskap bland föräldrar, unga och lärare om det här, säger hon.

Ola Johansson, rektor och utvecklare på Nobelgymnasiet i Karlstad deltog på mötet med Mia Liljestrand.

– När vi pratar om att satsa på utbildning i det här landet landar det ofta i att satsa på mer platser på högskolan. Vi glömmer bort yrkesutbildningarna, säger han.

– Om man går ett yrkesförberedande program, kompletterar med ett tekniskt basår och sen läser T4 ligger hela världen öppen, säger han.

T 4 är ett fjärde år på teknikprogrammet som gör eleven till så kallad gymnasieingenjör. Kommunerna i Värmland har tillsammans med näringslivet kommit fram till att det är bäst att koncentrera resurserna till Älvkullegymnasiet i Karlstad.

– Att samverka och koncentrera resurserna är helt rätt, säger Boo Rundqvist, informationschef på Uddeholm AB i Hagfors.

Ständigt rekryteringsbehov

Han beklagar att det till hösten inte kommer att tas in elever på teknik- och industriprogrammen i Hagfors på grund av för få sökande.

– Vi har ett ständigt rekryteringsbehov av 20–30 personer varje år. Att intresset är så lågt för de här utbildningarna är konstigt i ett industrilän som Värmland.

Han tycker att ungdomarna och deras föräldrar ska tänka till ett extra varv innan de bestämmer sig inför gymnasiet.

– Alla som väljer ett studieförberedande program vill inte sätta sig på skolbänken igen efter studenten. Då kan det vara bättre att ta ett yrkesprogram och komplettera med kurser om man vill läsa vidare. Att gå den andra vägen är mycket svårare. Sämst läge har egentligen de som har gått samhällsprogrammet med dåliga betyg. De kommer inte in på de attraktiva universitetsutbildningarna, och de kommer inte in på komvux, säger han.

Trots hög arbetslöshet misslyckas vart femte rekryteringsförsök i Sverige. Företagen får helt enkelt inte tag på någon lämplig person. Vi har haft en obalans mellan vad de unga utbildar sig till och näringslivets behov så länge att det börjar bli kritiskt i en del branscher.

Svenskt näringslivs expert på utbildningsfrågor, Mia Liljestrand, var i Karlstad i förra veckan. Hon mötte företagare och skolledare för att få deras syn på vad som kan göras.

Hon berättade om alla gånger hon har blivit kontaktad av unga vuxna som ångrat sitt studieval och frågat henne vad de ska göra. En ung kvinna hade gått samhällsprogrammet med hyggliga betyg men kommit på att det är konditor hon vill bli. En annan hade gått naturvetenskapligt program men kommit på att han vill bli kock. De ville gå någon form av komvuxutbildning men fick nobben överallt. De få platserna är vikta för studenter som saknar fullständiga betyg och för dem som befinner sig i olika former av utanförskap.

– För studenter med godkända betyg är dörrarna till komvux stängda, säger Mia Liljestrand.

– Det enda råd jag kan ge dem är att flytta till Danmark eller Nacka.

I Nacka har alla kommuninvånare en skolpeng som man kan använda till Komvux om man vill.

Här har man lagt Komvux under arbetsmarknadsnämnden. Man ser skolan som en del av arbetsmarknadspolitiken. Då får man lägre arbetslöshet och fler som är med och betalar skatt, säger hon.

Leder ofta till jobb

När det gäller Yrkeshögskolan menar hon att alla hyllar utbildningsformen, inklusive ansvariga skolpolitiker.

– Men sedan händer ingenting.

Det saknas inte lämpliga utbildningsanordnare, menar hon.

– Söktrycket är högt. Bara var fjärde utbildning som söker får pengar. Eftersom nålsögat är så trångt ökar kraven på utbildningarna. Det gör att det ofta krävs att de som till exempel söker elektrikerutbildning ska ha gått el på gymnasiet. Det bidrar också till att fler vägar stängs för dem som valt en högskoleförberedande utbildning.

Gymnasiereformen påverkar

Den förra regeringens gymnasiereform, som gjorde en tydligare uppdelning mellan yrkes- och högskoleförberedande program, är en orsak till den uppkomna situationen, menar många.

– Allt fler skjuter upp besluten om vad de vill jobba med längre upp i åldrarna och tänker att det är bra att läsa en högskoleförberedande utbildning. Men alla skolor är skyldiga att erbjuda dem som läser yrkesprogram möjlighet att under gymnasietiden komplettera med de utbildningar som ger högskolebehörighet. Det behövs mycket mer kunskap bland föräldrar, unga och lärare om det här, säger hon.

Ola Johansson, rektor och utvecklare på Nobelgymnasiet i Karlstad deltog på mötet med Mia Liljestrand.

– När vi pratar om att satsa på utbildning i det här landet landar det ofta i att satsa på mer platser på högskolan. Vi glömmer bort yrkesutbildningarna, säger han.

– Om man går ett yrkesförberedande program, kompletterar med ett tekniskt basår och sen läser T4 ligger hela världen öppen, säger han.

T 4 är ett fjärde år på teknikprogrammet som gör eleven till så kallad gymnasieingenjör. Kommunerna i Värmland har tillsammans med näringslivet kommit fram till att det är bäst att koncentrera resurserna till Älvkullegymnasiet i Karlstad.

– Att samverka och koncentrera resurserna är helt rätt, säger Boo Rundqvist, informationschef på Uddeholm AB i Hagfors.

Ständigt rekryteringsbehov

Han beklagar att det till hösten inte kommer att tas in elever på teknik- och industriprogrammen i Hagfors på grund av för få sökande.

– Vi har ett ständigt rekryteringsbehov av 20–30 personer varje år. Att intresset är så lågt för de här utbildningarna är konstigt i ett industrilän som Värmland.

Han tycker att ungdomarna och deras föräldrar ska tänka till ett extra varv innan de bestämmer sig inför gymnasiet.

– Alla som väljer ett studieförberedande program vill inte sätta sig på skolbänken igen efter studenten. Då kan det vara bättre att ta ett yrkesprogram och komplettera med kurser om man vill läsa vidare. Att gå den andra vägen är mycket svårare. Sämst läge har egentligen de som har gått samhällsprogrammet med dåliga betyg. De kommer inte in på de attraktiva universitetsutbildningarna, och de kommer inte in på komvux, säger han.