2015-03-10 06:00

2015-03-10 06:55

Snabbtåg till Karlstad dröjer

NÄRINGSLIV: Infrastrukturministern hade inga glädjebudskap

Den som hoppas på höghastighetståg mellan Oslo och Stockholm får vänta – länge. Att binda ihop de svenska storstäderna med snabbtåg har högre prioritet. Men även det lär dröja fram till 2030, minst.

Infrastrukturfrågorna har högsta prioritet inom det värmländska näringslivet. Effektiva och pålitliga transportsystem är en överlevnadsfråga för företagen, inte minst den till stor del export- och importberoende värmländska industrin. På måndagen uppstod ett gyllene tillfälle att framföra synpunkter och frågor till ansvarig minister.

Anna Johansson (S) var i Karlstad, inbjuden av Handelskammaren, för att delta i en stor och välbesökt infrastrukturkonferens på KCCC. Hon redogjorde för regeringens mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, att bygga 250 000 bostäder och att klara miljömålen. Alla tre målen har bäring på infrastrukturpolitiken, så väljarna har rätt att vänta sig ambitiösa satsningar. Anna Johansson ville dock ta ner förväntningarna.

– Det har investerats för lite under lång tid, behoven är stora. Vi har höga ambitioner för att få hjulen att rulla, men det betyder inte att det är fritt fram att göra allt vi vill. Det är svåra prioriteringar, det handlar om att hitta objekten som har allra störst samhällsekonomisk nytta.

Underhållet viktigast

Regeringen vill i första hand satsa på järnvägsunderhållet. Just nu administrerar man en alliansbudget som innehåller 1,2 miljarder mindre till underhåll än om regeringspartierna S och MP hade fått igenom sin egen budget.

– Men 2016 är vi på't igen, då blir det ökade anslag, säger hon.

Mest prioriterade områden när det gäller järnvägen är storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

– För att bygga bort trafikinfarkterna runt storstäderna så måste det mesta hamna där, säger hon.

Målet är att bygga järnväg för höghastighetståg mellan de tre regionerna.

– Binder vi ihop de tre storstäderna med höghastighetståg frigör vi kapacitet på de befintliga stambanorna för långsammare trafik.

När det gäller tidsplanen så är det inte troligt att det blir snabbtåg mellan de svenska storstäderna före 2030.

– 2030 är på gränsen till önsketänkande.

Det betyder att eventuella höghastighetståg mellan Stockholm och Oslo ligger ännu längre fram i tiden.

– Den mesta infrastrukturen är redan byggd, så vi ska lägga lika mycket kraft på att underhålla det vi redan har. Då måste vi identifiera de ställen där trafiken stoppar upp och skapa bättre flöden. Det kan handla om både större och mindre insatser, omlastningsnoder, nya perronger, mötesspår, elektrifiering där det bara går att köra diesellok och så vidare, säger Anna Johansson.

Överskottsmålet ska ses över

Den höga arbetslösheten, det eftersatta väg- och järnvägsunderhållet och de låga räntorna har gjort att allt fler ekonomer och debattörer kräver att regeringen överger överskottsmålet i statens finanser och att man skjuter till resurser för satsningar inom infrastruktur, som bäddar för tillväxt i framtiden.

Anna Johansson håller med om att överskottsmålet bör ses över.

– Det tjänade oss väl under 90-talet, när statsskulden var uppe i 70 procent av BNP och man hade svåra demografiska utmaningar att ta hänsyn till. Nu är statsskulden nere i omkring 30 procent och vi har haft de stora pensionsavgångarna redan. Det kanske är så att ett annat mål skulle tjäna oss väl nu. Det är klart att vi ska vara rädda om statens finanser, men det är inte alltid så att det är smartast att hålla igen.

Anna Johansson sa att hon tycker att det givande att komma ut så här och träffa företrädare för näringslivet ute i landet. Hon lovordade satsningen på biojet-bränsle på Karlstad Airport, som hon hade besökt på förmiddagen. Hon förklarade också att vart hon än kommer så hör hon goda argument för satsningar i just den regionen.

– Behoven är reella, i Västerbottens inland likaväl som här. Det går inte att göra alla nöjda.

 

 

 

 

 

Infrastrukturfrågorna har högsta prioritet inom det värmländska näringslivet. Effektiva och pålitliga transportsystem är en överlevnadsfråga för företagen, inte minst den till stor del export- och importberoende värmländska industrin. På måndagen uppstod ett gyllene tillfälle att framföra synpunkter och frågor till ansvarig minister.

Anna Johansson (S) var i Karlstad, inbjuden av Handelskammaren, för att delta i en stor och välbesökt infrastrukturkonferens på KCCC. Hon redogjorde för regeringens mål att ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020, att bygga 250 000 bostäder och att klara miljömålen. Alla tre målen har bäring på infrastrukturpolitiken, så väljarna har rätt att vänta sig ambitiösa satsningar. Anna Johansson ville dock ta ner förväntningarna.

– Det har investerats för lite under lång tid, behoven är stora. Vi har höga ambitioner för att få hjulen att rulla, men det betyder inte att det är fritt fram att göra allt vi vill. Det är svåra prioriteringar, det handlar om att hitta objekten som har allra störst samhällsekonomisk nytta.

Underhållet viktigast

Regeringen vill i första hand satsa på järnvägsunderhållet. Just nu administrerar man en alliansbudget som innehåller 1,2 miljarder mindre till underhåll än om regeringspartierna S och MP hade fått igenom sin egen budget.

– Men 2016 är vi på't igen, då blir det ökade anslag, säger hon.

Mest prioriterade områden när det gäller järnvägen är storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö.

– För att bygga bort trafikinfarkterna runt storstäderna så måste det mesta hamna där, säger hon.

Målet är att bygga järnväg för höghastighetståg mellan de tre regionerna.

– Binder vi ihop de tre storstäderna med höghastighetståg frigör vi kapacitet på de befintliga stambanorna för långsammare trafik.

När det gäller tidsplanen så är det inte troligt att det blir snabbtåg mellan de svenska storstäderna före 2030.

– 2030 är på gränsen till önsketänkande.

Det betyder att eventuella höghastighetståg mellan Stockholm och Oslo ligger ännu längre fram i tiden.

– Den mesta infrastrukturen är redan byggd, så vi ska lägga lika mycket kraft på att underhålla det vi redan har. Då måste vi identifiera de ställen där trafiken stoppar upp och skapa bättre flöden. Det kan handla om både större och mindre insatser, omlastningsnoder, nya perronger, mötesspår, elektrifiering där det bara går att köra diesellok och så vidare, säger Anna Johansson.

Överskottsmålet ska ses över

Den höga arbetslösheten, det eftersatta väg- och järnvägsunderhållet och de låga räntorna har gjort att allt fler ekonomer och debattörer kräver att regeringen överger överskottsmålet i statens finanser och att man skjuter till resurser för satsningar inom infrastruktur, som bäddar för tillväxt i framtiden.

Anna Johansson håller med om att överskottsmålet bör ses över.

– Det tjänade oss väl under 90-talet, när statsskulden var uppe i 70 procent av BNP och man hade svåra demografiska utmaningar att ta hänsyn till. Nu är statsskulden nere i omkring 30 procent och vi har haft de stora pensionsavgångarna redan. Det kanske är så att ett annat mål skulle tjäna oss väl nu. Det är klart att vi ska vara rädda om statens finanser, men det är inte alltid så att det är smartast att hålla igen.

Anna Johansson sa att hon tycker att det givande att komma ut så här och träffa företrädare för näringslivet ute i landet. Hon lovordade satsningen på biojet-bränsle på Karlstad Airport, som hon hade besökt på förmiddagen. Hon förklarade också att vart hon än kommer så hör hon goda argument för satsningar i just den regionen.

– Behoven är reella, i Västerbottens inland likaväl som här. Det går inte att göra alla nöjda.