2018-04-10 06:00

2018-04-10 06:00

Åmåls egen månraket

Nu har tiden kommit för daglig koll av isläget här i Vingens vik. I dag (måndag) ligger isen blågrå. Den ser inte hållbar ut. Ni vet, Sån som endast folk med längfärdsskridskor ger sig ut på.

Nästa vecka kan viken ligga öppen och Sunnanåfiskarnas båtar vid Trollön är befriade.

Nu väntar vi bara på lite ostan och dån från lossbruten is ute kring Nässlebackaholmarna. Ljuv vårmusik.

Bland stadens jubileumsaktiviteter finns järnvägsutställningen i BJ:s pampiga men något kantstötta huvudkontor. Det är förstås naturligt för Åmål att uppmärksamma BJ:s betydelse för stadens invånare. Massor av anställda i verkstaden. Stor lokstation. Många specialistyrken. Stadga och utveckling åt vår stad, som nu på allvar vaknade till, när så mycket ny verksamheten förlades hit.

Järnvägssällskapet Åmål–Årjängs Järnväg har tagit ansvaret för utställningen med föremål från sin egen samling. Rikligt med fotografier från BJ-tiden har hämtats från olika arkiv. En modelljärnväg har byggts upp. Ett godståg rullar in på Åmåls station för möte med persontåget från Kil. Vi känner igen en och annan byggnad, om än i miniformat. I modellen går även rälsbuss mot Svanskog.

Den räddade stationsskylten ”Bårnäs” väckte nyfikenhet. Aldrig hört talas om den platsen. Där lärde man något nytt. Det handlar om en hållplats mellan Kroppan och Forsbackabaden på Årjängsbanan, Bårnäs kom till 1937, lades ner 1966 men fick nytt liv av JÅÅJ.

Ödets ironi att det en gång mäktiga BJ-kontoret nu blir stället där verksamheten visas i museiform. ”Sic transit gloria mundi”, skulle romarna sagt, dvs. ”så förgås världens härlighet”.

Mats Höjdén var en av utställningsbesökarna. Han var i unga år eldare på BJ, men blev tveksam om fortsatt karriär då han fick besked om att det nog inte skulle bli någon befordran till lokförare förrän i 50-årsåldern. Så det fick bli polisbanan och småningom sjukvård i stället.

Lokförarna var indelade i grupper. Endast de med längst tjänstgöringstid blev betrodda att köra GDG-Expressen. Det var snabbtåget till Gävle, tidig föregångare till X2000. Det väckte irritation hos övriga förare.

I vimlet snappade jag upp att snabbtåget lokalt döptes till ”Månraketen”. Därför att en av betrodda förarna var kal mitt på hjässan.

Sune Tholin

Nu har tiden kommit för daglig koll av isläget här i Vingens vik. I dag (måndag) ligger isen blågrå. Den ser inte hållbar ut. Ni vet, Sån som endast folk med längfärdsskridskor ger sig ut på.

Nästa vecka kan viken ligga öppen och Sunnanåfiskarnas båtar vid Trollön är befriade.

Nu väntar vi bara på lite ostan och dån från lossbruten is ute kring Nässlebackaholmarna. Ljuv vårmusik.

Bland stadens jubileumsaktiviteter finns järnvägsutställningen i BJ:s pampiga men något kantstötta huvudkontor. Det är förstås naturligt för Åmål att uppmärksamma BJ:s betydelse för stadens invånare. Massor av anställda i verkstaden. Stor lokstation. Många specialistyrken. Stadga och utveckling åt vår stad, som nu på allvar vaknade till, när så mycket ny verksamheten förlades hit.

Järnvägssällskapet Åmål–Årjängs Järnväg har tagit ansvaret för utställningen med föremål från sin egen samling. Rikligt med fotografier från BJ-tiden har hämtats från olika arkiv. En modelljärnväg har byggts upp. Ett godståg rullar in på Åmåls station för möte med persontåget från Kil. Vi känner igen en och annan byggnad, om än i miniformat. I modellen går även rälsbuss mot Svanskog.

Den räddade stationsskylten ”Bårnäs” väckte nyfikenhet. Aldrig hört talas om den platsen. Där lärde man något nytt. Det handlar om en hållplats mellan Kroppan och Forsbackabaden på Årjängsbanan, Bårnäs kom till 1937, lades ner 1966 men fick nytt liv av JÅÅJ.

Ödets ironi att det en gång mäktiga BJ-kontoret nu blir stället där verksamheten visas i museiform. ”Sic transit gloria mundi”, skulle romarna sagt, dvs. ”så förgås världens härlighet”.

Mats Höjdén var en av utställningsbesökarna. Han var i unga år eldare på BJ, men blev tveksam om fortsatt karriär då han fick besked om att det nog inte skulle bli någon befordran till lokförare förrän i 50-årsåldern. Så det fick bli polisbanan och småningom sjukvård i stället.

Lokförarna var indelade i grupper. Endast de med längst tjänstgöringstid blev betrodda att köra GDG-Expressen. Det var snabbtåget till Gävle, tidig föregångare till X2000. Det väckte irritation hos övriga förare.

I vimlet snappade jag upp att snabbtåget lokalt döptes till ”Månraketen”. Därför att en av betrodda förarna var kal mitt på hjässan.

Sune Tholin

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.