2018-03-22 06:00

2018-03-22 06:00

Böneutropet är en proklamation

En gång i tiden var jag kyrkoherde i Örgryte i Göteborg. Örgryte gamla kyrka var starkt efterfrågad. Där var till exempel begravningsgudstjänster mer eller mindre varje vardag. Då ringdes det i klockorna. Det hände att folk i grannskapet klagade. Måste det ringas? Jag brukade svara att kyrkan ju hade legat där den låg sedan 1200-talet: ”Vilket ni kände till när ni flyttade hit!”

I Växjö har en imam begärt tillstånd till böneutrop. Ärendet har först förpassats till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Men frågan sträcker sig långt bortom det hälsovådliga. Imamen hänvisar till religionsfriheten. Det enkla argumentet är om kyrkklockor är tillåtna skall islamiska böneutrop också vara det. Statsvetaren Katarina Barrling har i Svenska Dagbladet påpekat att vad argumentet inte beaktar är att islam till skillnad från kristendomen inte är en del av det som format den kultur och de värderingar som vuxit fram i Sverige genom seklerna. Kristendomen kan helt enkelt inte frikopplas från den svenska kulturen i helg och söcken (sedvänjor, livsmönster, traditioner, litteratur, musik, språkutveckling och annat) med mindre än en kulturrevolution. Om ens det. Böneutrop avviker från den kultur som värderingarna i Sverige vuxit fram ur.

Rätten att utöva sin religion kan under vissa omständigheter inskränkas. Vilket stöds i FN:s förklaring av mänskliga rättigheter. Men religionsfriheten skyddar inte bara rätten till tro utan också rätten att inte tro. Kyrkklockor uppmanar till bön, medan böneutropet är bön. Utropet från minareterna är också en trosbekännelse. Det uttalade syftet är att både troende och icketroende skall få del av islams andliga budskap. I varje fall i muslimska länder är böneutropet också en proklamation; här råder islam.

Religionsfriheten innebär i sin förlängning även rätten att slippa oönskade religiösa inslag i det offentliga rummet, menar docenten i etik, Ann Heberlein. Det finns förvisso ingen avstängningsknapp för böneutrop. Men verkligheten är som vanligt snårig. Religionsfriheten inkluderar också rätten att i offentligheten uttrycka och utöva sin religion, och även missionera. Vilket bör beaktas när det talas om böneutrop. Men någonstans går förstås en gräns där friheten att utöva övergår till makt att tvinga andra att ta emot. Jag är inte mannen att säga var gränsen går.

Men hade i Örgryte i varje fall ingen tanke på att sända ut trosbekännelsen i högtalare från kyrktornet.

Lennart Widing

hovpredikant Tydjebyn

En gång i tiden var jag kyrkoherde i Örgryte i Göteborg. Örgryte gamla kyrka var starkt efterfrågad. Där var till exempel begravningsgudstjänster mer eller mindre varje vardag. Då ringdes det i klockorna. Det hände att folk i grannskapet klagade. Måste det ringas? Jag brukade svara att kyrkan ju hade legat där den låg sedan 1200-talet: ”Vilket ni kände till när ni flyttade hit!”

I Växjö har en imam begärt tillstånd till böneutrop. Ärendet har först förpassats till miljö- och hälsoskyddsförvaltningen. Men frågan sträcker sig långt bortom det hälsovådliga. Imamen hänvisar till religionsfriheten. Det enkla argumentet är om kyrkklockor är tillåtna skall islamiska böneutrop också vara det. Statsvetaren Katarina Barrling har i Svenska Dagbladet påpekat att vad argumentet inte beaktar är att islam till skillnad från kristendomen inte är en del av det som format den kultur och de värderingar som vuxit fram i Sverige genom seklerna. Kristendomen kan helt enkelt inte frikopplas från den svenska kulturen i helg och söcken (sedvänjor, livsmönster, traditioner, litteratur, musik, språkutveckling och annat) med mindre än en kulturrevolution. Om ens det. Böneutrop avviker från den kultur som värderingarna i Sverige vuxit fram ur.

Rätten att utöva sin religion kan under vissa omständigheter inskränkas. Vilket stöds i FN:s förklaring av mänskliga rättigheter. Men religionsfriheten skyddar inte bara rätten till tro utan också rätten att inte tro. Kyrkklockor uppmanar till bön, medan böneutropet är bön. Utropet från minareterna är också en trosbekännelse. Det uttalade syftet är att både troende och icketroende skall få del av islams andliga budskap. I varje fall i muslimska länder är böneutropet också en proklamation; här råder islam.

Religionsfriheten innebär i sin förlängning även rätten att slippa oönskade religiösa inslag i det offentliga rummet, menar docenten i etik, Ann Heberlein. Det finns förvisso ingen avstängningsknapp för böneutrop. Men verkligheten är som vanligt snårig. Religionsfriheten inkluderar också rätten att i offentligheten uttrycka och utöva sin religion, och även missionera. Vilket bör beaktas när det talas om böneutrop. Men någonstans går förstås en gräns där friheten att utöva övergår till makt att tvinga andra att ta emot. Jag är inte mannen att säga var gränsen går.

Men hade i Örgryte i varje fall ingen tanke på att sända ut trosbekännelsen i högtalare från kyrktornet.

Lennart Widing

hovpredikant Tydjebyn

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.