2015-05-25 16:45

2015-05-25 16:45

Fritt fram för pottan

Kolumnen: Sune Tholin

Som vi läst i bl.a. PD är det från i år förbjudet att spola båttoaletter rätt ut i sjön och även att tömma båtens avloppstank i hav och sjöar.

Men stora kryssningsfartyg får släppa ut obegränsat med bajs och kiss – bara det sker 12 sjömil ut. Ni kanske såg tv-reportaget om situationen i Östersjön för någon vecka sen.

Vettiga utsläpp från fritidsbåtarna är i sammanhanget just en droppe i havet som lär påverka miljön ytterst marginellt. Men nu är så bestämt. Till slut hänger det på hur laglydiga båtägare är. Det blir rätt svårt att för polis och kustbevakning att komma på någon med olaga utsläpp.

 

Pottor och hinkar omfattas inte av förbudet, så innehållet kan även i fortsättningen hivas överbord.

Häromkring finns för övrigt några hamnar där avloppet kan sugas. Åmål har en anläggning. De laglydiga Tösseborna får däremot ta en kombinerad nöjes- och latrintur norrut till kommunens huvudort.

 

Intresseinriktningen hos PD:s läsekrets skiftar självklart. Själv ser jag två urskiljbara huvudgrupper. Den ena är den som ständigt frågar om mina får och som ser fram mot rapporter om stort och smått i fårstallet.

Så finns gruppen som vänligt säger att man gärna läser denna spalt – men å det bestämdaste undanber sig de löjliga och ovidkommande fårskildringarna.

 

Nå, låt oss kompromissa. Jag skriver några rader om fåren i dag. Så lovar jag att det blir fårfritt nästa vecka.

Lamningen är över. Hittills har alla 31 lammen överlevt. Man brukar annars räkna med att fem procent kan stryka med i späd ålder.

Enda problemet har faktiskt varit att en tacka inte ville ge sitt lamm mjölk. Det blev till att ta till lammnäring i nappflaska. I början måste små lamm ha mat fyra-fem gånger på dygnet. Sånt blir jobbigt.

Det var bara en tacka kvar som inte lammat. Jag bevakadepassade på henne. Tanken var att smussla till henne napplammet, när hon själv födde. Det går att lura tackor genom att smeta in ett främmande lamm med fostervattnet.

 

Men tiden gick. Efter tre veckor födde hon. Då hade min skyddsling napplammet vuxit sig så stor, att det nog av de nyfödda uppfattats som en äldre släkting. Som dessutom roffat åt sig lejonparten från juvret.

Men stora kryssningsfartyg får släppa ut obegränsat med bajs och kiss – bara det sker 12 sjömil ut. Ni kanske såg tv-reportaget om situationen i Östersjön för någon vecka sen.

Vettiga utsläpp från fritidsbåtarna är i sammanhanget just en droppe i havet som lär påverka miljön ytterst marginellt. Men nu är så bestämt. Till slut hänger det på hur laglydiga båtägare är. Det blir rätt svårt att för polis och kustbevakning att komma på någon med olaga utsläpp.

 

Pottor och hinkar omfattas inte av förbudet, så innehållet kan även i fortsättningen hivas överbord.

Häromkring finns för övrigt några hamnar där avloppet kan sugas. Åmål har en anläggning. De laglydiga Tösseborna får däremot ta en kombinerad nöjes- och latrintur norrut till kommunens huvudort.

 

Intresseinriktningen hos PD:s läsekrets skiftar självklart. Själv ser jag två urskiljbara huvudgrupper. Den ena är den som ständigt frågar om mina får och som ser fram mot rapporter om stort och smått i fårstallet.

Så finns gruppen som vänligt säger att man gärna läser denna spalt – men å det bestämdaste undanber sig de löjliga och ovidkommande fårskildringarna.

 

Nå, låt oss kompromissa. Jag skriver några rader om fåren i dag. Så lovar jag att det blir fårfritt nästa vecka.

Lamningen är över. Hittills har alla 31 lammen överlevt. Man brukar annars räkna med att fem procent kan stryka med i späd ålder.

Enda problemet har faktiskt varit att en tacka inte ville ge sitt lamm mjölk. Det blev till att ta till lammnäring i nappflaska. I början måste små lamm ha mat fyra-fem gånger på dygnet. Sånt blir jobbigt.

Det var bara en tacka kvar som inte lammat. Jag bevakadepassade på henne. Tanken var att smussla till henne napplammet, när hon själv födde. Det går att lura tackor genom att smeta in ett främmande lamm med fostervattnet.

 

Men tiden gick. Efter tre veckor födde hon. Då hade min skyddsling napplammet vuxit sig så stor, att det nog av de nyfödda uppfattats som en äldre släkting. Som dessutom roffat åt sig lejonparten från juvret.