2015-02-18 11:29

2015-02-18 11:29

Nytt mysterium kring gatunamn

KRÖNIKA

Helgens terrorattentat påminner oss återigen om konstnären Lars Vilks. Så mycket elände denne ställt till med sina rondellhundar.

Vildhjärnor kan förekomma bland konstnärer. Skada uppstår när delar av etablissemanget direkt eller indirekt uppmuntrar genom att bjuda in Vilks till olika aktiviteter. Som om han gjort något bra.

För skattebetalarna kostar Lars Vilks livvakter årligen miljoner.


Gunnar Sträng
levde utan livvakter. Det var ofarligt att vara politiker på den tiden. Även om marginalskatten enligt Astrid L. var över hundra procent.

Man minns Strängs kraftfulla och rika språkbruk. Finansministerns fäbless för främmande ord brukar styrkas genom citatet: ”Man ska inte använda utländska ord om det finns en adekvat inhemsk vokabulär”.

Det var ju roligt sagt. Men inte Strängs ord. Den legendariske Aftonbladetredakören Gunnar Fredriksson skrev där tillsammans med Dieter Strand under signaturen Struve.

– Det var jag som hittade på citatet för att skämta med Sträng, har Fredriksson berättat.

När en ny upplaga av ”Bevingade ord” skulle ges ut, fick han frågan om han närmare kände till Strängs ord.

– Äsch, det vara bara något hittade på, svarade Fredriksson.

Men bokredaktören ville tydligen inte slakta detta ”originalcitat” av Sträng. Ty i boken står det att citatet inte kunnat spåras.

Så levde denna goda historia vidare.


Bemärkta personer
kan stundom få en gata uppkallad efter sig. Fast då bör man förstås ha uträttat något av värde för sina medmänniskor. Oskrivna regler säger vidare att man man dessutom måste vara död.

Om man inte är alldeles säker på att ens gärningar räcker för en gata. Eller att man inte kan hålla sig tills man lämnat jordelivet, återstår inget annat än att på eget bevåg och egen bekostnad själv sätta upp en gatuskylt med egna namnet.

Så har tydligen skett i Åmål. På gatustumpen bakom Domushuset. Namnkunnige Weiderstrand är inte informerad. Kan åmålspolitikern Tomas Lindström, som äger bottenvåningen på nämnda hus, ge en ledtråd?


Sune Tholin

Vildhjärnor kan förekomma bland konstnärer. Skada uppstår när delar av etablissemanget direkt eller indirekt uppmuntrar genom att bjuda in Vilks till olika aktiviteter. Som om han gjort något bra.

För skattebetalarna kostar Lars Vilks livvakter årligen miljoner.


Gunnar Sträng
levde utan livvakter. Det var ofarligt att vara politiker på den tiden. Även om marginalskatten enligt Astrid L. var över hundra procent.

Man minns Strängs kraftfulla och rika språkbruk. Finansministerns fäbless för främmande ord brukar styrkas genom citatet: ”Man ska inte använda utländska ord om det finns en adekvat inhemsk vokabulär”.

Det var ju roligt sagt. Men inte Strängs ord. Den legendariske Aftonbladetredakören Gunnar Fredriksson skrev där tillsammans med Dieter Strand under signaturen Struve.

– Det var jag som hittade på citatet för att skämta med Sträng, har Fredriksson berättat.

När en ny upplaga av ”Bevingade ord” skulle ges ut, fick han frågan om han närmare kände till Strängs ord.

– Äsch, det vara bara något hittade på, svarade Fredriksson.

Men bokredaktören ville tydligen inte slakta detta ”originalcitat” av Sträng. Ty i boken står det att citatet inte kunnat spåras.

Så levde denna goda historia vidare.


Bemärkta personer
kan stundom få en gata uppkallad efter sig. Fast då bör man förstås ha uträttat något av värde för sina medmänniskor. Oskrivna regler säger vidare att man man dessutom måste vara död.

Om man inte är alldeles säker på att ens gärningar räcker för en gata. Eller att man inte kan hålla sig tills man lämnat jordelivet, återstår inget annat än att på eget bevåg och egen bekostnad själv sätta upp en gatuskylt med egna namnet.

Så har tydligen skett i Åmål. På gatustumpen bakom Domushuset. Namnkunnige Weiderstrand är inte informerad. Kan åmålspolitikern Tomas Lindström, som äger bottenvåningen på nämnda hus, ge en ledtråd?


Sune Tholin