2018-06-08 08:00

2018-06-08 08:00

En sista önskan i livets slutskede

Önskan: Frågan bör utredas seriöst

Respekt

Allt liv som har en början har även ett slut. Vi föds och vi dör och mellan dessa ytterligheter har de flesta haft en underbar stund på jorden.

Vi som i modern tid haft den sagolika turen att födas och växa upp i ett land som Sverige, har all anledning att skicka en tacksamhetens tanke till Moder jord över förmånen till ett behagligt liv i fred med fria tankar, där vi även kan filosofera över livets gåta.

Men allt har inte alltid ett lyckligt slut...

Vi kan läsa om granskning av hemtjänst, sjukvård och åldersrelaterad vård i olika former. Det brister i tillsyn och sjuka lider in i det sista. Allt färre skall sköta fler och hemtjänsten går på klockan för att vara kostnadseffektiv. De som sköter om gamla och sjuka känner sig otillräckliga när de inte hinner med. De blir stressade och frustrerade när arbetsuppgifter måste utföras minutoperativt och vissa vårdfall lämnas åt sitt öde. Inte för att de vill utan för att det står fler på kö som måste ses till i ett allt snabbare tempo. Men I livets slutskede får en del människor lida helt i onödan.

Vi skulle aldrig hantera våra djur så illa, om vi vet att det inte finns någon återvändo från ett oåterkalleligt slut.

Därför ska vi ta oss en ordentlig funderare på om det inte vore på tiden att de som vill får bestämma över hur de vill sluta detta jordeliv.

Vi borde klara av att hantera frågan om dödshjälp utan att det blir känsligt och dålig stämning när olika former kommer på tal.

Vi kan bestämma i testamente över hur våra tillgångar skall fördelas och om våra organ skall doneras till behövande, men vi får inte bestämma om hur den sista livsgnistans skall släckas.

De som av fri vilja vill ha den möjligheten, i vårt civiliserade samhälle, borde åtminstone av medmänsklig omtanke ges den valmöjligheten.

En sista önskan om hur hädanfärden till den eviga vilan ska ske skulle underlätta både för oss själva och anhöriga.

Debatten har börjat hos flera organisationer som Rätten till värdig död (RTVD), samt inom de flesta politiska partier. En fråga som bör utredas seriöst och behandlas med respekt för att de som har denna sista önskan ska få möjlighet till ett värdigt slut.

Sven-Åke Runelid

Allt liv som har en början har även ett slut. Vi föds och vi dör och mellan dessa ytterligheter har de flesta haft en underbar stund på jorden.

Vi som i modern tid haft den sagolika turen att födas och växa upp i ett land som Sverige, har all anledning att skicka en tacksamhetens tanke till Moder jord över förmånen till ett behagligt liv i fred med fria tankar, där vi även kan filosofera över livets gåta.

Men allt har inte alltid ett lyckligt slut...

Vi kan läsa om granskning av hemtjänst, sjukvård och åldersrelaterad vård i olika former. Det brister i tillsyn och sjuka lider in i det sista. Allt färre skall sköta fler och hemtjänsten går på klockan för att vara kostnadseffektiv. De som sköter om gamla och sjuka känner sig otillräckliga när de inte hinner med. De blir stressade och frustrerade när arbetsuppgifter måste utföras minutoperativt och vissa vårdfall lämnas åt sitt öde. Inte för att de vill utan för att det står fler på kö som måste ses till i ett allt snabbare tempo. Men I livets slutskede får en del människor lida helt i onödan.

Vi skulle aldrig hantera våra djur så illa, om vi vet att det inte finns någon återvändo från ett oåterkalleligt slut.

Därför ska vi ta oss en ordentlig funderare på om det inte vore på tiden att de som vill får bestämma över hur de vill sluta detta jordeliv.

Vi borde klara av att hantera frågan om dödshjälp utan att det blir känsligt och dålig stämning när olika former kommer på tal.

Vi kan bestämma i testamente över hur våra tillgångar skall fördelas och om våra organ skall doneras till behövande, men vi får inte bestämma om hur den sista livsgnistans skall släckas.

De som av fri vilja vill ha den möjligheten, i vårt civiliserade samhälle, borde åtminstone av medmänsklig omtanke ges den valmöjligheten.

En sista önskan om hur hädanfärden till den eviga vilan ska ske skulle underlätta både för oss själva och anhöriga.

Debatten har börjat hos flera organisationer som Rätten till värdig död (RTVD), samt inom de flesta politiska partier. En fråga som bör utredas seriöst och behandlas med respekt för att de som har denna sista önskan ska få möjlighet till ett värdigt slut.

Sven-Åke Runelid

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.