2015-10-07 12:22

2015-10-07 12:45

Vattenled genom berget

ÅMÅL: Bernt Qvist och Ingvar Sjöholm tänker på ett annorlunda sätt

Samhällsnyttan skulle bli stor om makthavarna bygger en kanal mellan Vänersborg och Uddevalla. Det menar Åmålsborna Bernt Qvist och Ingvar Sjöholm.
– Allt vatten skulle gå genom berg, säger de.

Tanken på en kanal mellan Uddevalla och Vänersborg har stötts och blötts i evigheter. Redan i slutet av 1600-talet startade kung Karl XI en utredning, men när krig och annat kom emellan rann byggplanerna ut i sanden. Därefter har idén plockats upp av olika intressenter i omgångar. För tillfället ligger initiativet bland andra hos två dalslänningar, som bara ser fördelar med projektet.

– Det är ganska många som har anslutit sig till vår idé, säger Ingvar Sjöholm, när han tar emot i sitt hem på Edsgatan i Åmål.

Vid bordet sitter även Bernt Qvist, som har skissat på en ny vattenled i över 40 år. Det som skiljer hans ritningar från många andra är att i stort sett hela leden går genom massivt berg.

En missuppfattning

– Flera journalister har missuppfattat våra planer och gått på en utredning som genomfördes 1967. Då gick kanalen upp i Uddevalla, längs insjöarna och sedan ned vid Vänersborg. Men så bygger man inte i dag, säger Ingvar Sjöholm.

Med moderna maskiner vore det att föredra om vattenleden borrades fram i berggrunden, menar Åmålsborna. På så sätt skulle kanterna bli stabilare, vilket minskar risken för ras.

– Göta Älvs stränder är erosionkänsliga. Det begränsar möjligheten att tappa ut mycket vatten under kort tid, säger Bernt Qvist.

Kortare resväg

Från början var huvudmålet med den nya kanalen att minska avståndet mellan Vänern och Västkusten, från 84 till 23 kilometer. Men numera väger säkerhetsaspekten tyngst.

– En ny kanal ger oss bättre möjlighet att reglera vattennivå och minska risken för översvämning, säger Bernt Qvist, som har ritat ett förslag där större delen av leden ligger på samma nivå som Vänern.

Bara vid Uddevalla, som ligger 43 meter lägre, behövs det slussar.

Både Bernt Qvist och Ingvar Sjöholm är övertygade om att alla städer kring Vänern har mycket att tjäna på deras hjärteprojekt. För om ingenting görs lär vi få vänja oss vid vattennivåer som ligger långt över det normala, med allt vad det innebär.

Ekonomisk vinning

– Fastighetsvärdena påverkas av risken för översvämning. Utredningar av nya bebyggelser skulle hamna i ett helt annat läge om risken minskades, säger Ingvar Sjöholm.

Enligt en beräkning som gjorts skulle kostnaden för den nya kanalen kunna landa någonstans kring tio miljarder kronor. En stor del av prislappen kan täckas genom försäljning av stenrester från bygget.

– Jag kan tänka mig att exempelvis Nederländerna borde vara intresserade av att bygga upp sina vallar mot Nordsjön, säger Bernt Qvist.

Hundratals nya jobb

En annan tänkbar finansiär är EU, som har proklamerat att de ska investera mer pengar i regioner med svaga arbetsmarknader. Till den kategorin borde man kunna räkna Fyrbodal, menar Ingvar Sjöholm, som tror att kanalen skulle kunna generera hundratals jobb.

– Det behövs en tioårsperiod för att färdigställa bygget, om man först löser juridiken. Den stora knäckfrågan blir att få tillgång till marken, säger Bernt Qvist.

Ska göra en katalog

Både Sjöholm och Qvist är naturligtvis väl medvetna om att projektet är dödsdömt, så länge det inte finns något stöd hos makthavarna. För att väcka opinion kommer de under vintern att sammanställa en katalog, som ska skickas ut till politiker och industriledare nästa sommar. Förhoppningsvis får den tummen upp av tungviktarna i Göteborg, när de inser att det finns flera fördelar med den nya kanalen även för deras stad.

– Det som hindrar Göteborg från att utvecklas är att de saknar tillräckligt med broar för att kunna forsla folk fram och tillbaka över älven i den utsträckning som behövs. Genom att leda om sjötrafiken upp till Vänern blir de av med ett problem och kan ha tätare förbindelser, utan lika många avbrott för broöppningar, säger Ingvar Sjöholm.

Tanken på en kanal mellan Uddevalla och Vänersborg har stötts och blötts i evigheter. Redan i slutet av 1600-talet startade kung Karl XI en utredning, men när krig och annat kom emellan rann byggplanerna ut i sanden. Därefter har idén plockats upp av olika intressenter i omgångar. För tillfället ligger initiativet bland andra hos två dalslänningar, som bara ser fördelar med projektet.

– Det är ganska många som har anslutit sig till vår idé, säger Ingvar Sjöholm, när han tar emot i sitt hem på Edsgatan i Åmål.

Vid bordet sitter även Bernt Qvist, som har skissat på en ny vattenled i över 40 år. Det som skiljer hans ritningar från många andra är att i stort sett hela leden går genom massivt berg.

En missuppfattning

– Flera journalister har missuppfattat våra planer och gått på en utredning som genomfördes 1967. Då gick kanalen upp i Uddevalla, längs insjöarna och sedan ned vid Vänersborg. Men så bygger man inte i dag, säger Ingvar Sjöholm.

Med moderna maskiner vore det att föredra om vattenleden borrades fram i berggrunden, menar Åmålsborna. På så sätt skulle kanterna bli stabilare, vilket minskar risken för ras.

– Göta Älvs stränder är erosionkänsliga. Det begränsar möjligheten att tappa ut mycket vatten under kort tid, säger Bernt Qvist.

Kortare resväg

Från början var huvudmålet med den nya kanalen att minska avståndet mellan Vänern och Västkusten, från 84 till 23 kilometer. Men numera väger säkerhetsaspekten tyngst.

– En ny kanal ger oss bättre möjlighet att reglera vattennivå och minska risken för översvämning, säger Bernt Qvist, som har ritat ett förslag där större delen av leden ligger på samma nivå som Vänern.

Bara vid Uddevalla, som ligger 43 meter lägre, behövs det slussar.

Både Bernt Qvist och Ingvar Sjöholm är övertygade om att alla städer kring Vänern har mycket att tjäna på deras hjärteprojekt. För om ingenting görs lär vi få vänja oss vid vattennivåer som ligger långt över det normala, med allt vad det innebär.

Ekonomisk vinning

– Fastighetsvärdena påverkas av risken för översvämning. Utredningar av nya bebyggelser skulle hamna i ett helt annat läge om risken minskades, säger Ingvar Sjöholm.

Enligt en beräkning som gjorts skulle kostnaden för den nya kanalen kunna landa någonstans kring tio miljarder kronor. En stor del av prislappen kan täckas genom försäljning av stenrester från bygget.

– Jag kan tänka mig att exempelvis Nederländerna borde vara intresserade av att bygga upp sina vallar mot Nordsjön, säger Bernt Qvist.

Hundratals nya jobb

En annan tänkbar finansiär är EU, som har proklamerat att de ska investera mer pengar i regioner med svaga arbetsmarknader. Till den kategorin borde man kunna räkna Fyrbodal, menar Ingvar Sjöholm, som tror att kanalen skulle kunna generera hundratals jobb.

– Det behövs en tioårsperiod för att färdigställa bygget, om man först löser juridiken. Den stora knäckfrågan blir att få tillgång till marken, säger Bernt Qvist.

Ska göra en katalog

Både Sjöholm och Qvist är naturligtvis väl medvetna om att projektet är dödsdömt, så länge det inte finns något stöd hos makthavarna. För att väcka opinion kommer de under vintern att sammanställa en katalog, som ska skickas ut till politiker och industriledare nästa sommar. Förhoppningsvis får den tummen upp av tungviktarna i Göteborg, när de inser att det finns flera fördelar med den nya kanalen även för deras stad.

– Det som hindrar Göteborg från att utvecklas är att de saknar tillräckligt med broar för att kunna forsla folk fram och tillbaka över älven i den utsträckning som behövs. Genom att leda om sjötrafiken upp till Vänern blir de av med ett problem och kan ha tätare förbindelser, utan lika många avbrott för broöppningar, säger Ingvar Sjöholm.