2015-06-04 06:00

2015-06-05 06:37

Lokal konst ramar in sommaren

ÅMÅL: Folkkära signaturer på hembygdsmuseets samlingsutställning

Hemma bäst. Årets stora sommarutställning på hembygdsmuseet i Åmål domineras av bortgångna konstnärer som bott och verkat i kommunen. De flesta tavlorna pryder vanligtvis väggar hemma hos privatpersoner.

Många målare har genom åren försökt sätta färg på Åmål med omnejd, men det är egentligen ganska få som har lyckats göra några bestående avtryck. Den lärdomen går att dra av hembygdsmuseets nya minnesutställning. När initiativtagarna började diskutera vilka bortgångna konstnärer som borde vara med kunde de bara komma på 35 stycken. Av dessa är 26 representerade på museet.

Ingen Hesselbom

– Det enda riktigt stora namnet vi saknar är Otto Hesselbom. Men om han hade varit med skulle vi väl ha varit tvungna att teckna en skyhög försäkring, säger Rune Ericsson, som står bakom utställningen ihop med Birgitta Nyström, Margareta Mohlin och Kåre Kvist.

Bara en handfull av tavlorna tillhör Åmålsortens hembygdsförening, resten är privatägda.

Lånat ut tio tavlor

Vissa verk har förmodligen inte visats för allmänheten sedan de lämnade konstnärens händer. Den enskilt störste ägaren och bidragsgivaren till utställningen är Rune Ericsson, som har tagit med sig tio målningar hemifrån.

– Den här gillar jag bäst, säger Ericsson och pekar på en tavla av Axel Zachrisson (1884–1944). Motivet, en vy över Rolfskärrs skärgård, är karaktäristisk för konstnären, som ofta skildrade trakterna kring Tydje.

Rent kvalitets- och värdemässigt är Värmlandsfödde Olof Sager–Nelson (1868–1949) den största konstnären i gänget. Men det är förmodligen fler som har personliga minnen av BengtOlle Oldinger (1911–1988), som brukade stå och måla på torget i Åmål om somrarna. Hans signatur skymtar bland annat under en färgstark blomsterbukett.

– Tavlan är helt fantastisk, säger ägaren Margareta Molin, som lyckades komma över verket på auktion för 10–15 år sedan.

Broderi och bonader

Vid sidan av tavlor ställer Åmålortens hembygdsmuseum även ut ett antal konstnärliga textilarbeten. Vackrast är några jugendbroderier av Gerd Ahlman, mångårig syslöjdslärare på Södra skolan. Det är oklart vad broderierna har fyllt för funktion, men alla har vid olika tillfällen donerats till museet.

– Svårigheten med gamla textilier är själva förvaringen. Tyget ska helst rullas hårt, annars blir det fula veck, säger Birgitta Nyström, som är huvudansvarig för urvalet.

Utställning har ingen officiell vernissage, men på lördag bjuder arrangörerna på fika för att fira både öppnandet och Sveriges nationaldag.

Många målare har genom åren försökt sätta färg på Åmål med omnejd, men det är egentligen ganska få som har lyckats göra några bestående avtryck. Den lärdomen går att dra av hembygdsmuseets nya minnesutställning. När initiativtagarna började diskutera vilka bortgångna konstnärer som borde vara med kunde de bara komma på 35 stycken. Av dessa är 26 representerade på museet.

Ingen Hesselbom

– Det enda riktigt stora namnet vi saknar är Otto Hesselbom. Men om han hade varit med skulle vi väl ha varit tvungna att teckna en skyhög försäkring, säger Rune Ericsson, som står bakom utställningen ihop med Birgitta Nyström, Margareta Mohlin och Kåre Kvist.

Bara en handfull av tavlorna tillhör Åmålsortens hembygdsförening, resten är privatägda.

Lånat ut tio tavlor

Vissa verk har förmodligen inte visats för allmänheten sedan de lämnade konstnärens händer. Den enskilt störste ägaren och bidragsgivaren till utställningen är Rune Ericsson, som har tagit med sig tio målningar hemifrån.

– Den här gillar jag bäst, säger Ericsson och pekar på en tavla av Axel Zachrisson (1884–1944). Motivet, en vy över Rolfskärrs skärgård, är karaktäristisk för konstnären, som ofta skildrade trakterna kring Tydje.

Rent kvalitets- och värdemässigt är Värmlandsfödde Olof Sager–Nelson (1868–1949) den största konstnären i gänget. Men det är förmodligen fler som har personliga minnen av BengtOlle Oldinger (1911–1988), som brukade stå och måla på torget i Åmål om somrarna. Hans signatur skymtar bland annat under en färgstark blomsterbukett.

– Tavlan är helt fantastisk, säger ägaren Margareta Molin, som lyckades komma över verket på auktion för 10–15 år sedan.

Broderi och bonader

Vid sidan av tavlor ställer Åmålortens hembygdsmuseum även ut ett antal konstnärliga textilarbeten. Vackrast är några jugendbroderier av Gerd Ahlman, mångårig syslöjdslärare på Södra skolan. Det är oklart vad broderierna har fyllt för funktion, men alla har vid olika tillfällen donerats till museet.

– Svårigheten med gamla textilier är själva förvaringen. Tyget ska helst rullas hårt, annars blir det fula veck, säger Birgitta Nyström, som är huvudansvarig för urvalet.

Utställning har ingen officiell vernissage, men på lördag bjuder arrangörerna på fika för att fira både öppnandet och Sveriges nationaldag.

Bortgångna Åmålskonstnärer som ställs ut

Olof Arén, Arne Boberg, Axel Chenon, Tycho Clarholm, Bruno Forssberg, Jerker Helander, Ragnar Hult, Svea Högfeldt, Ragnar Högman, Estrid Jönsson Rimo, Ossian Jönsson, Gunnar Larsson, Erland Lundbom, Alvar Lundin, Allan Nilsson, John Nilsson, Ingemar Nyström, BengtOlle Oldinger, Gerda Palm, Maria Ruth, Olof Sager-Nelson, Thyra Salomonsson, Oscar Sjöberg, Göte Sjöstedt, Anders Thyberg, Axel Zachrisson.

Källa: