2015-03-27 09:25

2015-03-27 09:25

Musik som integration

ÅMÅL: Sydamerikanskt orkesterprojekt väckte intresse i Lindgrenssalen

Önskemål. Att spela i orkester ger en naturlig gemenskap, så varför inte tonsätta integrationen? Ungefär så lyder resonemanget bakom musikprojektet El Sistema, som har visat sig fungera lika bra i Sverige som Sydamerika. Förhoppningen är att även Åmål ska anamma metoden.

Många gillade vad de fick höra när kommunpolitiker, tjänstemän och lärare sammanstrålade för ett informationsmöte om El Sistema i Lindgrenssalen på Karlbergsgymnasiet i torsdags. Bakom inbjudningen stod kulturchefen Stefan Jacobson och representanter för den kommunala musikskolan, som skulle vilja etablera projektet i Åmål. Men för att önskemålet ska bli verklighet krävs det både en bred uppbackning och ett nytt tillskott med pengar till verksamheten.

– El Sistema innebär att fler barn får en chans att spela instrument, vara med i ett sammanhang och göra någonting givande på fritiden. Tanken är att alla ska kunna vara med, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, säger Charlotte Ellénius, som är verksamhetssamordnare på musikskolan.

Färre musikanter

Under de senaste två åren har hon och hennes kollegor märkt av hur segregationen i Åmål avspeglas i musikutövandet på stadens grundskolor. Medan ungefär hälften av eleverna i årskurs två på Rösparksskolan och Natur- och miljöskolan spelar instrument, så är motsvarande siffra knappt 30 procent på Södra skolan. En förklaring till skillnaden kan vara att Södra skolan har tagit emot många nyanlända barn, menar Charlotte Ellénius, som fick höra talas om El Sistema förra hösten.

Projektet grundades i Venezuela av nationalekonomen och politikern José Antonio Abreu, som 1975 fick en vision om att använda musiken som verktyg för att ge barn möjlighet att utvecklas och hitta goda livsvägar. Från början bestod El Sistema av elva gatuungar i ett garage. I dag har det utvecklats till att bli en global angelägenhet med över 600 000 deltagare.

– Jag har varit runt om i hela Sverige och överallt är det nästan bara den självreproducerande akademiska medelklassen som skickar sina barn till musikskolan. Många skolor har inte något verktyg för att nå ut till alla, säger koordinatorn Malin Aghed, som höll i informationsmötet på Karlbergsgymnasiet.

Göteborg var först

Det var den världsberömde venezuelanske dirigenten Gustavo Dudamel som introducerade El Sistema i Sverige 2009 när han arbetade i Göteborg. Eftersom han själv är uppväxt med projektet visste han vad det kan innebära för människor som lever under knappa förhållanden. Därför bestämde han sig för att anordna en konsert med stadens symfoniorkester och barn från den invandrartäta förorten Hammarkullen, där Malin Aghed arbetade.

– Det hjälper inte att skicka lappar med barnen för att locka alla grupper till musikskolan. El Sistema är en aktivt uppsökande och därigenom inbjudande verksamhet, som fungerar i alla typer av socioekonomiska områden, säger hon.

Från början var El Sistema inriktat på större städer, men i dag används metoden också av kultur- och musikskolor i relativt små kommuner, exempelvis Åtvidaberg och Motala.

Många gillade vad de fick höra när kommunpolitiker, tjänstemän och lärare sammanstrålade för ett informationsmöte om El Sistema i Lindgrenssalen på Karlbergsgymnasiet i torsdags. Bakom inbjudningen stod kulturchefen Stefan Jacobson och representanter för den kommunala musikskolan, som skulle vilja etablera projektet i Åmål. Men för att önskemålet ska bli verklighet krävs det både en bred uppbackning och ett nytt tillskott med pengar till verksamheten.

– El Sistema innebär att fler barn får en chans att spela instrument, vara med i ett sammanhang och göra någonting givande på fritiden. Tanken är att alla ska kunna vara med, oavsett bakgrund och ekonomiska förutsättningar, säger Charlotte Ellénius, som är verksamhetssamordnare på musikskolan.

Färre musikanter

Under de senaste två åren har hon och hennes kollegor märkt av hur segregationen i Åmål avspeglas i musikutövandet på stadens grundskolor. Medan ungefär hälften av eleverna i årskurs två på Rösparksskolan och Natur- och miljöskolan spelar instrument, så är motsvarande siffra knappt 30 procent på Södra skolan. En förklaring till skillnaden kan vara att Södra skolan har tagit emot många nyanlända barn, menar Charlotte Ellénius, som fick höra talas om El Sistema förra hösten.

Projektet grundades i Venezuela av nationalekonomen och politikern José Antonio Abreu, som 1975 fick en vision om att använda musiken som verktyg för att ge barn möjlighet att utvecklas och hitta goda livsvägar. Från början bestod El Sistema av elva gatuungar i ett garage. I dag har det utvecklats till att bli en global angelägenhet med över 600 000 deltagare.

– Jag har varit runt om i hela Sverige och överallt är det nästan bara den självreproducerande akademiska medelklassen som skickar sina barn till musikskolan. Många skolor har inte något verktyg för att nå ut till alla, säger koordinatorn Malin Aghed, som höll i informationsmötet på Karlbergsgymnasiet.

Göteborg var först

Det var den världsberömde venezuelanske dirigenten Gustavo Dudamel som introducerade El Sistema i Sverige 2009 när han arbetade i Göteborg. Eftersom han själv är uppväxt med projektet visste han vad det kan innebära för människor som lever under knappa förhållanden. Därför bestämde han sig för att anordna en konsert med stadens symfoniorkester och barn från den invandrartäta förorten Hammarkullen, där Malin Aghed arbetade.

– Det hjälper inte att skicka lappar med barnen för att locka alla grupper till musikskolan. El Sistema är en aktivt uppsökande och därigenom inbjudande verksamhet, som fungerar i alla typer av socioekonomiska områden, säger hon.

Från början var El Sistema inriktat på större städer, men i dag används metoden också av kultur- och musikskolor i relativt små kommuner, exempelvis Åtvidaberg och Motala.