2015-03-27 09:33

2015-03-27 09:33

Med en strut på näsan på jakt efter småkakor

TRANDANS: Stig Gustafsson gick trana

Det har firats trana i Åmålstrakten, har vi kunnat konstatera förut. Stig Gustafsson var en av dem som klädde ut sig.

Stig Gustafsson i Åmål har skrivit ett mejl till PD-redaktionen om traditioner vid vårfrudagen eller våffeldagen – eller trandagen,

– Under min uppväxt gick vi trana. Vi var några pojkar, jag var yngst, cirka 10 år, skriver han.

Bara två gånger

Men det blev bara två gånger för Stig, sedan blev de andra för gamla och det blev inget mera. Flickorna deltog inte, minns han.

– Jag lånade min farfars rock och hade över ändan en kudde fastknuten. Pappas kubb, den gamla rundkulliga hatten, samt en strut på näsan. Detta för att likna en trana. En påse och en käpp var övrig utrustning. Sedan gick vi runt i byn i skymningen och försökte likna tranans rop och knackade på i stugorna.

Ett tillfällle

Det fanns inte så mycket att roa sig med, enligt Stig Gustafsson. Trankvällen var helt enkelt ett tillfälle att hitta på något kul.

– Eftersom det var på landet så var det inget godis som hamnade i påsen utan någon bulle eller småkakor. Inte ens det på många ställen.

”Minns det väl”

Några år runt 1939-1940 gick Stig Gustafsson trana. Nu är han 86 år.

– Mina dåvarande kamrater är nu borta men trots att många år har gått sen dess minns jag det väl.

Stig Gustafsson i Åmål har skrivit ett mejl till PD-redaktionen om traditioner vid vårfrudagen eller våffeldagen – eller trandagen,

– Under min uppväxt gick vi trana. Vi var några pojkar, jag var yngst, cirka 10 år, skriver han.

Bara två gånger

Men det blev bara två gånger för Stig, sedan blev de andra för gamla och det blev inget mera. Flickorna deltog inte, minns han.

– Jag lånade min farfars rock och hade över ändan en kudde fastknuten. Pappas kubb, den gamla rundkulliga hatten, samt en strut på näsan. Detta för att likna en trana. En påse och en käpp var övrig utrustning. Sedan gick vi runt i byn i skymningen och försökte likna tranans rop och knackade på i stugorna.

Ett tillfällle

Det fanns inte så mycket att roa sig med, enligt Stig Gustafsson. Trankvällen var helt enkelt ett tillfälle att hitta på något kul.

– Eftersom det var på landet så var det inget godis som hamnade i påsen utan någon bulle eller småkakor. Inte ens det på många ställen.

”Minns det väl”

Några år runt 1939-1940 gick Stig Gustafsson trana. Nu är han 86 år.

– Mina dåvarande kamrater är nu borta men trots att många år har gått sen dess minns jag det väl.