2015-03-21 06:00

2015-03-23 07:06

Låg räntenivå räddar många mjölkbönder

ÅMÅL: Dålig lönsamhet för lantbrukarfamiljen Bäckström

Sju av tio bönder upplever dålig lönsamheten. Det visar årets lantbruksbarometer från LRF Konsult och Swedbank.
– Tack vare låga räntor sitter vi inte på pottkanten, säger Åmåls störste mjölkproducent Anders Bäckström.

Svenskt jordbruk är inne i en negativ trend, men det finns tro på en ljusare framtid. Störst är hoppet bland landets svinuppfödare.

– Det beror delvis på att folk har börjat inse att djurhållningen i Sverige är på en helt annan nivå än i många andra länder, säger Tomas Ax, kontorschef för LRF konsult Säffle–Åmål.

Tillsammans med Nina Bäckström, chef för Swedbank Säffle–Åmål, presenterade han i torsdags den årliga lantbruksbarometern.

Mest iögonfallande den här gången är att bara 270 av totalt 1 000 utfrågade bönder upplever mycket eller ganska god lönsamhet. Jämfört med i fjol innebär det en tioprocentig minskning. Den hårdast drabbade gruppen är mjölkproducenterna, som i många fall tvingas ta banklån för att täcka de löpande utgifterna. Problemet bottnar i att det finns en betydligt större tillgång än efterfrågan på mejeriprodukter.

Förlorar miljonbelopp

– Prisutvecklingen har varit rena skiten. Förra våren fick vi 3,6 kronor per liter mjölk. Det tyckte vi var dåligt då, men nu är ersättningen nere på 2,64, säger Anders Bäckström, som driver mjölkgårdarna Björkil utanför Åmål och Amnebyn i Tösse, ihop med sin familj.

Eftersom den sammanlagda produktionen uppgår till drygt två miljoner liter per år räknar familjen med att göra en ekonomisk brakförlust under 2015. Varje liter representerar en förlorad krona.

– Även om ersättningen har gått ned, så har vi samma kostnader. Det fungerar inte i längden, säger Anders Bäckström, som varit tvungen att låna pengar.

Tack vare låga räntor har verksamheten på Björkil och Amnebyn klarat sig hyfsat under det gångna året, men situationen skulle snabbt kunna ändras om räntenivån börjar stiga.

– Det är många lantbruk som är i samma situation, säger Nina Bäckström.

Fler mjölkkor planeras

I lantbruksbarometern uppger 29 procent av mjölkproducenterna att lönsamheten räcker till att täcka de löpande utgifterna, men bara sex procent har planer för större investeringar. Orsaken är det ostabila läget som branschen befinner sig i.

– Så är det för oss också. Att hitta tänkbara investeringar är inga problem, men det gäller att satsningarna ger resultat också, säger Anders Bäckström.

På Björkil och Amnebyn finns det i dag sammanlagt 220 mjölkkor. Målsättningen är att komma upp i 300 i början av nästa år.

– Då kommer vi ha dubbelt så många djur, men lika stor personalstyrka som innan vi köpte Amnebyn. Mycket av arbetet är numera automatiserat, men det går inte att rationalisera bort allt, säger Anders Bäckström, som menar att besparingar skulle göra ett tungt arbete ännu tyngre.

Svenskt jordbruk är inne i en negativ trend, men det finns tro på en ljusare framtid. Störst är hoppet bland landets svinuppfödare.

– Det beror delvis på att folk har börjat inse att djurhållningen i Sverige är på en helt annan nivå än i många andra länder, säger Tomas Ax, kontorschef för LRF konsult Säffle–Åmål.

Tillsammans med Nina Bäckström, chef för Swedbank Säffle–Åmål, presenterade han i torsdags den årliga lantbruksbarometern.

Mest iögonfallande den här gången är att bara 270 av totalt 1 000 utfrågade bönder upplever mycket eller ganska god lönsamhet. Jämfört med i fjol innebär det en tioprocentig minskning. Den hårdast drabbade gruppen är mjölkproducenterna, som i många fall tvingas ta banklån för att täcka de löpande utgifterna. Problemet bottnar i att det finns en betydligt större tillgång än efterfrågan på mejeriprodukter.

Förlorar miljonbelopp

– Prisutvecklingen har varit rena skiten. Förra våren fick vi 3,6 kronor per liter mjölk. Det tyckte vi var dåligt då, men nu är ersättningen nere på 2,64, säger Anders Bäckström, som driver mjölkgårdarna Björkil utanför Åmål och Amnebyn i Tösse, ihop med sin familj.

Eftersom den sammanlagda produktionen uppgår till drygt två miljoner liter per år räknar familjen med att göra en ekonomisk brakförlust under 2015. Varje liter representerar en förlorad krona.

– Även om ersättningen har gått ned, så har vi samma kostnader. Det fungerar inte i längden, säger Anders Bäckström, som varit tvungen att låna pengar.

Tack vare låga räntor har verksamheten på Björkil och Amnebyn klarat sig hyfsat under det gångna året, men situationen skulle snabbt kunna ändras om räntenivån börjar stiga.

– Det är många lantbruk som är i samma situation, säger Nina Bäckström.

Fler mjölkkor planeras

I lantbruksbarometern uppger 29 procent av mjölkproducenterna att lönsamheten räcker till att täcka de löpande utgifterna, men bara sex procent har planer för större investeringar. Orsaken är det ostabila läget som branschen befinner sig i.

– Så är det för oss också. Att hitta tänkbara investeringar är inga problem, men det gäller att satsningarna ger resultat också, säger Anders Bäckström.

På Björkil och Amnebyn finns det i dag sammanlagt 220 mjölkkor. Målsättningen är att komma upp i 300 i början av nästa år.

– Då kommer vi ha dubbelt så många djur, men lika stor personalstyrka som innan vi köpte Amnebyn. Mycket av arbetet är numera automatiserat, men det går inte att rationalisera bort allt, säger Anders Bäckström, som menar att besparingar skulle göra ett tungt arbete ännu tyngre.