Segersten Larsson vill ha enklare regler
POLITIK: Upphandling på EU:s agenda
Offentlig upphandling kallas det när en stat, ett landsting eller en kommun köper varor eller tjänster på den öppna marknaden, från privata företag. Det sägs att offentliga upphandlingar står för 15-20 procent av bruttonationalprodukten (BNP) och de styrs av detaljerade regler som beslutats på högsta nivå inom EU.
Just nu pågår en process inom EU där upphandlingsreglerna ska ses över. I den processen har regionrådet Catarina Segersten Larsson från Värmland möjligheten att spela en viss roll.
– Reglerna måste bli enklare och inte fullt så detaljerade, säger Segersten Larsson. Annars får inte små och medelstora företag samma möjlighet som stora att konkurrera om offentliga uppdrag.
Mindre fokus på former
– Det måste också bli mer fokus på utfallet av en upphandling än på de exakta formerna.
Kommissionen, det ”europeiska regeringskansliet”, har kommit med ett förslag som i viss mån innebär förenklingar men som Catarina Segersten Larsson inte tycker går tillräckligt långt.
Catarina Segersten Larsson agerar i egenskap av svensk ledamot av den så kallade regionkommittén som ägnar sig åt att lägga synpunkter på EU:s lagstiftningsarbete ur ett lokalt och regionalt perspektiv. Segersten Larsson är ledamot av ett utskott som bland annat behandlar frågor om offentlig upphandling och hon har fått i uppdrag att formulera ett förslag till remissvar i ärendet.
Sedan i våras
Catarina Segersten Larsson har arbetat med förslaget sedan i våras. Det har nu antagits av utskottet även om de socialdemokratiska ledamöterna där lade ner sina röster. Någon gång i höst kommer det upp till diskussion i regionkommittén som har 344 ledamöter av vilka tolv kommer från Sverige.
Därefter fortsätter processen i kommissionen, i ministerrådet och i Europaparlamentet. Nästa år kanske det kan komma ett beslut.
Catarina Segersten Larsson passar också på att kommentera sommarens mediarapportering om statliga myndigheter som festar på skattebetalarnas bekostnad.
Många fartblinda
– Många har blivit fartblinda i dag, säger hon. Det handlar om en uppluckrad moral där man inte inser att man arbetar med pengar som tillhör skattebetalarna och inte en själv.
