2017-09-14 12:02

2017-09-14 12:02

Förslag: låt laxen åka lastbil även söderut

KLARÄLVEN: Flerårigt projekt avslutat – så kan Klarälvens lax och öring stärkas

Öring och lax har i många år åkt lastbil från Forshaga, förbi flera kraftverk till lekplatser i norra Värmland.
Men få tar sig ner igen.
Ett förslag är att även låta dem åka lastbil söderut.

I laxfällan i Forshaga fångas både lax och öring in för att köras vidare norrut.

Transporten passerar åtta kraftverk innan fisken släpps i älven igen norr om Edsforsen mellan Ekshärad och Råda.

Där har den många mil älv utan hinder där den kan hitta en lekplats.

Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet har nu tittat närmare på hur utlekt lax och unglax – smolt – ska kunna ta sig ner till Vänern igen.

Många dör

I dag är dödligheten hög hos fiskarna som försöker.

Bara en liten del tar sig förbi alla åtta kraftverken, genom att antingen simma genom turbinerna eller genom spilluckor.

– Smolten har vi mätt i två olika år. Det ena året klarade sig 16 procent genom alla åtta kraftverk. Det andra året spilldes det mer vatten och då klarade sig uppemot 30 procent, säger Larry Greenberg, professor och projektledare vid Karlstads universitet.

För att förbättra läget föreslår forskarna nu att fisk ska samlas in vid Edsforsen och transporteras söderut med lastbil.

– Oftast dras fiskarna till turbinerna där vattnet flödar som mest. Lösningen handlar om att avleda dem så att de aldrig kommer till turbinerna och sedan samlas i uppsamlingsbassänger, säger Larry Greenberg.

Många miljoner

Åtgärden skulle stärka beståndet av vild Klarälvslax och öring.

Kostnaden beräknas hamna på 130 miljoner kronor i engångskostnad och därefter drygt åtta miljoner kronor om året.

– Vi argumenterar för att Klarälven är ett bra ställe att starta på, som provälv. Där finns det mycket vild fisk redan i dag. Och en sådan här åtgärd, om den fungerar, skulle göra väldigt mycket nytta, säger Marco Blixt, ansvarig för fiskefrågor hos Fortum.

Enligt honom krävs flera medfinansiärer i en sådan här satsning.

– Speciellt i ett sådant här projekt där det är en teknik som kanske inte fungerar. Du kan jämföra med vågkraftsparken i Sotenäs som är en samfinansiering med Energimyndigheten, där man tittar på ny teknik, säger Marco Blixt.

– Då delar vi risken med staten.

I laxfällan i Forshaga fångas både lax och öring in för att köras vidare norrut.

Transporten passerar åtta kraftverk innan fisken släpps i älven igen norr om Edsforsen mellan Ekshärad och Råda.

Där har den många mil älv utan hinder där den kan hitta en lekplats.

Ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet har nu tittat närmare på hur utlekt lax och unglax – smolt – ska kunna ta sig ner till Vänern igen.

Många dör

I dag är dödligheten hög hos fiskarna som försöker.

Bara en liten del tar sig förbi alla åtta kraftverken, genom att antingen simma genom turbinerna eller genom spilluckor.

– Smolten har vi mätt i två olika år. Det ena året klarade sig 16 procent genom alla åtta kraftverk. Det andra året spilldes det mer vatten och då klarade sig uppemot 30 procent, säger Larry Greenberg, professor och projektledare vid Karlstads universitet.

För att förbättra läget föreslår forskarna nu att fisk ska samlas in vid Edsforsen och transporteras söderut med lastbil.

– Oftast dras fiskarna till turbinerna där vattnet flödar som mest. Lösningen handlar om att avleda dem så att de aldrig kommer till turbinerna och sedan samlas i uppsamlingsbassänger, säger Larry Greenberg.

Många miljoner

Åtgärden skulle stärka beståndet av vild Klarälvslax och öring.

Kostnaden beräknas hamna på 130 miljoner kronor i engångskostnad och därefter drygt åtta miljoner kronor om året.

– Vi argumenterar för att Klarälven är ett bra ställe att starta på, som provälv. Där finns det mycket vild fisk redan i dag. Och en sådan här åtgärd, om den fungerar, skulle göra väldigt mycket nytta, säger Marco Blixt, ansvarig för fiskefrågor hos Fortum.

Enligt honom krävs flera medfinansiärer i en sådan här satsning.

– Speciellt i ett sådant här projekt där det är en teknik som kanske inte fungerar. Du kan jämföra med vågkraftsparken i Sotenäs som är en samfinansiering med Energimyndigheten, där man tittar på ny teknik, säger Marco Blixt.

– Då delar vi risken med staten.