2017-09-13 06:00

2017-09-13 12:43

Valet där bara 13 procent röstar

KYRKOVALET: "Majoriteten tycker uppenbarligen inte att valet är viktigt"

Sofflocket dominerar. I riksdagsvalet 2014 röstade 86 procent av värmlänningarna. I kyrkovalet året innan röstade bara 13,2 procent av Svenska kyrkans medlemmar.

Rösträtt har de kyrkomedlemmar som fyller 16 år senast på valdagen, som är nu på söndag. Men det är få som går till valurnorna – de flesta stannar på sofflocket. 13,2 procent av medlemmarna i Karlstads stift röstade i valet 2013 och 13,1 procent gången innan dess, 2009.

Jan Strid är universitetslektor på Göteborgs universitet och har forskat om kyrkovalsrörelser.

– Majoriteten tycker uppenbarligen inte att valet är viktigt, för det påverkar inte deras vardag på något sätt.

Att rösträttsåldern sänktes till 16 år vid millennieskiftet fick ingen långsiktig effekt på valdeltagandet heller.

– Första gången var det spännande. Men det föll tillbaka i nästa val – då var det inte någon nyhet längre, säger han.

Otydligt

Eftersom fler lämnar kyrkan borde valdeltagandet öka när de mer engagerade är kvar, resonerar han. Men i stället är det konstant. Det beror på att de äldre, som enligt Jan Strid röstar i högre utsträckning än de yngre, dör bort.

Fler som bor i områden med högre social status röstar också – trots att forskning visar att invånarna i områden med lägre social status oftare ber till Gud, uppger Jan Strid.

Att så få röstar, tror han också beror på att det är svåra frågor att ta ställning till.

– Det finns inga enkla frågor. Ska du rösta på något så krävs tydliga alternativ, men om inte det finns, vad ska du rösta på då?

Undantaget är om det bränner till i någon fråga lokalt – kanske om en kyrka ska vara kvar eller inte.

– Det har dykt upp sådana frågor och då ökar valdeltagandet direkt. Vill man höja valdeltagandet så borde man kunna hitta sådana frågor. Men man ska väl inte strida i kyrkan, säger Jan Strid.

227 000 får rösta

I januari hade Svenska kyrkan 260 000 medlemmar i Karlstads stift, av dem är det runt 227 000 som är över 16 år och får rösta i kyrkovalet. En växande andel förtidsröstar, vilket i år går att göra även på valdagen.

När röstandet är klart görs en preliminär rösträkning på församlings- eller pastoratsnivå. Sedan ska alla röster skickas till stiftet, som inte kan börja räkna rösterna förrän alla förtidsröster har kommit in. Det gör att det slutliga valresultatet inte är klart förrän i mitten av oktober, enligt Ingrid Kåwe, valansvarig på Karlstads stift.

Om 20–30 år tror Jan Strid att kyrkovalet kommer att ske på något annat, och billigare, sätt.

– Man kan inte lägga ut miljoner på ett val där det är så få som deltar.

För valet är inte gratis. Enligt Ingrid Kåwe kostar det kyrkan som helhet runt 165 miljoner kronor, varav Karlstads stift lägger ut ungefär 700 000 kronor.

Rösträtt har de kyrkomedlemmar som fyller 16 år senast på valdagen, som är nu på söndag. Men det är få som går till valurnorna – de flesta stannar på sofflocket. 13,2 procent av medlemmarna i Karlstads stift röstade i valet 2013 och 13,1 procent gången innan dess, 2009.

Jan Strid är universitetslektor på Göteborgs universitet och har forskat om kyrkovalsrörelser.

– Majoriteten tycker uppenbarligen inte att valet är viktigt, för det påverkar inte deras vardag på något sätt.

Att rösträttsåldern sänktes till 16 år vid millennieskiftet fick ingen långsiktig effekt på valdeltagandet heller.

– Första gången var det spännande. Men det föll tillbaka i nästa val – då var det inte någon nyhet längre, säger han.

Otydligt

Eftersom fler lämnar kyrkan borde valdeltagandet öka när de mer engagerade är kvar, resonerar han. Men i stället är det konstant. Det beror på att de äldre, som enligt Jan Strid röstar i högre utsträckning än de yngre, dör bort.

Fler som bor i områden med högre social status röstar också – trots att forskning visar att invånarna i områden med lägre social status oftare ber till Gud, uppger Jan Strid.

Att så få röstar, tror han också beror på att det är svåra frågor att ta ställning till.

– Det finns inga enkla frågor. Ska du rösta på något så krävs tydliga alternativ, men om inte det finns, vad ska du rösta på då?

Undantaget är om det bränner till i någon fråga lokalt – kanske om en kyrka ska vara kvar eller inte.

– Det har dykt upp sådana frågor och då ökar valdeltagandet direkt. Vill man höja valdeltagandet så borde man kunna hitta sådana frågor. Men man ska väl inte strida i kyrkan, säger Jan Strid.

227 000 får rösta

I januari hade Svenska kyrkan 260 000 medlemmar i Karlstads stift, av dem är det runt 227 000 som är över 16 år och får rösta i kyrkovalet. En växande andel förtidsröstar, vilket i år går att göra även på valdagen.

När röstandet är klart görs en preliminär rösträkning på församlings- eller pastoratsnivå. Sedan ska alla röster skickas till stiftet, som inte kan börja räkna rösterna förrän alla förtidsröster har kommit in. Det gör att det slutliga valresultatet inte är klart förrän i mitten av oktober, enligt Ingrid Kåwe, valansvarig på Karlstads stift.

Om 20–30 år tror Jan Strid att kyrkovalet kommer att ske på något annat, och billigare, sätt.

– Man kan inte lägga ut miljoner på ett val där det är så få som deltar.

För valet är inte gratis. Enligt Ingrid Kåwe kostar det kyrkan som helhet runt 165 miljoner kronor, varav Karlstads stift lägger ut ungefär 700 000 kronor.

Så röstar du i kyrkovalet

Den som fyller 16 år senast på valdagen, är medlem i Svenska kyrkan och upptagen i röstlängden får rösta i kyrkovalet.

På röstkortet, som skickades ut till dem som är röstberättigade i slutet av augusti, står det i vilken vallokal man kan rösta. Här finns också information om var det går att förtidsrösta. Har du tappat ditt röstkort, kontakta din församling eller Svenska kyrkans valservice.

En karta över vallokaler och lokaler för förtidsröstning finns också på Svenska kyrkans sajt. Förtidsröstningen har varit öppen sedan den 4 september.

Det går att personrösta genom att markera upp till tre personer som du helst vill ska bli valda.

Källa: Svenska kyrkan, svenskakyrkan.se