2017-09-13 06:00

2017-09-13 06:00

Kyrkovalet är inget de unga pratar om

KARLSTAD: "Hade jag varit troende hade jag röstat"

Rösta eller inte rösta i kyrkovalet på söndag? NWT träffade några elever på Sundsta-Älvkullegymnasiet och de hade helt olika svar på frågan.

– Jag är jättetaggad för att rösta första gången. Det är jätteviktigt!

Det säger Ida Skansen, som går estetiska programmet med teaterinriktning tredje året. Hon sitter tillsammans med klasskamraterna Alva Abrahamsson och David Andreasson, den senare går dansinriktning.

– Jag är inte jätteintresserad, så jag slängde mitt röstkort, säger David Andreasson. Jag vet inte vad det betyder.

– David! utbrister Ida Skansen, som tycker att det är viktigt att rösta för att minimera Sverigedemokraternas inflytande i kyrkan.

– Jag vill ha kyrkan kvar som den är, säger hon och berättar att hon har varit konfirmandledare tidigare.

Inte så insatta

Alla tre vet att medlemmar i Svenska kyrkan får rösta från 16 års ålder och tycker att det är bra. Men de tror att många kanske inte vet att åldersgränsen i kyrkovalet är lägre än i riksdagsvalet.

– Kyrkan har inget med Sveriges styre att göra, riksdagsvalet kräver större erfarenhet, säger Alva Abrahamsson, som gärna hade röstat, men praktiska skäl sätter käppar i hjulet.

Kunskapen om kyrkovalet är inte självklar.

– Vi får inte lära oss något om det i skolan, säger Ida Skansen.

Kyrkovalet är inget de pratar om på rasterna heller.

– Jag tror att många inte är så insatta, säger Alva Abrahamsson.

Möjligen är det så att alla unga inte ens ser sina röstkort, funderar David Andreasson.

– Kanske att föräldrarna tar hand om alla tråkiga papper.

Han drar sig också för att rösta utan att vara tillräckligt insatt.

– Det kan bli fel om man röstar som man tror, utan att ha koll.

Känns fel

Klara Mörtel och Sanna Fridlund går första året på samhällsprogrammet och har rösträtt i kyrkovalet, men ingen av dem ska rösta.

– Jag är inte så insatt i kyrkan, säger Klara Mörtel. Jag går inte i kyrkan och jag är inte troende, jag visste inte ens att det fanns ett kyrkoval.

– Det är samma sak för mig, då spelar det ingen roll vad jag tycker. Jag är inte troende och har inte koll och då känns det fel, säger Sanna Fridlund. Men vår samhällskunskapslärare har pratat om valet.

– Han tycker att vi ska rösta för att få en inblick i hur det är att rösta i framtiden, säger Klara Mörtel.

Även om de inte röstar i kyrkovalet tänker de rösta i riksdagsvalet när de får rösträtt där.

– Det gäller hela samhället, säger Klara Mörtel. Röstar man inte har man inte rätt att klaga.

Vad skulle kunna få er att rösta i kyrkovalet?

– Om jag hade varit mer insatt, säger Klara Mörtel.

– Det är en svår fråga, säger Sanna Fridlund. Hade jag varit troende hade jag röstat.

– Jag är jättetaggad för att rösta första gången. Det är jätteviktigt!

Det säger Ida Skansen, som går estetiska programmet med teaterinriktning tredje året. Hon sitter tillsammans med klasskamraterna Alva Abrahamsson och David Andreasson, den senare går dansinriktning.

– Jag är inte jätteintresserad, så jag slängde mitt röstkort, säger David Andreasson. Jag vet inte vad det betyder.

– David! utbrister Ida Skansen, som tycker att det är viktigt att rösta för att minimera Sverigedemokraternas inflytande i kyrkan.

– Jag vill ha kyrkan kvar som den är, säger hon och berättar att hon har varit konfirmandledare tidigare.

Inte så insatta

Alla tre vet att medlemmar i Svenska kyrkan får rösta från 16 års ålder och tycker att det är bra. Men de tror att många kanske inte vet att åldersgränsen i kyrkovalet är lägre än i riksdagsvalet.

– Kyrkan har inget med Sveriges styre att göra, riksdagsvalet kräver större erfarenhet, säger Alva Abrahamsson, som gärna hade röstat, men praktiska skäl sätter käppar i hjulet.

Kunskapen om kyrkovalet är inte självklar.

– Vi får inte lära oss något om det i skolan, säger Ida Skansen.

Kyrkovalet är inget de pratar om på rasterna heller.

– Jag tror att många inte är så insatta, säger Alva Abrahamsson.

Möjligen är det så att alla unga inte ens ser sina röstkort, funderar David Andreasson.

– Kanske att föräldrarna tar hand om alla tråkiga papper.

Han drar sig också för att rösta utan att vara tillräckligt insatt.

– Det kan bli fel om man röstar som man tror, utan att ha koll.

Känns fel

Klara Mörtel och Sanna Fridlund går första året på samhällsprogrammet och har rösträtt i kyrkovalet, men ingen av dem ska rösta.

– Jag är inte så insatt i kyrkan, säger Klara Mörtel. Jag går inte i kyrkan och jag är inte troende, jag visste inte ens att det fanns ett kyrkoval.

– Det är samma sak för mig, då spelar det ingen roll vad jag tycker. Jag är inte troende och har inte koll och då känns det fel, säger Sanna Fridlund. Men vår samhällskunskapslärare har pratat om valet.

– Han tycker att vi ska rösta för att få en inblick i hur det är att rösta i framtiden, säger Klara Mörtel.

Även om de inte röstar i kyrkovalet tänker de rösta i riksdagsvalet när de får rösträtt där.

– Det gäller hela samhället, säger Klara Mörtel. Röstar man inte har man inte rätt att klaga.

Vad skulle kunna få er att rösta i kyrkovalet?

– Om jag hade varit mer insatt, säger Klara Mörtel.

– Det är en svår fråga, säger Sanna Fridlund. Hade jag varit troende hade jag röstat.