2017-03-15 14:40

2017-03-15 18:29

Kraftigt förbättrad punktlighet på Värmlandsbanan

TRAFIK: Ett gemensamt arbete har gett stora resultat

Punktligheten på Värmlandsbanan har förbättrats kraftigt. I januari 2016 låg den på 61 procent för godståg och 75 procent för persontåg.
Ett år senare är den 81 procent respektive 93 procent.

Bättre planering och struktur och en ny tidtabell är några av orsakerna.

De senaste åren har allt färre tåg gått i tid på Värmlandsbanan.

– Vi behövde verkligen göra någonting åt den dåliga punktligheten på Värmlandsbanan som har berott på stor resandehöjning, ökad turtäthet och allt fler godståg, säger Håkan Wennerström, chef för Trafikverkets västra region.

– Till slut kom vi till en punkt där vi inte kunde ha kvar den kroniska opunktligheten. Därför bjöd vi in alla berörda parter; drift och underhåll, tågoperatörer för att försöka förbättra situationen.

– Och tack vare ett gemensamt arbete ser vi nu tydliga förbättringar, sade Jonas Westlund, chef för kapacitetsplanering på järnvägssidan på Trafikverket vid en presskonferens i Karlstad på onsdagen.

”Väldigt nöjda”

I februari 2016 var punktligheten 74 procent för godståg och 83 procent för persontåg. Motsvarande siffror ett år senare var 81 procent respektive 94 procent.

– Vi är väldigt nöjda med utvecklingen. Vi har fått en förbättrad struktur på banan när det gäller tågrörelserna tack vare bättre planering och en ny tidtabell. Vi har inte följt våra egna regler när det gäller tilldelningen av tider på spåren för att få in så många tåg som möjligt och det har lett till problem

– Vi har nu fördelat kapaciteten och tilldelningen av tider på ett bättre sätt, varit tydligare med hur tågen får trafikera stationerna, lagt till tillräckligt med tid när tågen står där, förbättrat samarbetet med Norge och på sätt kunnat öka punktligheten markant. Ambitionen är att förbättra den ytterligare, säger Jonas Westlund.

Branschen är självklart mycket positiv till förbättringen.

– Det har varit ett elände. Värmlandsbanan har haft den sämsta tågföringen på grund av all trafik och brist på marginaler, men effekterna av de åtgärder som har genomförts är en framgångssaga, säger Lars Yngström, vd för Tågab och vice ordförande Tågoperatörerna.

Sättet att jobba ska nu provas även i övriga Sverige.

Många projekt

En rad satsningar på Värmlandsbanan är tänkt att öka bankapaciteten. Redan i höst inleds bygget av mötesspåret vid Pråmkanalen i Karlstad, 2019 hoppas man börja bygga ett likadant i Välsviken, 2020 inleds ombyggnaden av Karlstad C och 2020–21 ska spåren bytas på mellan Kil och Laxå.

Samtidigt planerar SJ att efter 2022 utöka med ytterligare två, tre turer mellan Stockholm och Oslo.

De senaste åren har allt färre tåg gått i tid på Värmlandsbanan.

– Vi behövde verkligen göra någonting åt den dåliga punktligheten på Värmlandsbanan som har berott på stor resandehöjning, ökad turtäthet och allt fler godståg, säger Håkan Wennerström, chef för Trafikverkets västra region.

– Till slut kom vi till en punkt där vi inte kunde ha kvar den kroniska opunktligheten. Därför bjöd vi in alla berörda parter; drift och underhåll, tågoperatörer för att försöka förbättra situationen.

– Och tack vare ett gemensamt arbete ser vi nu tydliga förbättringar, sade Jonas Westlund, chef för kapacitetsplanering på järnvägssidan på Trafikverket vid en presskonferens i Karlstad på onsdagen.

”Väldigt nöjda”

I februari 2016 var punktligheten 74 procent för godståg och 83 procent för persontåg. Motsvarande siffror ett år senare var 81 procent respektive 94 procent.

– Vi är väldigt nöjda med utvecklingen. Vi har fått en förbättrad struktur på banan när det gäller tågrörelserna tack vare bättre planering och en ny tidtabell. Vi har inte följt våra egna regler när det gäller tilldelningen av tider på spåren för att få in så många tåg som möjligt och det har lett till problem

– Vi har nu fördelat kapaciteten och tilldelningen av tider på ett bättre sätt, varit tydligare med hur tågen får trafikera stationerna, lagt till tillräckligt med tid när tågen står där, förbättrat samarbetet med Norge och på sätt kunnat öka punktligheten markant. Ambitionen är att förbättra den ytterligare, säger Jonas Westlund.

Branschen är självklart mycket positiv till förbättringen.

– Det har varit ett elände. Värmlandsbanan har haft den sämsta tågföringen på grund av all trafik och brist på marginaler, men effekterna av de åtgärder som har genomförts är en framgångssaga, säger Lars Yngström, vd för Tågab och vice ordförande Tågoperatörerna.

Sättet att jobba ska nu provas även i övriga Sverige.

Många projekt

En rad satsningar på Värmlandsbanan är tänkt att öka bankapaciteten. Redan i höst inleds bygget av mötesspåret vid Pråmkanalen i Karlstad, 2019 hoppas man börja bygga ett likadant i Välsviken, 2020 inleds ombyggnaden av Karlstad C och 2020–21 ska spåren bytas på mellan Kil och Laxå.

Samtidigt planerar SJ att efter 2022 utöka med ytterligare två, tre turer mellan Stockholm och Oslo.